Skillnad mellan versioner av "Lindeknävel, Brunnby"
Jerlerup (diskussion | bidrag) m (flyttade Lindeknäpel, Brunnby till Lindeknävel, Brunnby) |
Jerlerup (diskussion | bidrag) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| + | Lindeknävel, senare benämnt Fjälastorp nr. 10<ref>"Krapperup mellan renässans och skiftesreformer" (vol 1)</ref> | ||
| + | |||
| + | == Domboksmål == | ||
| + | |||
=== 1687 (sid 592)<ref>Luggude Häradsrätt AIA:2</ref>=== | === 1687 (sid 592)<ref>Luggude Häradsrätt AIA:2</ref>=== | ||
Olof Larßon i Wällinge på sina egna och Swågrars | Olof Larßon i Wällinge på sina egna och Swågrars | ||
| Rad 35: | Rad 39: | ||
andra i handh. | andra i handh. | ||
| − | == '''1698-99 sid 165'''<ref>Kurt Bengtssons avskrift</ref> == | + | === '''1698-99 sid 165'''<ref>Kurt Bengtssons avskrift</ref> === |
Nils Jönsson i Gössarp Såhne Jönsson i Torp och [[Olof Gudmundsson i Bläsinge|Olof Gudmundsson]] i Bläsinge på sin hustru [[Elna Jeppesdotter|Elin Jeppesdotters]] wägnar hade låtit instämma Jöns Ohlsson i Lindeknubelr angående 60 dlr smt penningar i silf. Bellte och 3 st sölfskedar kärandes moder sal [[Sissela Sånesdotter|Sissa Såhhnasdotter]] skall hava levererat till Jöns Ohlssons moder Boel Såhnasdotter att förvara varav Jöns Ohlsson endast levererat silverskedarna tillbaka men ej penningarna eller silverbältet. Jöns Ohlsson framviste ett skiftesbrev efter sina sal föräldrar av d 3 febr 1679 samt en vidimerad Copia av dess stadjebrev på Lindeknabe av 28 Juni 1674 | Nils Jönsson i Gössarp Såhne Jönsson i Torp och [[Olof Gudmundsson i Bläsinge|Olof Gudmundsson]] i Bläsinge på sin hustru [[Elna Jeppesdotter|Elin Jeppesdotters]] wägnar hade låtit instämma Jöns Ohlsson i Lindeknubelr angående 60 dlr smt penningar i silf. Bellte och 3 st sölfskedar kärandes moder sal [[Sissela Sånesdotter|Sissa Såhhnasdotter]] skall hava levererat till Jöns Ohlssons moder Boel Såhnasdotter att förvara varav Jöns Ohlsson endast levererat silverskedarna tillbaka men ej penningarna eller silverbältet. Jöns Ohlsson framviste ett skiftesbrev efter sina sal föräldrar av d 3 febr 1679 samt en vidimerad Copia av dess stadjebrev på Lindeknabe av 28 Juni 1674 | ||
| − | ===Källor | + | |
| + | == Historik == | ||
| + | |||
| + | Caroline Ranby skriver i boken "Krapperup mellan renässans och skiftesreformer" (vol 1) att Mourids Podebusk d.ä bytte till sig Lindeknävel, byn Arild och en gård i Björkeröd mellan 1559 och 1580. De ska ha varit kronogods innan. Under 1700-talet började Lindeknävel räknas till Fjälastorps by.<ref>"Krapperup mellan renässans och skiftesreformer" (vol 1)</ref> | ||
| + | |||
| + | ==Källor== | ||
<references/> | <references/> | ||
Versionen från 24 januari 2011 kl. 20.38
Lindeknävel, senare benämnt Fjälastorp nr. 10[1]
Innehåll
Domboksmål
1687 (sid 592)[2]
Olof Larßon i Wällinge på sina egna och Swågrars wegnar Åcke Swenßons i Möllarp, Toldh Swenßons på leijet och Trulß Swenßons i Bölßagra wegnar inciterat Pehr Toldßon i Bölßagra och Anders Swenßon ibm för arf efter Sal: Söne Toldßon af Lindeknäbelen,
Pehr Toldßon i Bölßagra och Anders Swenßon ibm comparerade och framlade Pehr Toldßon ett skifftesbref efter Sal: Söne Toll ßon hållet i Seelandh öfwer dhet godz som han i Krigtijden medh sig dijt öfwer transporterat, dat den 29 Octobr 1679.
Här emoot protesterade Olof Larßon att dhetta skiftesbref in- thet är richtigt, beropandes sig på Joen Larßon i Arildzleije wittnes- byrdh, hwilken är Lag:en stembd, men inthet Comparerade eij heller bewijst lag:n sitt förfall, uthaf hwilken han förmanade sig hafwa dhen första uplyßning.
Joen Larßon på arildzleije påroptes men absenterade, hwar före fäller Retten honom till 3 dlr Smt böter, för öfwer hörigheet, och förelägges att möte till nästa ting; och såsom ingen grundlig efterrättelse och uplyßning för dhenne gången i saken göras kunde, alltså förelåg [HeradsRetten?] parterna till nästa Ting alla sina skiähl bewijß och wettne att producera, hwar uppå Rettens utslag skall föllia.
1688 sid 33[3]
Olof Larßon i Wällinge Trulß Swenßon i Bölßagra Åke Swenßon i Möllarp, och Told Swenßon på Leijet, [bl]efwo wänl: och wäl förlijkt sigh medh Pehr Toldßon i Bölßagra, så att alla praetentioner hwad nampn dhe och hafwa kunna å begge sijder, skola wara uphäfna i synnerheet i sÿn merhet strijdigheten om arfwet efter Söne Toldßon af Lindknäblen, hwar på dhe och här för Rätten taga hwar andra i handh.
1698-99 sid 165[4]
Nils Jönsson i Gössarp Såhne Jönsson i Torp och Olof Gudmundsson i Bläsinge på sin hustru Elin Jeppesdotters wägnar hade låtit instämma Jöns Ohlsson i Lindeknubelr angående 60 dlr smt penningar i silf. Bellte och 3 st sölfskedar kärandes moder sal Sissa Såhhnasdotter skall hava levererat till Jöns Ohlssons moder Boel Såhnasdotter att förvara varav Jöns Ohlsson endast levererat silverskedarna tillbaka men ej penningarna eller silverbältet. Jöns Ohlsson framviste ett skiftesbrev efter sina sal föräldrar av d 3 febr 1679 samt en vidimerad Copia av dess stadjebrev på Lindeknabe av 28 Juni 1674
Historik
Caroline Ranby skriver i boken "Krapperup mellan renässans och skiftesreformer" (vol 1) att Mourids Podebusk d.ä bytte till sig Lindeknävel, byn Arild och en gård i Björkeröd mellan 1559 och 1580. De ska ha varit kronogods innan. Under 1700-talet började Lindeknävel räknas till Fjälastorps by.[5]
