Görslöv i Jonstorp
Innehåll
- 1 Domboksmål och länsräkenskapernas domboksutdrag
- 2 1668 sidan 167.
- 3 Anno 1669 d 22 April: Skåninge Landsting
- 4 Onsdagen den 19 Junij 1672
- 5 1674 pag 40
- 6 1674 pag 41
- 7 1674 pag 64
- 8 1674 pag 66
- 9 1674 pag 86
- 10 ? sid 194
- 11 1672 pag 219
- 12 1674 pag 1674 (?)
- 13 1674 pag 110
- 14 1680 pag 178
- 15 1685 pag 123
- 16 ?? påg 245
- 17 pag 176, 4 Marti 1697
- 18 1700 pag 300
- 19 pag 212
- 20 9/2 och 23/2 1701 (sidan 450ff)
- 21 16/2 1706
- 22 15/10 1708
- 23 1709
- 24 22/1 1709
- 25 6/3 1749
- 26 Källor
Domboksmål och länsräkenskapernas domboksutdrag
1668 sidan 167.
Lars Trölsson i Görslöv stämt Per Suendsen i Sveberg om tre guldringar och två silverskedar, de hade hans son Peder Lauritsen. [1]
Anno 1669 d 22 April: Skåninge Landsting
Num: 32 Vthi saken emillan Länsman Anders Person, och kyrckiewer genne i Jonstorp, är således affsagt.
Efftersom det bewijses at Länsmannen Anders Perßen j Lilla Giörslöff, iche haffuer ÿdt till Jonstorps kÿrkia det ollon swin, han ähr skyldig att leffue- rera aff sin gård eer Landollon ähr, och dhet är för Retten bewijst, trenne gånger at hafua warit ollon åhr, sedan Skåne ähr kommit under Cro- nan Swearige. tÿ tillfinnes han bem:te trenne swijn för det pris som 3 Lagli- ge Swijn utj neste kiöbstad sammde 9 åhr kostat haffua till kyrckiowergenne medh - 8 Dr till kost och täring att leffuere- ra och ehrleggia. och Efter dÿ tingfodgen ähr insteämd, och dock intet är öffuerbe- wijst någon orett Anders Persson med sin dom at haffua giort, så skall anders person giffua honom 6 Dr till kost och täring, eller för alt lida nemb: boo och gods efter Recessen. des till wißo acto.[2]
Onsdagen den 19 Junij 1672
befalningsm: Johan Olson i Helsingborg beuiste med km: Laurs Pers: i Skoggiemarhuset och Niels Olsen i Torp som effter en skrifftelig kalds sedel haffr steffnit Enchan bente Sönnes datr i Giörsleff Söne Andersen Per Andersen ibm Laurs Truedsen styffsön Laurs Tröels: i Stora giörsleff Suend Pers i Tyndeberg Olle Person i dyremosse Mons Persen i döshult till 1 2 3 och 4 ting. [3]
1674 pag 40
Mons Larsen i Ingelsträde och Nils larsen i Bräcke uti hand tog Jon Suendsen i Görslöv och giver honom Riktig tingsvittne i den lott som Mons Larsen och Nils Larsen den 9 maj l6é2 fått i den gård i Görslöv som Jon Swensen ibor.[4]
1674 pag 41
Anders Nilsen i Görslöv giver Jon Svenssen i Görslöv rätt till all den lott och andel han förut haft i den halva skattegård i Görslöv.[5]
1674 pag 64
Nils Nilssen i Görslöv stämt Mona Sönessen i Görslöv och Nils Sasserssen i Esperöd om den halva gård han ibor.[6]
1674 pag 66
Jon Anderssen i Görslöv har stämt lille Per Jenssen i Södager angående den anpart Jon Anderssen har efter sin syster Kirstina Andersdotter som bodde och dödde i Stubberup och hade jordagods i Stuberups gård efter hennes fader Anders Eskildsen i Södågra.[7]
1674 pag 86
Mons paulsen i Ornakärr har kallat Nils Larsen och Lars Larssen i Helliaröd Peder Larssen i Konga med 14 dars varsel. Item Nils Anderssen i Brunnby Björkeröd Per Suendssen i Unnarp Nils Suenssen i Jonstorp Swend Perssen i Tönneberga Mogens Sönessen i Görslöv Lars Troilssen ibm Anders Larssen ibm Per Paulssen i Fielastorp och Oluf Monssen i Lönolt till wergemål för 3 Jon Anderssens barn i Görslöv deras mödernearv som Jon Anderssen hittills haft under förvaltning och eftersom han nu förmedelst armod begier nu 4 trofasta dannemend som kan ta hand om barnens mödernegods Därtill utsågs Nils Gudmundssen i Ingelsträde Araders Sönessen ibm Olle Helliessen ibm och Jens Sönessen ibm.[8]
? sid 194
Enkan Bente Sönnesdotter i Görslöf Söne Anderssen, Per Andersaen ibm Lars Truids styfson Laurs Tröls i St Görslöf Suend Perssen i Tunneberga Olle Perssen i Djuramossa Mons Perssen i Döshult vad Andera Perssens arvingar i L Görslöf ärvt de 54 dlr S.m. år 1669. Sönne Anderssen påpekade att om Johan Olssen hade något att fordra borde han gjort det på skiftet.[9]
1672 pag 219
Anders Perssen i L Görslöf avled 1669[10]
1674 pag 1674 (?)
Mons paulsaen i Ornakärr hade barnagods för sin broderson vid namn Hans Jenssen enligt ett brev daterat 5 januari 1670[11]
1674 pag 110
Laurs Trölssen i Görslöf på den halva skattegård i Görslöf han hittills påbott har erbjudit Nils Adserssen i Esperöd och hans hustru Elna Larsdotter silverpengar för denna halva skattegård jämte halva Täckarehuset i Björkeröd.[12]
1680 pag 178
Anders Svenssen i Görslöf hade instämt Ludse Larsdotter om säd som han sått på den gård de brukade gemensamt och som hennes man Mns Nilssen inhöstat.[13]
1685 pag 123
Ruathållaren Per Månssen i Görslöf har förlikt sig med Lars Trulssen i Långaröd Jöns Asserssen i Esperöd och Esbiörn Jonssen i Krapperup i deras skuldfordran i efterlåtenskapen efter Nils Olssen i Görslöf.[14]
?? påg 245
Nils Rasmussen i Gössarp Bendt Jenssen i Knabalöcke Bent Nilssen i Bräcke hade på egna och efterföljande arvingar stämt Anders Nilssen i Görslöf om den lott i den gård i Görslöf som Nils Nilssen hittills åbott och nu Anders Nilssen bebor. Nämnl. Nils Rasmuasen i Gössarp på egna Anders Rasmussen i Skattekärr Anders Hanssen i Tjörröd och sahl Elna Rasmusdotters barn i Tjörröd deras vägnar Bendt Jenssen i Görslöv.[15]
pag 176, 4 Marti 1697
Swen Månsson i Görslöf instämt Bils Såhnesson i Palnarp Jöns Såhnesson i Bollstofta mölla Enkan Gunnela Såhnasdotter med dess laga målsman och Måns Johansson i Fleninge på dess hustru Boel Såhnasdottars vägnar till att hhumula Swen Månsson och hans hustru Sissa Såhnasdotter vad de köpt av dem i Swen Månssons åboende gård. [16]
På Nils Såhnessons vagnar var hans som Anders Nilsson . De gav Swen Månss rätt till köpet då han är närmaste bördsraan nämligen broderson med dem som samma skattejord efter deras sal föräldrar ärvt. Nils Såhnasson hade inte fått sitt arv som var 5 dlr smt. Jöns Såhnesson hade fått sina 5 dlr smt. Måns Johanssons hustru 2 dlr 16 öre och Gunnela Såhnesdotter som är samsyster med sal Måns låhnesson har ärvt efter både fader och moder 9 dir smt...[17]
1700 pag 300
Drängen Anders Nilsson i Krabbarp instämt Pehr Månsson i Görslöf angående han bebor den halva skattegård vilken drängens fader sal Nils Assarsaon skolat ärft. Det inlämnades att Jordägarevittne av 3 juni 1674 varutinnan Lars Trulsson i Görslöv hemulat drängens fader Nils Assarsson i Esperöd hans hustru Elin Larsdotter och bägge deras arvingar den halva skattegård med tilliggande halva täckarehus påståendes att ehu Pehr Månsson genom varjehanda tillfälle är kommen till att rusta för deaana halva skattegård Anders Kilsson därigenom sin bördsrätt kan vara betagen. Pehr Månsson framvisade ett extract av Luggude härads protokoll 22 juni 1685 där rusthållaren Pehr Månsson förlikt sig med Lars Trulsson i Långaröd Jöns Assarsson i Esperöd och Esbjörn Jonsson i Krabberup att deras pretentioner och skuldfordran som tillkommer dem efter Nils Assarsson i Görslöf transportera de till rusthållaren Pehr Månsson för den återstående skulden till rusthållet I domrrien (Pag 303) ges Pehr Månsson rätt att besitta hela hemmanet.[18]
pag 212
Sone Andersson i L Görslöf avstår hemmanet till sin son Anders Sonesson 14/3 1703[19]
9/2 och 23/2 1701 (sidan 450ff)
Sune Andersson i Giörsslöf låtit incitera Gudmund Andersson ooh dess Hustru till att wijsa hemull at få bruka Sones skattejordh, och effter han är en Eenfaldig Man begiärar han at Jonas Löfman i Helsingborgh måtte effterlåtas at insinuera das saakerr berörde fullmechtige framstedh ooh Remonstrerar at samma Rusthåll no 47 uthl Jonstorp S:n Glemminge by består af en hehl gårdh ell:r ett Hemman.
Halfwa dehlen af samma Heman och Rusthåll tillhörer Sune Olss: som nu äger ooh beboor sama halfwa dehl som Skattejordh, den andre halfwa dehlen tillhörde Anders Jonsson som var Sune Anderssons Far, hwilcken ägde den halfwa dehlen som skattejordh.
Bemälte Anders hade 7 söner ooh en dotter, hwar ibland Sune är den yngste. Ao 1679: för än Skattehemanet kom under Rusthåll effterlät dess Sahl: Fader en af sins Söner Lars Andersson benämbd hehla detta sit skattebruick för det han war en gl: Man, men Lljkwist allenast till at bruka, ooh icke alla de andre Syskonen till förfångh att äga. Ao 1683 och 1684: då skattehemanet kom under Rusthåll bebodde Lars Anderson dst halfwa skattehemman som hans far ägde, ooh än war i Lefwande lifwe, ooh på Fad rens wegnar uprättade han medh Sune Olsson Rustningen ooh Munteringen effter Lars brukade Hemanet när Fadren dödde blefwo alla Barnen lijka deelachtige i skatte jorden ooh Munteringen, men Brödren Lars blef qwarsittisndes, ooh 2 af Syskonen woro döde de 4 woro försynte hwar medh sit bruk men Sune Andersson war oförsynt;
när Lars låg siuk Kallar han 3 bröder Jon, Jöns ooh Lars till slgh ooh glfwer dem 15 dhl: för dehras dehl hwardera, denne Sonen Sune har inttet fått ooh desuthan har Suns Kiöpt sin Systers Trunes dehl som på skifftet war lijka delachtig medh bröderne, des uthan hafwer Sune ingen Hemgifft effter Fadren fått Såsom de andre barnen, fördenskull Kunne ingen taga betahlning för skatts jorden för än riohtigt skiffte war hållit effter deras Far. I lijka måtto påstår Sune at niuta sin Arfwedehl effter des 2ne Bröder som ooh borde hafwa sin dehl. Ooh fördenskull påstår han effter som Lars Andersson uthan upbudh Kiöpt af bröderne Honom owitterligit ooh Sahl: Lars Enckia nu gifft sig medh en annan Kar Gudmandh Andersson som will tillvälla sig Hehla Skattejordhen ooh Munteringen ooh sålunda uthstöta alla bördsmännen ooh Sahl: Anders Jenss: Erfwingar som fremmande er, att Sune nu som Kan och förmår uthlösa de andra ooh praestera ooh widh macht hålla rustningen bör vara närmast at niuta så wijda Lag Kan förmå.
Däremoot på Sahl: Lars Enckias wegnar som nu är gifft med Gudmand Andersson remonstrerar Munsterakrifwaren Tidell ooh upwijssar en skrifft Dat: d: 1 Maij 1679: af Sahl: Anders Svensson där uthinnan han gifwer sin Son Lars Tillståndh att emoottaga sin skattegårdh ooh bruka den samma effter han är Swagh ooh derjemte wara närmast till at inlösa den effter des dödh. Därnäst A:o 1683 ooh 1684: då Munteringan uprättades blef det Kundglordt allom som hade Skattejordh at de skulle inställa sig ooh Participera uthi Hanteringens uprättande, hwilcket ingen af Anders Jenss: Erfwingar effterKoma ell:r sig påtaga wille at Contribuera till Munteringen mehr än Lars Andersson, som altijdh praesteradh en swarsgod Muntering.
Ooh då sidsta munstringen A:o 1700 wedh Ystadh af Sahl: Hr öfwerste Lieutnanten förrättades effter Kongl: Maij:ts befallning blef Lara Anderssons Enckia medh des nu hafwande Man infördt i Rullan för Munteringen som Rusthållare ooh Barnen förbehållit deras skatterättigheet uthi Jorden som Annotationen uthwijsar. Nook upwijsar en TingsRättens dom af Häradshöfd; Klen afsagdt d. 1 Mattij 1700: af innshåll at Lars Andersson giorde Kiöp medh sin Broder blir Confirmerat ooh stadfäst emillan honom ooh brödene, ooh i anledning af sama dom tilbiuder Gudmund ooh des hustru at förnöija Sune Andersson 15 dhl lijka som de andre bekommit.
Skulle han det ioke willia då begärar Erick Tidel at saaken så upskiutas till den 20 hujus då han ifrån Malmöe will skaffa Copia af Kongl: Maij: Resolution
för slijke måhl som detta närmare skall förklara. An upwistes en skrifft A:o 1678: uprättat effter Sahl: Anders Jönssons Hustru deruthinnan Sune påföres åthskillige saaker till Hemgifft som bestiga sig till 16 Dlr 4 öre - så at Han derföre icke bör praetendera. Nock upwistes Skifftebrefwet effter SI: Anders Jonsson Dat: d: 7 Novembr: 1689: deruthinnan Erfwingarne äro öfwerenskombne hwad de som ingen hemgifft niutit skall hafwa. Nembl: Anders, Oluf ooh Sune, 11 Dlr 2 öre som woro de öfwerblefne löösöron. Hwarmed de woro förnögde.
Sunes Fulmechtig förklarar att Fadren medh Lars som brukade Skattejordhen uprättadde Munteringen och de andre Syskonen blef aldrig tillbudne at interesera som icke skall kunna bewijsas, eij heller Kunne ingen af Barnen tillwälla sigh fadrens egendom at rusta före så lenge han lefde. -Bröderne Jon, Lars, ooh Jöns woro närwarandhe ooh säija at då broderen Lars brukade deras Fars Skattejordh medh fadrens willie som sielf ägdet blefwo de icke tilbudne at interessera uthi Rustningen ioke heller Kunna dhe bemächtiga sig Fadrens Skattejordh då han lefde, men hade de fått Rusta den tijden skulle dhe wäll upprättadh rustningen så wähl som deras Sahl: Bror Lars. Nock påminna de Rätten at dhe äro som förmyndare införde för Sahl: Lars bsrn både at Swara för Löösöron ooh Skattejorden at bewake, men som Enkan lef:rat Skattejordhen och Munteringen uthi en fremmandes händer Kunne dhe inttet swara om barnen därigenom något afgår.
Nock nekar Sune aldeles till at något bekomit af dhe persedlar som i det Ducumentet upförde är som Anno 1689: är uprättadt ty då war han omyndig Allenast 12 å 13 åhr gl:
Saaken differeras till d: 20 hujus.
Den 20 Februarij A:o 1701
Såsom den saaken emillan Siune Andersson i Giörslöf och Gudmund Andersson och des hustru Angående Skatterättigheet blef till idag differerat, instälte sigh 20 febr 1701 sid 49.
Munsterskrifwaren Tidel och upwiste et Extraot af annotation, som wedh Munstringen war hållen uthi HögSahl: Kongl: M:tz Närwaro d: 1 Julij 1690 af innehåldh at den som sine Skatterättighoeter låter blij öde, ooh icke interesserat i Rustningen, skohla hafwa den förlorat. Såsom ooh een Copia af Kl: M:tz resolution uppå h:r Öfwersten Carl Gustaf Rehnsohiölds Memorial af d: 30 Sept: 1695 af innehåll at slijke Casus skohla till Kongl: M:tt remitteras. Wijdare hade de Intet, begiära dom.
Luggude Häradz Tingz Rättz domb emillan drängen Sune Andersson i Giörslöf (sår Glumslöf i texten!) Kiärande ooh Gudmund och hustru Swarande, angående Ägande rätt till des Faders Skattehemman, halfwa dehlen uthi No 47 uti Jonstorp Sn ooh Glemminge by ooh der tilhörige halfwa Muntering nwarom twistas afsagd wedh ordinarie Vintertingetuti Ringstorp d: 23 Febr: 1701.
Emedan detta omtwistade halfwa skattehemman och der tillhörige halfwa Munteringh som tilhörde Sahl: Anders Jonssonf icke har warit förklarat för skattewrak, efftersom det altijdh warit häfdat, ooh åboen sin skyldighet praesterat som Lag föreskriiwer, icke hel: i anledningh af Kongl:Maij:tz allernådigste resolutioner genom tillbakasatt och försummat munteringh förbrutit, emedan fadren medh sin Sohn Lars sin skyldigheet der widh fullgiordt, som H:rar officerarnes attester der om bewittna, eij heller af fadren bortsålt el: bortgifwit, men allenast Sohnen Lars upiåtit at få bruka ooh effter des död att andra närmast till at inbörda och Lösa, sees af Fadrens skrifftel: uthlåtelse dat: d: 1 Maij 1679, Och ehuruwähl Sahl: Lars Anderssons Enkia som nu är gifft medh swaranden påstår at des Sl: Mans Syskon icke Kunne på dhenna Skattejordh och Munteringh giöra någon praetention sedan Sahl: Lars i förstone har Munteringen upsatt och sedermehra wed macht hållit. Dock iijkwist finnes at fadern sal: Anders warit siälf ägerman till sin skattejordh och hemman A:o 1683 och 1684 då munteringen uprättades, Hwilcken med Lars Andersson allena praesterat Munteringh uthan at tilbiuda el: påbörda de andre Syskonen någon dehlachtigheet utij Skattejorden ooh derwid fölliande gravation af munteringens förskaffande, men dhe ballancerat dhen gravation som Munteringen förorsakade emot dhen förmåhn som hemmanetz cultiverande medbrachte. Kunnandes de andre barnen emot fadrens willia icke inträngia el: sigh bemäohtiga des Egendomb och Skattegårdh, då han änn lefde; fördenskull finner Rätten skiähligt wara tilerkiänna och tildömma alla Sahl: Anders Jonssons Barn uti detta halfwa Skattehemman ooh tilhörige Munteringh såsom uti all annor des qwarlåtenskap att få niuta hwar sin andehl som lagen förmähler, sedan derpå af gode Män een laglig Värdering är skedt, Hwilken werderingh Distribution ooh dehlning kan förrättas af någre gode Män, som Erfwingarne sielfwe komma Öfwerens at uthnämbnaf da hwar och een som giorde och medh Laga domb confirmerade kiöp kan tillgoda niuta, Men dispositionen öfwer Skattehemmanet och Munteringen lämbnas ut j dhe Erfwingars Händer som wederbörande H:rar Officerare till Kongl. Maij:ts säkerheet finna tjänligast wara, och bästa försäkran för sig giöra kunna lijkmätigt Kongl: Maij:ts allernådigste resolutioner, dock skall dhesamma wara förpliohtade dhe andre medErfvingarne för deras tilfalne arfwedehl tilfredsställa ooh förnöja. Actum ut Supra. [20]
16/2 1706
Enligt kontrakt 10 aug 1704 har Sonne Andersson i Görslof avstått sitt rusthåll till sina söner så att Gudmund Sonnesson no 5 1/6 och 6 1/3 och Anders Sonnesson no l 1/2, och skall Gudmund giva till Anders siu goda lass hö.[21]
15/10 1708
Kvinnfolket Inger Jöransdotter var ryttaren Elver Grönings laggifta hustru har gjort enkelt hor och varit över i Danmark. Elever Gröning säger att då han för 7 1/2 år sedan var kommenderad till Pommern och var ute till nästledne påsk. När han reste ut lämnade han hustrun och ett barn och ett var hon havande med. Hon var blivit havande av en ogift Tremänningsryttare Per Lilja 4 år efter det hennes man var utkommenderad. När hon blev havande reste hon över till Danmark och födde ett drängebarn och var hos sin släkt. När barnet var l 1/2 år gammalt reste hon till sina föräldrar som bor i Norre härad i Tossige sockn ramnekulla by Jöran Bengtsson och sedan reste hon tillbaka och fäste sig på Fredriksborgs slott och tjänte l 1/2 år hos Kungl Hovsmeden Jörgen Ollendorf. Hon har stått uppenbar kyrkoplikt i Espenderop Kyrka för sitt lägersmål.[22]
1709
Ryttaren Jöns Nilsson Bugge i Görlöf stämt klockaren Daniell Bengtsson i Kyrkovälinge om tjänstelön till sin hustru Sissa Påhlsdotter som tjänat 16 veckor hos klockaren.[23]
22/1 1709
Bonden Jöns Jönsson i Görslöv stämt Jon Ivensson därstädes att han behåller hela ryttarehuset fastän Jöns Jönsson 1698 köpte halva rusthållet och munderingen av Jon Svenss.. och ryttaren bodde i huset så länge han var i landet men sedan han var kommenderad och hustrun död har Jon Svensson lejt det till en annan och själv behållit lejan. Jon Svensson hade köpt huset av Måns åanesson i Görslöv 1691 Gatehueet nr 10 i Görslöf.[24]
6/3 1749
Luggude häradz Tingzrättsdom emillan drängen Per Larsson,
Hans Anderson i Tranekiär och Per Swensson i Biörkered
å egna och sina Hustrus samt Syskons vägnar Kiärande och
drängen Såne Gudmundson Swarande ang:de Skattehem No 6 1/3
Giörslöf, hvaraf för Swaranden 3/8 dehlar vid sidsta ting
1sta gången upbudne blefvit men Kiäranderne förmena sig
vara närmaste berättigade till, liksom deras fader och
svärfader Lars Larsson deruti skall äga arfsrättighet,
hvarom jemte Rättegångskostnad tvistas, afsagd på Winter-
tinget det vanl. Tingstäd Mörarp d. 6 mart. 1749
Äfwenledes Kiära Olof Jönsson i Tunneberga, Per Andersson
i Tranekiär, Anders Jönsson i Fiälastorp, Sven Sonesson
ibm, Jöns Larsson i Tunneberga, Swen Olofson ibm och
Gudmund Larson i Södåkra till Sone Gudmundson och Nils
Gudmundsons omyndiga Barns förmyndare Swen Jönsson ang:de
samma hemman No 6 1/3 med påstående at de sin åtkomst der-
till bevisa må.
Tingzrätten hafver om denna saks beskaffenhet såwähl af Parternes andragande
som utur de framwiste handlingar giort sig noga underrättad, befinnandes, af
en tolf samfränders domb under d. 23 febr. 1648 och denna LagRätz skiötebref
af d. 4 feb. 1649, huruledes långt tillbaka en Ländzman vid namn Anders Persson
skall ägt Skatteh:n No 6 1/4, No 6 1/3 och No 1 1/2 i lilla Görslöf. Samma
Ländzman lämnade effter sig 3ne Söner Truls, Per och Såne Anderssöner, emil-
lan hvilka förenämde Giörslöfshemman blefvo på det sättet fördelte, at Truls
bekom No 6 1/4, Per No 6 1/3 och Sone No 1 1/2 Giörslöf.
Den förste sonen Truls Andersson hade en son wid namn Lars, som bodde i
Långared, men Truls dödde, men den döddes Encka Margareta blef sittiandes på
No 6 1/4 och giffte sig med drängen Lars Troedsson, af hwilka dotteren
Gunnil föddes, med hwilcken Lars Andersson trädde i Giffte, och förmenas att
han af Lars Trulssons i Långaröd utom Börd Kiöpt No 6 1/4 Giörslöf, hvilken
nu des son Lars Larson bebor, hvilcken är drängen Per Larsons fader, å hvilc-
kens wägnar nu arfzrättighet sökes.
No 6 1/3. Den andra Sonen Per Andersson förmenas hafva dödt barnlös, då
No 6 1/6 kommit i tredie Sonens Söne Andersons händer, hvilcken var Ländzman
och desutan ägde No 1 1/2 lilla Görslöf och No 5 1/6 St: Giörslöf.
Denne Sone Andersson lämnade effter sig 2ne Söner Gudmund och Anders,
af hvilka enligt arfzföreningen af d. 10 Aug. 1704 den förre i arf bekom det
omtvistade h:t No 6 1/3 och No 5 1/6 och Anders No 1 1/2 lilla Giörslöf.
Denna Gudmund har lämnat effter sig Sönerne Nils och Sone, hvilka nu äro i
svarande part, samt dottrarne Sissa, Pernilla, Troen och Boel, af hvilka Nils
Gudmundson med döden afgången är och lämnat efter sig 3 Söner och 1 dotter,
hvilken ätteräckning Käranderne på något sätt icke bestida gitta, och som
svaranden sonen Sone Gudmundson förmenar sig tillkomma uti No 6 1/3 Giörslöf
en broder- och 3ne Systerlotter, hvilka han af sine Systrar Sissa, Pernilla
och Tåren sig tillhandlat för 25 dahler hvardera enligt Köpebrefvet af d. 6
Sept. 1748. Altså har han vid sidsta ting låtit för sig upbiuda 5/8dehlar af
ofwannämde No 6 1/3 Giörslöf och anhåller at andra upbådet gånga må. Detta alt
hafver Tingsrätten hos sig i noga öfwerwägande tagit. Och aldenstund Lars
Larson i Giörslöf och des barn icke gitta bevisa, at de någon arfz- el.
Bördsrätt äga uti No 6 1/3 Giörslöf utan deremot befinnes, at de af en annan
släckt härkommer, som med forna Jordägare af detta hemman icke någon gemenskap
hafwer, äfvensom fadren och svärfadren Lars Larsson d. 21 febr. 1736 för sig
och sina arfvingar sig ock pretention på No 6 1/3 Giörslöf afsagt; fördenskull
pröfwar Tingzrätten skiäligt deras tahlan till meranämda hemman No 6 1/3
Giörslöf underkänna och för obefogad förklara, lika som......... (fortsättning saknas).[25]
Källor
- ↑ Kurt Bengtssons anteckningar och avskrifter
- ↑ Skåninge landsting AIa:3 (1669-1670) Bild 39 / sid 38 (AID: v98028.b39.s38, NAD: SE/LLA/11135)
- ↑ Skånska generalguvernementskansliet DIIIea:37 (1671-1673) Bild 197 / sid 194 (AID: v184855.b197.s194, NAD: SE/LLA/10879)
- ↑ Kurt Bengtssons anteckningar och avskrifter
- ↑ Kurt Bengtssons anteckningar och avskrifter
- ↑ Kurt Bengtssons anteckningar och avskrifter
- ↑ Kurt Bengtssons anteckningar och avskrifter
- ↑ Kurt Bengtssons anteckningar och avskrifter
- ↑ Kurt Bengtssons anteckningar och avskrifter
- ↑ Kurt Bengtssons anteckningar och avskrifter
- ↑ Kurt Bengtssons anteckningar och avskrifter
- ↑ Kurt Bengtssons anteckningar och avskrifter
- ↑ Kurt Bengtssons anteckningar och avskrifter
- ↑ Kurt Bengtssons anteckningar och avskrifter
- ↑ Kurt Bengtssons anteckningar och avskrifter
- ↑ Kurt Bengtssons anteckningar och avskrifter
- ↑ Kurt Bengtssons anteckningar och avskrifter
- ↑ Kurt Bengtssons anteckningar och avskrifter
- ↑ Kurt Bengtssons anteckningar och avskrifter
- ↑ Arlocks avskrifter
- ↑ Kurt Bengtssons anteckningar och avskrifter
- ↑ Kurt Bengtssons anteckningar och avskrifter
- ↑ Kurt Bengtssons anteckningar och avskrifter
- ↑ Kurt Bengtssons anteckningar och avskrifter
- ↑ Hans Arlocks avskrift