Ornakärr Nr.2, Väsby
Ornakärr Nr. 2, i Domböckerna
Kommer snart...
Ägarlängd enligt Kurt Bengtsson i Kullabygd 1962:
KULLABYGD: 1962: Ett av elva lyktehemman, som var anslagna till den som skulle hålla fyren på Kullaberg tänd. 1578 fick Tycho Brahe denna rätt. Under Per Jonsson 1670 var utsädet värderat till 11 tunnor, samt 20 lass hö. Han hade också 3 bistockar vid gården. 1/2 mantal.
Jon Persson Dobbler innehade lykthemmanet Ornakärr nr. 2 1638 och 1645 enligt böckerna. Per Jonsson är TROLIGEN hans son, enl. Kurt Bengtsson! Per Jonsson hade det ca 1658 till ca 1677... Per Jonsson hade Ornakärr 2 ca 1658 till ca 1677... Per Jonssons troliga son var Per Persson. Per ägde Ornakärr nr. 2 ca 1682 till 1705. Per Perssons son hette Sven Persson och innehade Ornakärr nr. 2 ca 1705 - 1738. Hans son var Jeppa Svensson som innehade ornakärr nr. 2 1738-1780, ca. Per Jeppsson 1780-1802 och hans sterbhus 1802-1808. hans son per Persson 1808-1849. hans son Per Persson 1849-1885. hans son per Persson 1885-1926. Sen hans sterbhus och efter det 1945- ? Per. B. Persson.
Det finns en artikel om Ornakärr Nr. 2 genom tiderna här: Kurt Bengtsson om Ornakärr Nr. 2.
Ägodelning 1739
Det finns en ägodelning från Ornakärr Nr. 2 bevarad. Från år 1739. I den har Kurt Bengtsson beskrivit ornakärr Nr. 2 så här:
"Samtliga i byn har det rätt torftigt ställt (se Kullabygd XI, sid. 23). Det har sin orsak dels i de långa krig som gått inte minst härjande fram här, pesten har också krävt sitt offer (se Kullabygd IV, sid. 18), vilket gjort att det blivit en del förändringar på en del av gårdarna. Jordbruket står också på en mycket låg nivå tack vare den stora ägosplittringen. Vi se ju att på Ornakärr 2 finnes en del stycken med bara 2 skäppeland (i skäppeland — 8 ar).
Det var ju inte mer än för 60 år sedan Skåne hade varit danskt. Svenska kronan räknade därför all jord som kronan tillhörig (se Kullabygd V, sid. 16). (Den kunde av bönderna friköpas för en ringa summa. En del gjorde detta och blev fria bönder — skattebönder, andra tyckte det var bra som det var och blev därför kronans arrendatorer i all sin tid. Frälsegårdarna höll sig framme och lade genom detta köp ännu mer under sitt välde.) Det är av denna anledning såväl kronobefallningsmannen som ryttmästare Apeltoft äro intresserade av delningen. Husen äro gamla och bestå av kringbygd gård med boningshuset i den gamla ryggåsstilen med en lägre del, bolastugan, och vid båda sidor om denna en högre byggnad inrymmande förstuga, kammare och härbärgsrum (se Kullabygd VIII, pl. 2). I övrigt finna vi en port på östra sidan "gadeporten" och en på västra "vångaporten" eller som den lika ofta kallas "töjtaporten", eftersom den leder ut mot 'töjten' (= toften, varmed menas den äldsta odlade marken till gården). Om vi nu står i gadeporten har vi, såsom ensamma vid denna sida 'gadann", utsikt över nästan alla de andra gårdarna i byn. Rakt framför oss ha vi nr 3, därbakom ligga 5, 7 och 9. Norr om nr 3 ser vi båda gårdarna till nr 4 och båda till nr 11 (av alla dessa gårdar är endast den ena av nr 4 och den ena av nr 11 kvar på sina gamla platser, alla de övriga utflyttades vid skiftena 1818 och 1830). Från gadeporten har vi också utsikt över vasarna med dess prima gräsbete, vilket värderades högt av alla."
