Tågalycke, Bräcke, Hustofta och Ornakärr 1703-1704

Från LuggudeWiki
Hoppa till:navigering, sök
Väsby 1684.
Tågalycke, Hustofta och Bräcke 1703-04. (Lantmäteriet).
Ornakärrs ägor 1703-04. (Lantmäteriet).
Ornakärrs by 1703-04. (Lantmäteriet).


UR ETT PAR BYBESKRIVNINGAR FRÅN ÅR 1703 OCH 1704.

BRÄCKE, HUSTOFTA OCH TÅGALYCKE.

Av EDVIN NILSSON. Kullabygd 1938.

I "Kullabygd" för år 1936 ingick en artikel av undertecknad om det första enskiftet i Kullabygden, vilket verkställdes redan år 1804 och gällde hemmanet n:r 3 i Bräcke, Väsby socken. I den nämnda artikeln återgavs (på sid. 24) en karta över Bräcke, Hustofta och Tågalycke, upprättad hundra år tidigare, alltså år 1704, av A. Ciöpinger. År 1703 hade han utfört kartläggning av Ornakärrs by. De flesta övriga byar i Väsby socken fingo sina ägor kartlagda först betydligt senare.

Uppmätningen och kartläggningen av de skånska bygderna under 1700-talet skedde på regeringens tillskyndan. Förutom själva kartläggningen skulle lantmätarna även i samband därmed åstadkomma beskrivningar över byarna med uppgifter om jordmån, brukning, avkastning, fiske och binäringar m. m. Det ligger i sakens natur, att dessa beskrivningar kommo att till stor del bliva likartade för flera byar i en och samma socken. Förhållandena voro väl ganska lika, lantmätaren hade fått en detaljerad instruktion om vad uppgifterna skulle gälla, och så föll det sig naturligt och bekvämt för honom att i de olika redogörelserna använda samma stående fraser och vändningar.

Här nedan följa några utdrag och uppgifter ur beskrivningen till Bräcke, Hustofta och Tågalycke, liksom andra dylika förvarad på Lantmäterikontoret i Malmö. Stavsättet är ändrat till nutida bruk.

"Åkern är uti en vång belägen, brukas och besås årligen, består av mulljord samt grusmylla med or, lermylla och sidlänt, besås med råg, korn, bönor och havre, bekommes med medelmåttig årsväxt 2, 3 och 4 korn efter kornet."

För Bräcke n:r 3 hopsummeras de olika åkerlapparna av olika jord på följande sätt Grusmylla, korn, råg och havre 13,326 kv.-aln. Lermylla, korn, bönor, havre 15,752 „or och grusmylla, korn och havrejord 70,964 „ Grusmylla, sur, korn, bönor och havrejord 17,642 „

"Åkrarna gödas vart 4:e år, behövas till ett helt hemmans kultiverande 2 par oxar och 2 par hästar. Uti bemälte åkrar är inga jordfasta stenar eller ros som avdragas bör utan den är ren och utan avkortning.

Ängen är ock uti samma vång belägen, bärgas årligen, består av sidvall, starr och madvall samt mossig hårdvall, dito med ljung skarp och ringa, som även i kalkylationen vart slag ängvall med dess namn och efter 14,000 kvadratalnars innehåll beräknat finns, samt huru mycket hö därpå i medelmåttige år bärgas kan, lassen så stora beräknade, att i 1 1/2 gör en palm, är ock på vart slag ängvall efter dess fruktbarhet på det nogaste observerat, såsom i 1 1/2, 1/4, 1/2 och 1/4 lass på tunnlandet Kålhagar finns till hemmanen så ock frukthagar, till en del bestående av ringa trän och föga värde.

Utmarken till dessa byar och hemman finns vara oskiftad och gemensam med Knapalycke, Pottenborg, Steglinge, Tågalycke och Väsby Fräste- och klockaregård, består av sidvall och god grusbotten men faller ändå ringa mulbete för de många intressenters skull; till Hustofta by och n:r i Bräcke är en trakt i vången, som brukas till mulbete, består av ljung, tuvor och skarp mark, är skild åboarna emellan, som de tjudra sin boskap uppå.

Några av åboarna bruka sätta fiske efter sill uti havet, som här till 3/8 mil angränsar, i, 3, 4 å 5 mil till sjös, då de understundom sill bekomma till husbehov och något till salu, men enär det bästa fiskeriet påstår, som städse sker, i deras bästa höstedagar, då de sina bruk med sädens inbärgande sköta måste, vårföre samma fiskande försummas och tillbaka står. Humlehagar, kvarn och kvarnställe, skog till byggningstimmer, gärdslefång och bränsle, samt torvjord, varav åboarna i stället för bränsle sig av betjäna kunde, finns intet härtill, utan allt vad åboarna därav till husbehov tarva måste de sig på andra orter köpa och förskaffa.

Omkring dessa föreskrivna byars vång och egendom finns varken råstenar eller rosen och brukas ej annat till skillnadsmärken i åker och äng än fåror, renar och små pålar; ej heller står dessa byars och hemmans egendom i åker och äng att förbättra eller utvidga mer än som nu i bruk är.

Till skatterna, tionden, legofolks avbetalning samt byggningstimmer, bränne och gärdslefång förutan andra förnödenheters köpande hava åboarna ej annat att använda än boskap och ibland av somliga säd till hjälp."

Beskrivningen över Ornakärr lämnar i stor utsträckning ungefär samma uppgifter som den ovan citerade. Följande utdrag giver ett par mera egenartade upplysningar.

"Samma utmark består dels av sidvall, dels av mossig hårdvall med ljungtuvor, är alltför sur till ett gott mulbete, dessa hava stort besvär att driva sin boskap uppå samma fäladsmark, emedan vid byen är den mycket sank, så att understundom lida de skada, när vattnet stiger upp, då boskapen far vilse om vägen och fördärvas.

Kvarnställe finns till n:r 10 i bäcken Giörsen, som tillförne varit i bruk men ligger nu öde för åboarnas fattigdoms skull."

Även om man tager med i räkningen, att åboarna icke framställde sina skördar och andra inkomstkällor i alltför gynnsam dager, då ju skattläggning och pålagor kunde komma att beräknas efter lantmätarnas beskrivningar, torde det dock vara tydligt, att den tidens kullabor framlevde sitt liv under mycket torftiga yttre villkor. Väl, att det ovan citerade uttalandet "ej heller står dessa byars och hemmans egendom i åker och äng att förbättra" blivit grundligt vederlagt genom senare tiders arbetsresultat.

Kommentar

14000 kvadratalnar är ett tunnland. 1 tunnland = 1/4 pundland = 2 spannland = 8 fjärdringsland = 32 kappeland = 56 kannland = 4936,6 kvadratmeter = 1/2 hektar.

Palm = kub med tre alnars sida.

Källa!

Kullabygd 1938


Mall:Template1