1624, Kongens retterting, dom mot Mourids Podebusk

Protokoll från rättegången mot Mourids Podebusk 1624 återfinns i denna bok

Maurids Podebusks av Krapperup våldtog en kvinna i Laröd

Ur Helsingborgs Dagblad

For mer än 350 år sedan utspelade sig i Kullabygden ett våldtäktsfall som bland annat fick till följd att godset Krapperup, som alltsedan 1504 tillhört medlemmar av ätten podebusk, då övergick till ny ägare. Händelsen inträffade år 1624 och eftersom Skåne då tillhörde Danmark blev den åtalade. Mourids Po­debusk, dömd efter dansk lag.

Men först en kort presenta­tion av huvudpersonerna i denna föga angenäma histo­ria. Flickan, som utsattes för våldtäktsförsöket var hem­mahörande i Laröd och hette Kirstina Mogensdotter. Hen­nes far Mogens var kronobon­de. Det innebar, att han måste betala avgifter till kronan samt dessutom utföra vissa dagsverken. men å andra sidan förband sig kronan att vid behov försvara honom hans familj.

Den unge mannen i detta drama hette som nämnts Mourids Podebusk och till hörde en förnäm adelsfamilj. Podebusk är ett namn vi känner igen i samband med Krapperup. Mourids far, Claus Po­debusk, ansågs vid denna tid ha varit Skånes rikaste man. Hans egendomar omfattade 11 800 bondgårdar, och han var dessutom herre till Krapperup, Barsebäck, Karsholm och Markie. Han ägde också gods på kontinenten. Det var på Krapperup familjen bod­de, och här dog Claus Pode­busk 1616.

Efter faderns död gav sig Mourids ut på en lång utlandsresa. Efter fem år åter­kom han till Skåne. Enligt samtida bedömare var han inte bara en bortskämd rikemansson utan var också känd som en äkta drummel. Han terroriserade såväl hög som låg, och då han var ökänd, gick de flesta ur vägen for honom.

Låt oss återvända till Kirstina. Den 22 april 1624 var Kirstina och hennes väninna inne i Helsingborg och "gjorde stan". De passerade därvid ett värdshus och markte då, att de observerades av en herreman. Då de genast såg, att det var Mourids Fodebusk, blev de mycket skrämda och vek snabbt in i en gränd. Väl där gjorde de sig ärende in i en ba­garbod. De trodde nu, att de genom denna manöver und­kommit Mourids och begav sig skyndsamt hem till Laröd. Vid lilla Pålsjö blev de emel­lertid upphunna av Mourids, som kom ridande med sin ridknekt. Till all lycka för Kirstina fanns vittnen på plats, ett par arbetare och några fiskare från Helsingör.

Vad som nu följer skedde mitt på dagen och alldeles i närheten av landsvågen. Med hästarnas hjälp lyckades Mourids och ridknekten skil­ja flickorna åt De drev däref­ter Kierstina över ett gärde och ner mot en sluttning Mou­rids sprang av hästen och för­sökte fullfölja sina avsikter med Kirstina, men hon för­svarade sig tappert en hel tim­me.

Mourids blev allt våldsam­mare, och till slut högg han sina ryttarsporrar i hennes bröst? Han befallde därefter ridknekt att fortsätta. Denne misslyckades också, men en halvtimme fick Kirstina kämpa med honom. När ingen av dem nådde sitt syfte, började de håna Kirstina och skrek högt och ljudligt, att hon var vanskapt. Till slut gav de upp och Kirstina tog hon sig hem till Laröd, och hennes hennes föräldrar såg till att hon kom i säng.

Kronan representerades av lendsmanden Anders Bille, som tillika var riksråd och ägare till Rosendal. Han hade en gång varit trolovad med Mourids kusin, Anne Ottersdatter Rosenkrantz, men hon dog kort tid, innan bröllopet skulla stå. Anders Bille gifte sig aldrig, och man tror, att Rosendal fick sitt namn efter fästmön. På intet sätt lät Anders Bille detta inverka under den följande rättegången mot Mourids utan visade i stället prov på oväld och sällsynt rättrådighet.

Kirstina utsattes för våldtäktsförsöket pä en torsdag och redan på lördagen gav sig mor och dotter i väg till Ro­sendal for att klaga. Anden Bille var emellertid inte hem­ma, men Kirstina och mo­dern gav sig inte utan kom tillbaka pä söndagen. Då hade Anders Bille gästen Lends­manden i Landskrona Anders Sinclair, Skånes biskop Mads Jensen, en prästfru, två präster samt jungfru Sofia Galt.

Kvinnorna bjöds in i stora salen, och i gästernas närvaro fick Kirstina relatera hela historien samt dessutom visa upp sina såriga bröst.

Anders Bille var en handlingens man och satte genast i gång rättsmaskineriet. Inför Luggude häradsting lät han förhöra de arbetare och fiskare som varit åsyna vittnen till våldtäktsförsöket. De båda prästmännen fick avlägga vittnesmål inför prosten i Helsingborg om vad de sett och hört på Rosendal.

Mourids Podebusk fick ryktesvis reda på att Anders Bille börjat röra i saken. Han var nog oförsiktig att skriva ett otidigt brev till Herr Änders. Mourids, som var van vid mera feodala förhållanden på kontinenten, försökte bagatellisera hela historien.

Men Mourids blev stämd inför riksrådet på Köpenhamns slott. Anders Bille yrkade dödsstraff på Mourids enligt 15 artikeln av Frederik den II:s gårdsrätt: "Hoo som tager Quinde met vold. eller Mo, oc horis raab oc paakald, oc siunis blaat Kiöd, eller Reffne Kläder, han myste Liffuet, endog han ikke fuldkomsinvillie."

Domen föll redan den 9 juli. Mourids slapp mista livet men dömdes till landsförvisning på livstid. Han skulle dessutom erlägga 1000 riksdaler till Helsingborgs hospital och 200 riksdaler till Kirstina for sveda och värk.

Mourids Podebusk var ende sonen till Claus Podebusk men hade tre systrar. Han kom genom landsförvisningen aldrig att bli herre till Krapperup utan sålde godset 1629 till svågern Frederik Rantzau. Formodligen drog drängar och pigor en lättnadens suck. då de undslapp Mourids. Frederik Rantzau var en god och aktad man. Känd for stor givmildhet mot kyrkor och sjukhus. Sålunda var den unga Kirstinas lidanden inte helt förgäves.

Gunvor Svensson, Helsingborgs dagblad 18/12-2001

Utdrag ur målet

"Mourits Poudebusk till Krapperup, wor mand och thienner på den anden side" har stämts av Anders Bille till Rosendal, "for att hand utdj Hellsingborg leen en quindis person skall haffue woldtagen, och sig megett uttilbörligen med med hinde forholdt..."

På detta svarade Podebusk att han beskylls av Bille att han " moed alle sanndhedh skulle haffue wolldtagen", samt "att hun skulle luuge hannom paa att hand skulle haffue ligget hoes hinde, med meere och flere lettferdige och lognachtige orde..."

[Först gick man igenom ett annat ärende som rörde Podebusk. Så själva målet börjar på den sjunde sidan.]

Dernest er dj rette lagde ??? her Anders Billde ett thingsuinde aff Luggude herredzting dennd 12 Maij nest forledene udgangen kiendendis, bemelltte her Anders Billde da effter louhlig kalld och uarsell at haffet ladet frembhallde, effter windisburd indenliege deris sanghed louligen att Winde och bekiende.

Och sa er framkommen Kierstina Mogensdatter i Laugerödh och giorde sin höijeste Eede med opraggte finger effter laugen, at hun och en anden quinde med naffn Inger Pedersdatter till huse hoes smidden i graffuarna, at dee wor en dag tillsammen i Hellsingborg, som wor om en thorsdag, och da saae dj at Mougens Podebusk sadt udj Albrett Jörgensens bislag, och da gicke dj neder ad ett andet straedh, och kiöbbt noget bröd, och da some dj saa stoede da kom Mougens Podebusk ridandis framb och ded oss forbie siellf rhredie, och some wj kome wd til Lille Polskiöb sa holldt Mourids der siellffredie, och wij gick paa woris hiembweij, da komb de ridandis effter oss och stundom rhede de aadger moed floede maallett, och saa op igien indtille wj wor noget fra byen,

och da rheed Mourids op till mig som jag gick wed gierdett, och stötte mig omkulld med bag deellen aff hans hest, och som jag komb op igien, da sprangh jag imod ad gierdett och saa tog Mourids mig udj kiorttelen, der jag komb neder til brösten, da klöijh Mourids aff sin hest och rögte mig til sig offuer gierdet och sagde till mig daa som jag icke maa ligge hos dig, da skall jeg skyde dig ihiell, och da förde hand mig om kulld paa rhyggen, och da wred jag mig paa siden, och da baade thraade och kuussett hannd mig och hugget mig paa brystet med sporren, saa blodett gick? ???, och saa lagde hand sig paa mig, och jeg skreg raabtte höijt och der hand icke kunde faa mon med mig,

daa bad hand sin karl gaa ??? mig, och hand da giorde ligesom hanns hosbundh haffde giortt med mig, undentagendis hand icke hug mig med sporren, och da sagde karlen jeg faar ingen monn med hinder, och da sagde Mourids jeg for siellff at giffue mig til hinde igen, och da gaff hand sig siellffuer till mig igen, och giorde lige som hand giorde tillforn, och der hand icke kunde faa mon med mig da stoede hand op och toge mine been och lagde paa hans axell saa mine kledder hangde neder til jorden, öffuer mit hoffuit, och sagde til mig att jeg wor wanshaptt, och da slap jeg fra hannom, och hans karll gaf sig til mig anden gang igen, och der hand icke kunde faa mon med mig, da spötte hannd ad mig och sagde jeg wor wanshaptt,lige som hans junker haffde sagtt tillforn, och der med forlode de mig, och jeg slap fra demom, och icke hannd reff mine kledder, for dog ligeuell hannd haffde denom offuer hoffuedet, och icke heller fick deris willis med mig, som de haffde willet.

Mogens Bentzen i Laueröed winder med opregtte finger effter louenn at hand wor om morgonen effter dend dag som Mourids och hans karll haffde weret i lag med for:ne pige, da kom Hanns Söffrensen tiennend y Wehlachtt: Lauridtz Pedersen til hannom, och da gick de ind till Mogens Rasmussen och der sadt pigen udj sengen och da begynte hu at oprette for dennom, lige som hun hsffde pleget her inde i tinge och framwijste sit bryst huor Mourids Podebusk haffde huggett hinde med hannds sporrer pa hindes bryst, sa blodett wor udgannet.

Hans Söffrensen winder samme ord med lige samma Eed som Mogens Benttssen anwundit haffuet.

Ziccille Nielsdatter for:ne pigenes moder winder wed sin höieste siells Loed och opreggte finger effter Lougenn att hindis datter kom hemb och klagede for hinde, at hun wor ille medfaren, som hun her indeni? tinge klagett, och sagtt haffuer dennd siellff samme dag som Mourids Podebusk och hans karll haffuer hafft fatt pa huende,

och da tilspurdes Welb: Her Anders Billde for:ne pige och hindis moder om hannd haffuer hafft bud efter hinde med thrussel eller nogen aff sinno for:ne klagemaall att skulle angiffue förend om löffuerdagen hun wor paa Rosendall, och wille for:ne klagemaall tilkiende giffue, och viste Her Anders Billde da wor tillstede paa dend dag.

och der for om morgonen der effter haffde Welb: Anders Billde bud effter, sambhtidh hannd haffde spurdt de haffde werett der om löffuerdagen tilforne och da kom pigen med sin moder och gaff for:ne klagemaall tillkiende som fors???tt staar, och giorde for:ne pige och hindis moder deris höiesti siells rad?? at icke Her Anders Billde haffde hafft nogen bud hos dennom forrend de om löffuerdagen wor paa Rosendall och wille gifue for:ne klagemaal tilkiende som forchr:tt staar huilcke for:ne ord Welb: Herr Anders Billde siger att

Her Anders Sinklair med Jomfrue Sophia Gallt, hederlig och höylerd Mannd dochtor Mads Jennsen biskop offuer Skaane stift, Her Knudh i Allrum sogenprest dersammastedes, Her Peder i Kropp, sogneprest der sammastedes, saa ock Karine Herr Olluffs Quinge huilcken for:ne huindes bekiendelse [och]klagemaal och reffuena bryst haffuer hörrtt och seett, som och for:ne.

Her Peder tillspurde baade modern och pigen samme tid huorfore dj icke baade ??tt haffde giffuit hosbunden tilkiende, tillforne, huortil de suarede at de haffde i uarrit der om Löffuerdagen tillforre, och wille samma klaagemaahl tilkiendegiffue, och da wor her icke Anders Billde tillstede,

Skyde Welb. Her Anders Billde paa Niels Lauritsen i Hellsingborg som pa dend tijd, som der gierningen begynttis wor udj Mouridts Podebuskis föllge, som widere ded om kand winde huis hannom der udj er bevijst,

Och andend framstoede samma dagh her for Rette. Peder Jensen i Hellsingör och winder eftter Lougen, at hande wor wde pa stranden mellom Hellsingborg och Poffuelskiöb, da saa hand en karll stoed wed stranden och stötte sig med en bösse, och da kom der en karll ridandis, och kom der quindfolck gangendis ad ???ynde, och da deedh dend ene karll slog till det ene quindfoclk med handen och hun löb da til den anden karll, och sagde hiellpen mig, eller beder for mig, och siden saa hand hinde inden for grindett och band daa der dend fore.

Lauridtz Jenssen ibid winder samme ord som for:ne peder Jenssen omwindet haffuer. Lauridtz Önerssen i Hellsingborg winder effter Lougen at hannd om en Thors dag wor wde paa stranden och satte eller kaste dennis kroger och backer? och da hörde wj emoed landett, och satt der wden baad, och da gick wj hind ad byen, da seer e wij at Mouridtz Podebusk holltt paa enn hest och da saae wij en pige ganske innden for gierdett wdj enn löcke och karllen reed wder for gierdett, och da bleff de borte, weder wed backen, och icke hannd wisste om dett war Mourids Podebusk eller hennes karll, der bleff bortte, med pigen, mens en aff dennom bleff holldendis igienem wed digett.

Hans Pedersen i Hellsingborg winder wdj lige maade som for:ne Lauridtz omwindet haffuer.

Jens Mogensen ibid beretter som for:nett stadt.

Siuffuert Knudsen i Hellsingborg winder effter lougen, at hand wor wde och saaede nogen rug for Jacob Webber, hans hosbonde, wdj en lycke, och da kom Mourids Podebusk fra de andre och greb en pige om armen, och hun nödigtt willde werrett mod honnom, dog holltt hand wed hinde och fullde honom nogett mod hesten och seden slap hun fra honnom och kom öffuer digett och gick opad lycken, och wille werrit hos migh, och da leed Mourides till leddet, och da slog pigen sig om igien och neder moed backen wed staar digett imoed gierdet och da fick Mourids hinde fatt om armen och röckte hinde wed öffuer gierdett till sig, och Mourids och hun bleffde sammen han wed en time? och karrlen reed imidlertidh framb och tilbage, och da komb Mourids Podebusk ridendis neder till stranden, och da bleff hans karll borte wed en halff time hoes pigen.

Inger Pedersdatter till h???i?bs hoes Niells Smid i graffuarna, winder affter lougen att Mourids Podebusk komb ridendis och giemid for:ne pige med hesten, och da komb dend anden karll effter mig och icke jag wigsto andet end hande wille haffue giemmet mig med, och jeg gick min weij, och Nielss suärer fullde med mig lidett, och hand tog op ad l???ä? och da raabtte pigen och bad hinde at hun skulle d/b?ed och icke anderledis hun hörde hinde skrige.

Erlig. och Welb: Mand Her Anders Billde tillspurde for:ne Mourids Poudebuskis fulldmegtige , om hand haffde noget der emoed at sige, huortill Peder Busk suarede, att naar tillspurde for: Mourids Podebuskis fullmegtige om hand haffde nogett der emoed att sige, huortill Peder Busk suarade att naar hans hosbunde KKomer? siellff tillstede, saa skall der suaris till sagen.

Peder Böge i Hellsingborrig har for doms och Rett framstoede och beklagade sig, att om en thorrdes som i morken bliff imend?three wgger, da gick hannd paa heimbweyen fra Graffuarnma, da kom Mourids Podebusk och en Karll ridendis och da raavtte en aff dennom till mig och sagde aff weyen din skiallmb, och da gaff iag mig till att löbe, och kröb op ad lien, baade paa hender och födder, och da kom hanns karll omkring och giemde mig paa en best, och da spurde Mourids och sagde huor er dennd skiellmb, da sagde karlen her en hannd, och de wddrog Mourids sin pampartt, och slog hannom med paa sin hoyra arm och wdj hoffuedett, saa falltt jag om kulld och huor mange slag hand slog mig siden det wide jag icke, thj jag war besuimmett, och dett wor dend samme dag, som dett klammerie gick an med dend pige, der hand wille wollitagett.

Baldsar Jenssen i Hellsingborgh winder wdj ligemaade som for:e Peder Bögeberett och klagett haffuer, imoed for:e klagemaall och winde suarett Peder Busk paa sin hosbundes weger, och icke kunde benegtte att hans hosbund, ja haffde slagett for:e Peder Böge, och wor offuerbodig der for gierne att wille stille hannom tillfrids, och afftinge soer Badshieremn, om dett motte hannom tillstedis.

Sammeledis wdj rette lagde for:e her Anders Billde, Her Knud Hanssens bemelltte piges sogneprestes shrifftelige windisbyrd och bekiendellse, kundendis effter som jag aff min kiere proffuist Wi: Hans i Hellsingborg er wdsteffnd effter Öffrigheds befallning dens 24 Maij att shulle den kiende huis mig witterligtt war, om dett klagemaall som en pige aff mitt sogen wed Naffn Kierstine Mogens i Laured giorde, Anlangendis dend Wolld och wrett som Mourids Podebush med en sine thiennere giorde hinde, Sen bekiender Jag der forre att Jag paa Rosebdall att dj Her Anders Billdes- Welb: Her Anders sin skeärs? min kiäre Her Giffer och fleere gott follkis Neruarrellse hörde, att for:ne min sognemandes datter Kierstina Mogensdatter och hindis Moder, offenttelig haffuer tillkiende, att som hun med ett andett qindfolck gick fra Hellsingborg, da kom Mourids podebush med en sin tienner ridendis, och jagade samma quindfolck fra pigen och siden jagade Pigan offuer ett gierde, och greb hinde saa fatt och wille öffue sitt skammelige Werck med hinde, och der hand der med icke kunde till komma, bad hand sin tiennerre ankomma, och dett med hinde forsöge, huilckett hand och skammeligen nogen stuund giorde, och der hannd icke heller kunde fulldkomma sitt onda forfatt med hinde, bad hand att Junekaren ankommo, och der hand atter igien haffde forsögtt hinde nogen stund, och dog icke kunde fremme sin onde owillio, da löffte hand begge hindid been paa sine axlar, och forhaarmed hindi, och sagde, du? er? en? shattt?, och midlertid bleef hinids bryst saa giortt aff hans spore, huilckett und os och saa wijste, Och der pigen bleeff tillspurtt huorfore hun icke haffde giffuett Welb: Her Anders Billde dett tillkiende tillforne, suarade Moderren och pigen, att de om löffuerdagen tilforne haffde warett paa Rosendall, att wille saa da att beklage, da war her Anders Billde icke hiämme, men worforrvijst till Gundestrup till Jörgen? Winde, att jeg dette forschref:ne klagemaall haffuer hörtt, bakeffter jeg wed min Höyeste Eede och med egen Hand aweder??: I Hellsingborgh dennd 24 Maij 1624. Euangelij tienner Knud Hanssen i Allerum. Egen hand.

Allt dette form:bm klagemaall bekiendes jag Peder Thomssön sogne prest till Krop och Mörarp att haffue hörtt paa Rösendall att Moderen och daatteren i samme Welb: och erlige follckis Warnennellsse??, huilckett jag och med Eed och egen hendschriftt for proffuisten der jag och samme dagh dend 24 Maij der till wor wosteffuitt? stadfest haffuer i Hellsingborgh Datum ut supra. Peder Thomasson Egen hand.

Bekiender jag Hans Arnoldsen Euangelij uwärdige thiennere i Hellsingborgh och proffuist sammasteds, at jeg effter öffrigheds befallning haffuer Indsteffned forbeneffnde hederligh prester att Winde, Huis de aff forberörte klagemaall haffde werrett witterligtt, da haffue de med Höyeste Eed och opragtte finger dett forberönte klagemaall for mig wundett, och mig schrifftlig lauerett die loco et anno ut supra, thill windisbyrd wieder min egen haand. Hanns Arnoldsen.

Querhas? fremlagde for:ne her Anders Billde ett thingswinde aff Lugude Herridsting effter louglig kalld och Warshell dend 2 Junij nest forleden Wdgenngen Lundendis. Da framstoed Niells Lauridtsenn i Hellsingborg och wantt att hannd fullde Mourids Poudebush wd paa weijen, samme dag dend gierning scheede wed Mourids Podebush och hanns thienner, och der de kom nogett wd paa weijen, da gick der hinde quinndfollckt dennd pige som klager, och enn anden quinde med hinde, da dend for:e Mourids Podebusch till demon, daa gick quinden sin gang fra dennom och pigen bleeff lidett hoss hannom och Mourids reed nogen tidh lang och snackett med pigen, och jeg och Niells Poffuellsen stoed neder wed stranden, och saa sprank pigen öffuer gierdett fra Mourids, och gick langs hen att aggerne och Mourids reed wdenfore, saa kom pigen till Brändett, och Mourids reed wdenfore, och snackett med hinde, saa reed ja till Mourids och sagde till hannom kommen laden os ride, och hand indlett suärett der till och icke jag saa Mourids aff sin hest, fordj jag strax reed, och dend tid pigen wor inden for digett, da raabtte hun effter quinden, och bad hun skulle bie hinde, och siden saa jag icke pigen wden for giärdett, varfor retten tillspurde hendrick Gylldenstierne for:ne Kierstin Mogensdatter om dett gick saa till, som Niells Larreidsen omwindet haffuer, huortill hun suaritt att det icke allsttsammen gick saa till, i dett hun icke stoed paa digett, och snackett med hannom, huortill her Anders Billde for Retten haffuer suarett, att der som Hendrick Gylldenstier wille haffue widere suar end som hun suarett och bekientt haffuer, da att steffar?? for sin tilborlig dommer, som samme thingwinde i sig sialff widere medförer.

Der heer aw dj rette lagde for:ne Her Anders Billde for en sin schrifftlige berettning, lydendes: Effter som jag paa rettens weges haffuer werritt for? ?agett for Eers Kongl: Majtt: samptt Danmarkis Rigis Raad att lade Hijd skaffue Mourids Podebusch for en megett whörlig gierning som hannd samptt sin tienner wed Naffn Niells Poffuellsen med en av Kongl: Maijttz och Cronans Bönder dotter beganget

haffuer huilcken som paa hendis rett hiemwey fra Hellsingborg om dagslius, dend 22 Aprilis av tilbörligen er aff hannom bleffuen angreben och megett awblu?fendeligen owolldtagen, som med thingsuinde ? er beuist, setter derfor wnderdannigste aw dj alle rette om forbem:te Mourids Podebushs icke bör att straffes, effter Baardsrettens 15 Cap: effter dj dett Klarligen formelldes wdj dens Judsche lougbogs fortale att alla dommere och herridtzfogdere schall sentere och dömme effter forbmte Judsche lougbogh, wdj de land som hun er brugelig, saa och en huar dommere att dömme wdj en huar provincie och lande effter deris lougeffter huor de icke findis att orerre emoed R???sen forordninger, Handfestnningen, Gaardsreten, och söeret, och er her paa Wndendenigst domb begierendis, om Mourids Podebushs allene shall nogett stannde till rette for dend Hellsingborig borger hand hugh samma tid, foruden shall och V?röede som beuijst er, haffuer Jag Eders Kongl: Majtt: dett paa det Wnderdannigst Indstillet.

Sammaledis framblagde forn:e Her Anders Billde paa sin egen wegne en Missiue, som bemelltte Mourids Podebush haffde hannem tillschreffuitt, och fanttis med Mouridsis egen haand underschreffuitt, Lydendis: Wiu? gendsche wenlig hellsen forsande med wor herre. Kiere Anders Billde och kiere Broder betacker Jag dig for beuist goede, igien att for skyllde jag allttid will findis willig. Saa giffuer jag dig att wide att effter som jag nu forgangen Thorsdagh Reed fra Helsingbirg kom till ett quindfolck paa weijen, huilcker Jag erfarer att du wille att hun moed sandhed och hindis Eed skulle lyffue paa mig, att Jag haffde liggett hoos hinde paa weijen, huilckett huid icke shall beuise eller Jag nogen tid haffuer giortt, som hun och siallff for sig nu paa söndags haffuer benegtt, huilckett du icke der wed willtt lade bliffue att hun en gang haffuer sagtt dig besheeden, mens ud? igien hindee med haarde ord och fengsell haffuer lauett, att hun emoed alle sandhed och rett shulle Eedelige bekiende, att Jag haffuer liggett hoes hinde, som hund dog icke kand giöre, wden hund forbliffuer aff dig der till truett till att sige lögn, Mens huad anden spottelig ord som du och dine gosser forgangen söndag och icke i gaar paa mig haffuer hafft. kand bestaa till Jag kand erfare om saa er. beder dig derfore gierne, du loeder mig werre wspottet och forachtet, Thij jag Ingenlunde haffde forsaatt mig att ded saa emoede ditt löffte schulle werret paa mitt werste, dette att lade dig wide, haffuer jag wille kunde latt, Mens will haffue dig gud allermagtigste befalhett. Actum Kongsholtt dend 28 Aprilis 1624. Giör well och skriff mig ett ord tilbage igien. om saa ehr eller icke, Mourids podebush Egeen Hand. Som samme Misiue i sig sielff Indholler.

Dernest i rette lagde for:ne her Anders Billde sitt skrifftlige forfatt lydendis. Effter som Mourids Podebush mig höyeligen haffuer tillfororsagett, hannom for Eders kongl. Maijtt: samptt Danmarkis Rigis Raad att lade hijd indschaffue formedellst en megett groff shriffuellse, hand mig till skickett haffuer med hans egen haand wnderschreffuen, wdj huilcken hand mig wtilbörligen paa min aere angriber, att jag en pige moed hindis Eede och alle sandhed shulle med thrustell haarda ord och fangsell haffue nöd och tiltwönget att hun schulle luige paa hannom? och sige hand haffde liggett hoes hinde, wanseett jag dog icke alleminste noch sanneligen kand beuijsse, icke saa att werre, först med hindis egen, och med hindis moders benechtillses men end och saa med her Anders sinklars, Sophia Vallttis, Bispens och Lunde presters, saa och en preste quindes Neruarrellse, att hun och hindis moder sig höyeligen beklagede öffuer forb:te Mourids Podebushs och hans karll. For samme gierning de moed hind be ganget haffde, och dettom söndag nest effter att gierningen wor staad om thorsdag effter thij der hon och hindeis moder wdj alle disse forbemelltte gott folckis Naruarrellse aff min sogneprest wd nafffn her Peder Krop bleeff tillspurtt, huorfore hun intte dett haffde för willett giffuett mig till kiende, da suarede hun att dj om löffuerdagen tillforbe haffde werritt paa min gaard och leett eftter mig, da om deris Nöd och Klage, men jag wor forreijst till Gundestrup disligesre wor dett dennd söndag, som dett först for mig bleeff klagett wdj gottfollckis paahör, och icke hu haffuer dett benegtett, som Mourids Podebush i sitt breeff formellder, och effter for:ne berörtt leylighed effter dj dett först med daterens och moderens be??skellser? indenfinge, att jag hinde alldrig haffuer truett, eller nöd med ord, megett minder med fengsell, saa och med tuende presters Widne. Att hun och moderen bekiende, att de haffde leet effter mig en dag tillforne och jag wor icke tillstede, huor aff letteligen kand och achtis, att jeg icke haffyer instigerit hinde till klagemaall men dend storre wtillbörlige medfartt aff Mourids Podebush, setter derfor wnderdannigst wdj Rette, om jeg icke bör frie att werre, for saadan Mourids Podebushis av sanferdige beshyllning, och som hand icke böd att sende mig till rette, effter Leusens 20 Capitel Och er wnderdannigst her paa domb begierendis, datum Kiöbenhaffen dend 8 julij Anno 1624.

Deremoed att suare er for os i rette mött for;ne Mourids Podebush, och i rette lagde han schrifftelig berettning, luedendis. Effter som jag skulle haffue tillschreffuett her Anders Billde ett breeff att hannd shulle wille haffue tryett ett quindfollk till att shulle winde paa mig, huilckett som jag forstaar hand shulle nu wille wdlyde, at jag shulle haffue giffue hannom dermed sag att hand dett giortt shulle haffue, huilckett ingalunde haffuer werrett min meenning, men alleniste haffue schreffuitt hannom till i dend meening, att hand wille lade mig wide, om hand wor for mig berett, huilckett er wdaff mitt breeff att erfare, i dett jag wdaff hannom wor begierendis att hand wille lade mig wide nogen suar der paa, jag haffuer ey heller wed min gud diswerre nogentid lest breffuett, men forsaatt mig, i att jag effter dend ?-uders berettning, och som hand mig forschreffuitt haffuer haffuer wnderschreffuett. Haffuer jag mig der wdj forfest da beder jag Eders Kongl Maijtt for guds schylld, wille mig dett raadig forlade, saa uell som och forlade. Mourids Podebush egen hannd.

Som samme berettning formellder och indehollder. Och effter slig leylighed satt for:ne her Anders Billde, disligeste Gabriell Kruse Wnderdannigst wdj rette, om for:ne Mourids Podebush for slige hans groffue forseellser och mishandlingar icke tilbörligen burde att stande till rette.

Dom

Saa er her wdj rette mött for:ne Mourids Podebush, och wdj tvinde sine indlagde schrifftlige forsetter gaff till kiende, for dett förste dennd Clammerie med presten och de bönder wdj Landzcrone belanendis, da formeente hand, ickewdj nogenmaade shulle hannom offuer beuijses, att presten haffde klagett eller wille klage paa hannom, icke hiller att haffue giffuett nogen orsage till samme parlament uti, thill med formeente att de bönder som haffde windet i sagen deris windisbuurd icke att shulle offuer laus? romar? wnderdannigt begierendis hannom saa lang tid och Respit motte forundis, deris winder till landzting att indsteffne, och med dennom lougligen att procedere, da formientte hand sin wschylldighed nochsom schulle befindis.

For dett andett huad dett quindfollck wor belangandis, som haffde beshylt hannom att shulle haffue hind wolldtagett, formeente hand hinder sligtt wsanferdeligen att haffue hannom paasagtt , mer att fordj saadan hindis bekiendellse saauell som och huis windisbyrd effter slig sauffn wundet haffde icke burde att att komme hannom saaved hans benegtellse till hindes ellenshade?? i nogen maade.

Och for dett tredie moed her Anders Billdis egen steffning erklerett hand sigh att dett icke haffde werrett hanns meenning saaledis for:ne her Anders Billde med samme sin schriffuelse att wille forwlempe thj hand ickun wor begierendis att her Anders Billde wille lade hannom wide suar, paa sitt breeff, om saa wor eller icke, som

hannom wor bleffuen forberett, Mourids Podebush och sver wed hoyeste Eedem sig icke att haffue eftterlest breffuitt foränd hand dett wndershreff, Wien forseet sig, wdj dett hand effter en andens berettning, och som hannom wor forshreffuitt haffde wndershq??tt, Och huis hand sig der wdj haffde forseett , wor hand for Guds shylld wnderdannigst ombedendis, wj hannom dett Naadigst wille forlade, huilckett hand och i lige maade aff her Anders Billde wor begierandis.

Med flerre ord dennom der om mellom wor. Da effter tillade giensuar och denne sags leylighed.

Och effterdj wj befinde att for:ne Mourids Podebush tuende hange er Indgangen i for:ne Prestis hus, och der giortt stor geualltt och offuerlast med sönder huggen och anden wtilbörlig had, Disligeste offuer faldet presten, och hannom saarett slagen och illde medfaren er den alla shylld och bröd. Da sagde wj der paa saa ladis aff for witte, att for:ne Mourids podebush shall staa samme prest till rette for Wolld icg herre urett saa och hannom erstate alle huus shade hand hannom giortt haffuer.

Dernst effter dj dett bevindis att for:ne Mourids Mousebush dend pige som hand er beshylltt fore, icke allene shammelig haffuer offuerfalldett medan och dett sin Karll saadant att giöre hannom befaldet, och pigens skrig och raab er hörtt der till med hand Wolld som forsatt och saa med slagen shöden och saaren effter hindis beshyllding bekrefftiges, och for:ne Mourids Mousebush sligh Wis handling saaledis mottuelligen haffuer öffuett och bederffuett.

Da sagde wj der paa saaledis aff forrette, att for:ne Mourids Mousebush indenwgger effter denne wor dombs datum shall rimme alle wore lande Rigen och förstandömme, och derudinde sin liffstid icke meere lade sig befinnde. Sammaledis shall hand der foruden Indgiffue Hellsingborgh Hospitall ett Tusend Rigdaller, och pigen thoe hundrede rigsadaller. Disligesre shall hand tillfrydsstille Peder Böge i Hellsingborg hand offuerfalldett haffuer. belangendis dend skullden Mourids Mousebush sin Missiue her Anders billde haffuer tillshreffuitt, da effter dj hannd sig der wdj her for retten haffuer wndshylldett och saadantt att bedett haffuer her Anders Billde hannom dett effterlatt.

/.

Alla eventuella danskar som läser detta får ursäkta behandlingen av den historiska danskan. :-)

Källor

För målet. Se: Kongens Retterting, Herredagsdomböger. 1624, nr. 3 - 19.