Norra Skånska Kavallerireementet, kronologi

1658

Freden i Roskilde. Karl X Gustav beordrar i ett Kungligt brev av den 21 maj att ett skånskt kavalleriregemente skall rekryteras. Regementet skall ha 12 kompanier. Friherre Erik Leijonhufvud blev regementets första chef. Efter honom Georg Henrik Lübecker..

1661

Det bestäms att regementet skall ha 8 kompanier förlagda i Skåne.

1674

De Skånska ryttarna delas upp i två regementen. En bataljon slås samman med Smålands regemente till häst. Detta regemente utgjorde vänstra flygeln under slaget vid Fehrbellin.

1677

Kvarvarande skånska ryttare gör en hedersam insats under slaget vid Landskrona. Bataljonen erövrar två danska standar.

1678

Det Skånsk/Småländska regementet deltager i strider på ön Rügen. Man slår den danska invasionshären och deras tyska allierade.

1680

Regementet blev indelt.

1682

I södra Skåne ställs ännu ett regemente så regementet döps till norra Skånska Kavalleriregementet. Ännu anses skåningar vara för danskvänliga så regementet rekryterar utanför landskapsgränserna. Herrevads Kloster blir bostad åt regementschefen. Sqvadronerna får namnen; Liv, Överstelöjtnantens, Förste och Andre Majorens, Månstorps, Landskrona, Sandby och Bjäre Härads.

1690

Ljunghedarna vid Herrevad börjar användas som samlings- och övningsplats för de Skånska Kavalleriregementena.

1700

Regementet förs till Svenska Pommern och ligger där till våren 1702.

1702

Generalmajor Ridderhjelm för regementet från Pommern till Karl XII i Polen.

1703

Vid Pultusk nedgörs några fientliga skvadroner.

1704

Friherre Gustav Horn blir överste och regementschef. Vid Posen spelar regementet en avgörande roll för utgången av slaget med sin insats på högra flanken.

1706

Vid slaget vid Fraustadt möter den 9000 man starka svenska armen, 24000 sachsare och ryssar. De skånska ryttarna, under fältmarskalk Carl Gustav Rehnskiölds personliga ledning, gör en klassisk omfattning av den fientliga styrkan. Först driver de bort det sachsiska kavalleriet och sedan faller de det ryska infanteriet i ryggen under chock. Återstående sachsiskt fotfolk sträcker vapen när de finner sig inneslutna i en kniptång. Svenskarna förlorar endast 400 man i denna seger för det skånska kavalleriet. Därefter följde vila i det rika Sachsen.

Gustaf Horn skadas och tillfångatas vid drabbningen.

1707

Norra Skånska Kavalleriregementet följer med Karl XII in i Ryssland.

1708

Regementet räddar konungen vid slaget vid Rajovka. Ärorikt deltagande vid träffningen vid Oposjna. Deltog vid Holowczyn 1708-07-04.

1709

Slaget vid Poltava. Regementet strider under Gustav Horn på den högra kavalleriflygelns andra kolonn. Hela regementet tas till fånga. Endast några få ryttare återvänder till sina rusthåll efter freden 12 år senare.

Efter nederlaget nyuppsätts såväl Norra som Södra Skånska Kavalleriregementet. Tills vidare får regementet klara sig utan hästar.Redan när regementet gick i fält år 1700 sattes reservregementen upp. Dessa togs ut på vart tredje och senare även på vart femte rusthåll. 1703 slogs de samman till Skånska tre- och femmänningskavalleriregementet.

1710

Under Magnus Stenbock ledning deltager Skånska tre- och femmänningskavalleriregementet i slaget vid Helsingborg. Slaget utspelar sig i den terräng där senare Berga Kavallerikasern byggdes för Kungliga Skånska Kavalleriregementet. Det var ryttmästaren vid Norra Kavalleriregementet som i skepnad av Stenbocks kurir bar bud om segern till Stockholms Slott.

1718

Det nyuppsatta Norra Kavalleriregementet – utan hästar – tjänstgör fram till detta år som kustvakt i Skåne. Vid årets slut deltar regementet vid Karl XII:s sista och ödesdigra fälttåg till Norge.

1727

Regementets nya indelning fullbordas och dess nya chef, Johan Christoffer von Düring, tar renässansborgen Tommarp som boställe. Greven, politikern och sedermera fältmarskalken är mycket ryktbar och samlar nu provinsens alla unga adelsmän till sitt regemente.

1759

Regementet deltog i Pommerska kriget. Mindre träffningar i Pommerska krigen.

1790

Under friherre Filip von Platen deltar regementet i Gustav III:s krig mot Ryssland. Kavalleristerna tjänar som marinsoldater och roddare i de svenska galärskeppen och kanonsluparna vid Reval, utbrytningen ur Viborgska viken samt vid Svensksund.

1796

Friherre Bror Cederström blir regementschef. Han är den första i svenska armen som inför teoretiska övningar i taktik för sina officerare.

1801

Regementet överförs tillfälligt till dragontrupperna och får namnet Skånska Linjedragonregementet eller Lätta Dragonregementet.

1805

De tre skånska kavalleriregementena deltar i de Pommerska fälttågen.

1807

Regementet får namnet Skånska Husarregementet. Södra regementet får namnet Skånska Karabinjärregementet 1805 och Skånska Dragonregementet 1822.

1808

Skånska Husarregementet står i beredskap mot hotande invasion från Själland.

1810

Kronprins Karl August faller från sin häst inför de uppställda husarregementena på Kvidingehed. Han avlider senare. Rykten sprids om anledningen till dödsfallet.

1812

Värnplikt införs i Sverige. På grund av övningstiden, 12 dagar per år, övas de värnpliktiga endast till fots. Kavalleriet förblir indelt eller värvat till slutet av 1800-talet.

1813

De skånska kavalleriregementena skeppas åter till Pommern för att strida mot Napoleon. Efter segern vid Leipzig beger sig Karl Johan Bernadotte norrut med den svenska armén mot Danmark. Vid Bornhöft den 7 december anfaller en svensk kavalleristyrka de retirerande danskarna. Den svenska styrkan består av 7 skvadroner Mörnerska Husarer (Kronprinsen), 1 skvadron från Skånska Husarerna, 2 skvadroner Skånska Karabinjärer och 2 Preussiska skvadroner. För segern vid Bornhöft får Mörnerska Husarregementet två hedersstandar. Danmark tvingas till fred och får avstå Norge.

1814

Efter att Norge införlivats i union med Sverige inleds den långa svenska fredsperioden.

1834

Skånska Husarregementet omorganiseras från 8 till 10 skvadroner. Namnen blir därefter; Liv, Sandby, Kolleberga, Silvåkra, Bjäre Härads, Fleninge, Fjärrestads, Landskrona, Hoby och Arrie Sqvadron.

1897

Regementet blir förlagt till nuvarande Rönnowska skolan i Helsingborg med fem skvadroner. Landskrona får tre skvadroner och två skvadroner förläggs i Uppsala.

1901

Indelningsverket avskaffas. Dock finns både värvad och värnpliktig personal kvar ända till 1908.

1912

1:a bataljon flyttar in i nybyggda Berga Kasern i Helsingborg.

1925

1925 års härordning går hårt åt de skånska kavalleriförbanden. 25 skvadroner skall minskas till fyra. I Sverige blir endast fyra kavalleriregementen kvar.

KÄLLOR

http://www.laget.se/HUSARERNA/

B. A. Ennes. Ennes,B.A.. Biografiska minnen af Konung Carl XII:s Krigare samt andre ... Stockholm 1818-1819.