Schönbecks sockenbeskrivning av Kattarp 1729
PROSTEN CASPAR SCHÖNBECKS SOCKENBESKRIVNING 1729
(i Engeströmska Samlingen, B. VIII, 2—49, Kungl. Biblioteket. Stockholm)
"Kattarp sokn
Uti Kattarp sokn som är annexan til Wehlinge förefaller iche mykket at berätta i ty ingen veet ey heller är någon lichnelse til at kunna weeta, huar uthaf denna sokn fått sit nampn, hvarföre jag mehnar detsamma wara originem denominationis bujus parocbite som är uhrsprung til det Kattarp som ligger på sslätten strax vijd Malmö. Lijkaledes ad 3: §: är ey heller något som kan i ringaste måtto tilkennegifva til hvilchen helgon denna kyrkian är invigd, eller 4to när och af hvem kyrkian är bygd, emedan det är een gandska slätt, grof och gammaldagss bygnad. Men för några och tiugu ahr sedan, då jag lätt göra nya benkar öfver alt i kyrkian, lät jag borttaga ett gammalt altare som stod uti een stohl uth [med en pellare, uppå hvilchet altare stod eet så kallat Jungfru Maris trä-beläte, effter gl: vijss giord: När muren togss [ned fanns] mit på altaret een fyrkantig hvijt steen, så stor som eet qvartblad; denne steen war lagd öfver eet hohl [stort] som tree tvärfinger, hvilchet hohl war innan til fyrkantigt gandska sslät giord och hvijtmehnat, der uti [låg ett styc]ke förrutnat trä så långt som eet gott finger, der fants ok något annat som varit antingen been eller [ som det warit i något särskild antingen kläde eller papeer insvept, men det var aldeles förfallit och [ ] så at man intet kan weeta huad det warit.Den gl: träbijten blef lagd uti eet ghdags trähuus som [de for] dum hafft sin Monstrance uti med jemgalror före, derest man nu förvarar kyrkians kalch och pateen etc.
Kattarp kyrkia med tvenne bohl. äro bygde ute på fähladzmarken långt ifrån de andre hemman i Kattarp by, som äro på 1 1/2 hem: när samptel: cronohemman.
Wijd Kattarp kyrkia är een mykket skön, stor och öfveralt för- gylt kalch och pateen, på hvilchen intet är skrefwit, utan några adelssvapn och några bookstafver nembl: C: V: som betyder Christopher Uhlfeld, hvilchen warit länssman på Helsingborgss slott och M: U: som betyder Marne Urup, hvilchet varit hanss fru; der jempte är ok Knud Grubbes och hanss frus Sitzele Ssparres vapn och nampn samt åhrsstahlet A:o 1612 derpå hvilches vapn och namp[n] äro okså måhlade ganska slätt på altaretaflan nedan under instichtelse- orden.
Klokkan vijd denna kyrkian är mykket lijten utan någon inscription, utan 4: st: kors, ok utom detta är alss intet vijd denna kyrkian eller der i soknen något merkvärdigt antingen grafskriffter, epi- taphier eller dylijkt, utan på een benk på manfolchs raden, eet adelsvapn och dessa bookstäfver K: G: är Knud Grubbe.
Uti Kattarp sokn är ey heller någon herregård nu förtijden, men vijd min ankomst til pastoratet för 36 åhr ssedan, var uti Svedberg by der i soknen eet sätherij kallat Rosensäthe och Rossencrantze familien tilhörigt. Men sedan detta godz kom i andras händer, sa är detta sätherij ödelagd och kallass nu "Westergård som brukas och beboes af tvenne bönder.
Katiarp kyrkia har hvarchen något sigill ey heller finnes der vijd något skrifft eller det ringaste af sådana saker eller någon passage af gl: tijder at säya.
Hela hemman finnes i Kattarp sokn effter kronans Jordebook 21: st: deraf är heela Sveberg uthsoknes frelse til Kulle Gundestorp, samt några andra hemman uthsokne frelse til Rögle, alt det öfrige är krono hemman til 7 å 8 rusthåld, eet qvarteermestare boställe samt eet feltpreste och munsterskrifvarehemman.
Huad förr ad §: 15: uti Wehlinge sokn om soknens beskaffen- heet är berättat, det samma kan ok här anföras om Kattarp sokn, som Håkontorp, Hassla[r]p etc: ssom nu hålla ssig til Ströfvelstorp sokn, och i Luggude härad och vel fyra gånger så när Kattarp kyrkia som til Ströfvelstorp; i Kattarp kyrkia har ok varit indehlt benkerum för dem, och vijssas säkre ställen och steenbroar som de hafft sin kyrkioväg, har ok åthskillige ägor af åker och eng som iblant Kattarp byes och Ebbarp äro blandade, hvilcha åhrl: brukas af åbocrne uti ofvannämbde byar.
Wijdare är om Kattarp sokn och kyrkia intet at berätta änn hvad jag uti den förenämbde beskrifning på Wehlinge pastorat har anförd; der uti ok är förmählt om den så kallade Svebergs käring, som med sin stadige röök gifver tilkienne huru wäderleeken skal blifva etc: hvilchet såsom egentel: iche här tilhörer ey heller vijdare anföras.
Wehlinge d: 16 Aprilis Caspar Schönbeck
1729 P: loci”
- ) Caspar Schönbeck, kyrkoherde 1693—1744
