Klockaremål 1700 om klockaren i Farhult och helgonskulden

UNDER BEARBETNING

13/9 1700, nummer 12. Om klockaren Nils Larsson i Farhult

10/4 1700: Rannsakning om böndernas klagomål om helgonskulden i Farhult och Jonstorp.

Den 9/3 1700 har bönderna i farhult och Jonstorp skriftligen skrivit till biskopen och rådet den 14/3. Den 10/4 1700 hölls rannsakningen om situationen i JONSTORPS annexgård i närvaro av PROSTEN. Det fanns andra klagomål också men den första punkten på dagordningen vid rannsakningen var att klockaren tog för mycket i helgonskuld. Tydligen tog klockaren , Nils Larsson, dubbelt så mycket som han skulle. 4 skäppor istället för 2.

10/4-1700:

Helgonskulden

Guvenören hade visst skrivit ett brev till allmogen 1698, på vårvintern, om att församlingsborna ska betala proportionellt. Kronans Länsman Lars Pärsson fick order om att hjälpa till att driva in pengarna, om bönderna inte gick med på att betala det frivilligt. Dessutom undersökte man varför guvenörens brev, befallning, inte lästs upp i båda församlingarna...

Det nämndes att böndernas representanter hade klagat på riksdagarna över helgonaskulden tidigare, och att det var en stor börda.Tydligen hade det bestämts av kgl majestät att helgonskulden skulle betalalas proportionellt. Så hade inte skett innan. Detta visste inte bönderna i Farhult och Jonstorp. Bönderna ville att alla hemman skulle betala 2 skäppor, som jorderevningen 1671 stadgade (och de under 1/4 hemman 1 skäppa). De ville återgå till det gamla, inte att betala 4skäppor för alla.

Bönderna sa: "Dhe stora hemman, som fått mehr på sig, wille blifwa widh det gambla, men de senare, som nu fått någon lindring, wille blifwa widh det nya". Rannsakningsmannen frågade om detta inte vore "att spela med konungens nådiga förordningar"... Så svarade folket att de "willa intet werkandes göra sin nådiga öfwerheet emot."

Det frågades hur många "fjärddedelar" (under 1/4) det finns i socknen. Svaret var 7 st. Det frågades om klockaren krävt att dessa betalar mer än en skeppa. Ja, sa de. Olof Nilsson husman i Jonstorp som har 1/8del som klockaren tar en skäppa av. Som svar på det uppvisade klockaren en gammal längd, skriven av den fd klockaren Holsten Jönsson (lit C), som visar att samma hemman varit halvt och betalat 2 skäppor. Måns Persson, husman i Torp står i nya reparationen för 1/16del och borde därför enligt kungens befallning ge 1/4 skäppa men hade ändå gett 1/2. Men detta var inte kockaren nöjd med, stpr det i protokollet, klockaren hade velat ta "skäppan full". Klockaren fick då frågan hur han kunde säga nåt sånt. "Han tycktes at det mannen hade en godh gärdh", svarade han.

Sen talade Gudmuds Sonasson som sa att han inte står skriven för mer än 2/3. Klockaren tar 8 skäppor mer av bönderna än han har rätt till.

Nu frågade man församlingen om varför det var så här. Enligt reglerna hade bönderna rätt att gå över till det nya systemet. Församligen sa att "klockaren är så oförnöijlig at de aldrig kunna mäla honom nogh wäl" och att de aldrig kunde ge nog till honom, tex i Påskamat, så de ville klara upp detta en gång för alla med myndigheterna.

Klockaren å sin sida sa att församlingen här "altid legat i träta med deras klockare"

De andra klagomålen

"Om klockaren intet mehr än en a två gånger om åhret öfwerhörer barnen och om han inte hwar söndag där mässan är sidst, sådan förrättar, i de tijder, då Catechism prädijkningar hållas? Rp. Lieutenanten Schurman kunde intet så noga påminna sig, men att klockaren alla söndagar wid sist mässa, den omtalte tijden, och läste för barnen, det wiste han nogsamt. Jöns Pohlsson i Görslöv framstod och sade att klockaren om söndag lyste til läsemöte, men lät barnen gå hem, säyandes sig hafwa något at beställa."

Då frågade rannsakningen varför klockaren varit så försumlig och klockaren sa att han inte varit försumlig. Man frågade prästen också om han lyste till läsemöten, och det sa prästen att han gör. Men han visste inte helt hur klockaren skötte det.

Man frågade nu alla hur ofta klockaren går runt i församlingen och undervisar ungdomen. Han svarade att han varit i Jonstorps by en gång sen i jul och 2 gånger i Görslöv och att det funnits tillfälle för byborna att klaga för prästen vid dessa tillfällen men att ingen sagt nåt.

Församlingen sa då att klockaren låter barnen läsa för varandra och att därmed de blir försummade. Klockaren förnekade inte detta.

Bönderna sa också att klockaren brukar "argheet" mot deras barn och "oanständigt pigvanterie", klockaren förmanades, står det i protokollen.

Det frågades om de brukat offra till klockaren när de offrade till prästen. Församlingen svarade att de inte brukat göra det vid högtidsdagarna. Men att männen gjorde det för den förra klockaren "Christian något", inte kvinnorna. Men numera hafva de mäst alla offrat högtijdsdagarna". Sen kom frågan varför inte allmogen offrade till klockaren nu senaste påsken. Missförstånd sa de. Det hade helt klart varit tvist och "löje" dem emellan.

Sen var det frågan om påskamat... ost och mjölk fanns det visst notiser om att de skulle ge. Församlingen sa att de ger påskamaten i natura, kaka, ägg. Men klockaren vile ha pengar, minst 10 öre, vilket församlingen ansåg vara för mycket.

Församlingen hade inte gett klockaren någon påskamat förra påsken på grund av hans oförnöjdsamhets skull, pga tvisten. Rannsakaren berättade att kungen bestämt om påskamaten och att de inte kunde ändra på det själva, "när det dem behagade"... Mjölken och osten var dessutom uppe igen.

Man bad andra träda fram som hade något att säga om hur klockaren skötte begravningar och sånt. Pär Andersson i Bölsåkra begrov sin hustru för två månader sen, sa han. . Då begärde klockaren 24 öre för att han skulle sjunga över graven. Men mannen var fattig och ville bara bjuda en karolin. Men han fick betala det klockaren begärde iallafall och hade inget att klaga över hur klockaren sen utförde tjänsten.

Mer då? Olof Gudmundsson, Lars Jonssen i Hässlebo och Påhl Jönsson i Balja och några andra bekräftade att klockaren inte var nöjd med en karolin för tjänsten. Pastorn visste inte att det var så då han tillfågades. Det berättades att klockaren till och med ska ha sagt "fifen man mig penningarna, den döda gör intet med dem"... Fler vittnen trädde fram och sa att klockaren begärt 24 öre tidigare. Vid ett skifte till och med 3 mark.

Mer då? Att han får 2 mark var helgdag "af taflan" men håller inte i nåt rep till klockan "eller smöria" som är brukligt.

Ringer han inte morgon och afton frågade rannsakanra. Klockaren sa att en bonde, Olof Olsson, som bor på "klockarebohlet" i Jonstorp sköter detta för honom. Man frågade bonden om han försummar klockringningen. Då sa bonden att han själv inte förmår köpa så mycket "rep och smöria", som han egentligen behöver, och klockaren ger honom inget för det. Rannsakningen beordade då "i allas närvaro" att klockaren skulle skaffa fram "rep och smöria" i fortsättningen.

Bland klagomålen ingår att klockaren "överstryker socknen med tiggare". Hur sker detta frågade rannsakningen, jo att klockaren går från gård till gård och ber om bönor och fläsk och annat. Tydligen för sin egen del (!). Det visar hur oförnöjd han är, säger allmogen.

Avsättning?

Allmogen ville avsätta klockaren. Så nu tog rannsakningen upp detta till prövande också. Huvudanledningen till att bönderna ville bli av med honom var att han alltid var så oförnöjd.Rannsakningen undrade om de inte först skulle se vad som händer efter att biskopen ber honom skärpa sig. Allmogen svarade då att de är rädda att klockaren blir så full av hat mot dem och deras barn att det blir hemskt för allmogen.

/Skrivet 16/7 1700

Brev 10/9 1700

Församlingens brev till biskopen, med underskrifter. Det nämns att konsistoriet i Lund ska sammanträda den 13/9 och därför skriver de till konsistoriet om klockaren Nils Larsson. Det nämns att man hållit rannsakning i Jonstorp i närvaro av prosten. Det man vill få fram är att man vill slippa klockaren. "Medler tijd bönfalla wij fattigha undersåttare, som dess uthan nock äfwen utj dessa swåra tijder medh udthlagorna och inqwarteringarna beswäradhe, Höijwijrdighe Hr Bijskopen täcktes skillia oss wijd denna oförnöijlige klåckare".

Löjtnanten i socknen sades ha erbjudit sig att byta lön med klockaren. Dvs så hög var klockarlönen, vilket den inte skulle vara.

M? Monssson, Olle Gudmundsson, Jon Jeppsson, Lars Jonsson, Jeppa gudmundsson, Jon jeppsson, Olle Olausson, Bengt Jönsson

Bifogade dokument

Lista på mantal och skatt till degnen i Farhult/Jonstorp, 1655 ca

Gissningsvis från 1655 eller 1656. Språket är halvdanska. Leygaard, degn, etc... Den bifogades till klockaremålet 1700

• Den hittar du här!

Lista på mantal och skatt till KLOCKAREN i Farhult/Jonstorp, 1691-1699

Den ska inte skrivas av just nu. men det är intressant att notera att denna längd rör skatten till Nils Larsson i Farhult och visar betalningar 1691-1699. Det bör alltså kunna antagas att Nils Larsson började som klockare 1690-1691.

Lista på helgonskuld till klockaren Tomas Nilsson, ca 1675, samt utdrag ut Luggude härads tingsbok maj 1676

Listan och utdraget ur häradsrätten, från ca 1675, bifogades till klockarmålet:

• De hittar du här!

Luggude häradsrätt 5/10-1691

Klockaren i Farhult, Nils Larsson, har låtit stämma alla sockenborna i Farhult och Jonstorp om den innestående helgonskulden för 1690.

• Detta dokument hittar ni här!

Luggude häradsrätt 3/5-1676

Detta dokument hittar ni här!

Källor

Källa klockarmålen 1700. 13/9 1700, nummer 12. Om klockaren Nils Larsson i Farhult.

<references>