Pesten i Skåne 1710-1711, Magnus Stenbocks pestordning

Från LuggudeWiki
Version från den 28 februari 2011 kl. 08.12 av Jerlerup (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'När därför pesten närmade sig utfärdade guvernören i Skåne Magnus Stenbock den 28 oktober 1710 i Ystad en pestordning. Den är det tidigaste kända exemplet i Sverige på ...')
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till:navigering, sök

När därför pesten närmade sig utfärdade guvernören i Skåne Magnus Stenbock den 28 oktober 1710 i Ystad en pestordning. Den är det tidigaste kända exemplet i Sverige på att man med hjälp av militär stängde gränserna till en hel region i försöken att stoppa pestens spridning.

Denna "Grefwe Stenbocks Pest-ordning" föranstaltade om en avspärrning med alla moment typiska för vad som idag kallas en Cordon sanitaire eller bevakningskordong.1 Den avspärrning man upprättat bevakades av militär eller annan utplacerad personal, som skulle hindra obehöriga från att passera. Endast den som utrustats med giltigt sundhetspass släpptes förbi. Överträdelser mot bestämmelserna skulle på lämpligt sätt beivras. Det gavs också instruktioner om hur de resande skulle behandlas vid gränsen, innan de fick resa vidare.

I "Förordning om Farsotens hämmande", som utgavs knappt två veckor senare av kungliga rådet i Stockholm, rekommenderades vakt av allmogen vid länsgränserna. Soldatinslaget saknades. I Stenbocks Pest-ordning stadgades

"1 :mo At ingen, eho den ock wara må, som kommer resandes, antingen up ifrån Sweriget, eller ock ifrån andra främmande och utrikes orter, skal tilstädjas hit in i Hertigdömet ät komma, med mindre den samma icke kan igenom dess Sundhets Pass klarligen bewisa, at han icke allenast är frisk och helbregda, med alt det honom tilhörer, utan ock kommer ifrån friska och sunda orter".

"2:do Skola sådana resande Personer, änskönt de ock dylika Sundhets-Pass kunna upwisa, ändock til större säkerhet, på gränsorne, förr än de sätt] a deras fot på Skåne Land, låta noga och granneligen röka deras kläder. Bagage och alt hwad de kunna med sig hafwa".

"3 :tio Skal den, som icke gitter upwisa et slikt tilbörligt Sundhets-Pass, ingalunda släppas igenom, utan förwisas den wägen tilbakars igen, hwarifrån han kommen är".

"4:to Skulle ock någon, denne Publication oaktadt, söka genom en eller annan bi-wäg och Skogsstig att insmyga sig hit in i Hertigdömet, den skal af vederbörande fängslas, och til Höga Öfwerhetens rättmätiga straff, uti de wanlige Fångehusen på Landet utan anseende til Personen förwaras".

"8:vo . . . Dock likwäl och på det, ät sådant, . . . må så mycket bättre efterlefwat och behörigen i akt tagit blifwa, har jag redan den anstalt förfogat, at wissa Officerare med behörige betjänte skole ligga på gränsorne wid de allmänne stora wägarne, men owissa af Allmogen, . . . wid de andre mindre wägarne och Skogsstigarne, hwarest de, efter den dem erdelte Instructionen, '"ngen människa, utan föregången behörig ran-sakning och examen, hit m i Hertigdömet insläppa skola . . .". Stenbocks "Pest-ordning" kompletterades med en "Ytterligare Förordning och Anstalt" den 28 november 1710.1 denna skärptes kontrollen av de resande och deras sundhetspass, och möjligheten av karantän diskuterades.