Ingelsträdes, Ornakärrs, Brandstorps, Danhults och Hultas byordning, 1728.

Från LuggudeWiki
Version från den 17 februari 2011 kl. 19.37 av Jerlerup (diskussion | bidrag) (Fotnoter)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till:navigering, sök
Väsby socken 1861 enligt Generalstabskartan (Lantmäteriet).

BYORDNING FOR INGELSTRÄDE OCH ANDRA BYAR 1728

Avskrift av byordning som utförts av kantorn Jöran Boustedt i Väsby.

... Någon icke wilja med godo mottaga förenemde embete, när det med rätta honom tillkommer, skall han gifwa til Byen En Dahlr Srmt och dömmas dertil af åldermannen uti Byemännens närwaro.

2. Finnes någon Ålderman försummelig i denna sin beställning eller otroligen handlar, eller ock med någon ser igenom fingren, han bote 3 mk til byen och med skam afsättjes, och hans Nabo i stället tilsättes.

3. Enär året är ute, skall åldermannen upwisa och ifrån sig lefwerera alla de böter som äro fallne den tiden han haft beställningen, eller sjelf af sitt egit lägga det ut, at det må komma menige man til godo, och icke til Dryckenskap eller annan yppighet anwendas.

2:e Om Bymännernas Lydighet

1 När Åldermannen tilsäijer Byamennerna at komma tilstädes eller at utgå antingen se på gärden och annat som länder til Bys bästa, och han då finnes försummelig och olydig, intet möter sjelf, eller dess wissa bud som for honom swara kan, han bote till byen 6 öre och til Kyrckan 2 öre Srmt, såframt han icke kan wisa Laga förfall, det samma skal hållas om grannstemma på backen, Kyrckogården, eller eljest hwar Åldermannen finner det lägligast.

3:e Om Tappen

1 Skall gaplyckas til den tid som Åldermannen på Bystema tilsäijer efter Lagen, eljest bote den som intet täpt, och pantages samt behålles Loterne äro utlagde, efter 4. Mäns utsago, alt som lägenheten är, 3 öre det ringaste.

2. Då skall ock alla tappen och gjerden wara Lagl: til den tiden som pålägges och nödig finnas kan, då 4 Man af Ålderman utwäljas at granska dem, finnes då något gjerde eller täppe olagligt, bote den samma som det äger, efter utsago som bristfälligheten är till, 6 öre Sm, samt tappen strax förswarligen uplaga, hender sedan at brist kommer på något täppe, så skall den som det til hörer åtwarnas af ålderman sådant inom 24 timar sig det förskaffa, och sitt gärde förswarligen uplaga, finnes det sedan annat, bote för hwart täppe eller hål 3 öre rmt och det ... ofta som sådant sker, få the ej thess bot, tå fara til Tings och dem efter Lag dömmas och uttaga.

3, Likaledes förhålles med Ingelsträde täppes gärden, at de på Ålderman­nens til säijelse skall uplagas och ängen infredas, wid samma bot som ofwan förmält är.

4:e Om Frid i Wången at hålla

1. De som bo å wånga gärden och med den ena sidan eller hela gården belägen i wången, skall hålla wägar, portar och luckor wäl til stängde, så at inga Kreatur komma i wången, hwarken af gäss, höns, swin, eller något annat som skada kan aftagas, wid det straff, som om olaglige gärds gårdar förmält är.

2. Efter öfwerläggande, Ålderman med Byamännen, skall Wången infredas, och leen uphängas, och om någon efter foresattan dag, släpper något Kreatur Hof, eller Klöf löst, in uti freda mareken med wilja, innan säden är inbergad, och alla äro färdige at ge upp, bote för hwart Nöt- och Häste-Kreatur Swin eller Får 4 Srmt gås eller gris 2:- så ofta det sker, och dessutom stånda til Laga answar för skadan, hwilken Ålderman strax må granska låta, och utpanta så mycket som til skadan kan stiga, såleds förhålles til wången upgifwes.

3, Säger man at dess fänad eller Kreatur är mot hans wilja inkommit igenom andras täppe, då samma täppe skall granskas, fins det olagligt bote äganden der före, som tilförne om tappen är förmält, och stånde dess utom för skadan til Rätta, så framt han ej med måls äganden annorlunda kan förenas, fins täppet Lagligt, bote den som Kreaturet äger som förmält är, och ware answarig för Skadan.

4, An säger man at hans fänad eller Kreatur kom in genom Leed mot hans wilja, skall bewisa med 2ne wittne, eller bota och tåla skadan som förr är sagt.

5. Hafwer någon owanfulla Kreatur, at de icke kunna hållas ur wången med Lagl: gärdes tappen, så skall han häckta, wackta eller bortsatt ja them, eller bota för hwar gång som han inkommer 6:- Srmt til Byen, Kan skadan mätas, då betale den til äganden dess utom.

6. När någon klagar at han fådt skada på sin gröda af annans Kreatur, antingen medan den stod på roten eller i trafwar, skall Åldermannen tilsäija 4 Män at ganska skadan, hwarefter utpantning sker, til den som skadan lidit.

7. Finner man annans Kreatur i sin Säd, då må man det icke döda eller illa handtera och been bräcka, utan taga det i Lagligt gömme och häcktelse, och strax gifwa Ålderman det tilkänna som den brottslige skall kundgöra, eller lysa det for grannar, och byamennerna up.

8. Dräper man annans Kreatur som skada gör, så gjelle det qvitt mot dödt så godt som hint efter mätesmanna utsaga, och den som Kreaturet ägde pligte för skadan det gordt hade, efter By-Skråens innehåll.

9. Tager någon i löndom, eller med wåld de Kreatur igen, som af fredad åker och äng är intagne, skall han derföre plickta tre mk Sm hwilka böter af Åldermannen utpantas.

10. Ingen må hilla eller insläppa sina ok i wången eller i ängarne om natten wid 3 mk Smt böter til byen. Men tränger någon til om wåhren eller annan tid at beta sina ok eller stutar i wången, skall han tjudra dem på egen grund, och icke så när en annans ägendom, at hans nabo lider skada wid bot af 12:- Smt, fäster någon sin tjuderpål så löst, at Kreaturen draga den upp, eller tjudret är så odugeligt at det går sönder bote 12:- Smt. Drager någon upp en annans tjurpål, eller afskär tjudret, at dermed komma honom i böter, bote då den samma till Byen dubbelt, är någon skada af Kreaturet lidit, måste den samma som gerningen gordt swara före, och den andre som Kreaturet ägt ware otiltalt.

13. Ingen må intaga i tjuder någon Ko eller Stut, förr än det uplagt är på gathe stämma, bör då en hwar tjudra på sin egen grund, ho häremot bryter, bota 3 mk, eij heller må någon intaga mera boskap, än honom efter sin del tilkommer wid lika straff tilgörandes.

5:e Om Pants Utmätning

1. När något pant skall uttagas för hwad brott det wara kan, så tilkommer Ålderman det at fullgöra, med så många af Byemännernas tilhjelp som nödigt fordras; Skulle någon sig undan draga och ej wid påfordran följa, skall bota 3 öre Smt eller wisa laga förfall.

2. Qm någon öwerfaller Åldermannen eller dess följe med hugg eller slag, eller ock oqwädins-ord, och icke wil för sin förseelse låta af sin ägendom utpanta, så skall likwäl pantet uttagas och det tildubbelt, och dess utom om han icke med pant uttagaren sig förlikar, och tillstår sin orätt, skall til Tings Citeras, och plickte som den der gordt wåld emot en Laga Execution.

3. Den som icke godwilligen will inlösa sin pant, eller i någon måtto sig emot detta Skrå eller Byens rätt och upplägg emotsätter, pligtar 3 mk Srmt och dess utom Tingföres och pligte efter lag.

6:e Om Renamärke

1. Upkommer någon träta, at den ena skär, plöijer, yrcker, eller sår, in på den andres ägor; så gifwes tillkänna för Åldermannen som med menige Bya-mennen skall utgå, som wisar hwar sitt rätta rådmärke, med Sten eller påla betecknad, som äfwen bör ske, när ny åbo kommer til något hemman i Byen; Skulle någondera parten, icke därmed wara nögd, må han til Tings fara, och söka dera Laga dom, Men tappar han för Tings-Rätten, skall han plickta en dahl Srmt till Byen, utom hwad han wid Tinget blir tildömd.

2. Gör någon wänning öfwer Renamärke in på den andres åker med år eller harf eller annan olaglig drift, wäl förståendes sen han besådd är, bote ... Srmt dess utom betale skadan som skedt.

7:e Om olagliga Wägar

l. Ingen skall köra eller göra någon wäg öfwer annans Mans Åker eller äng, utom den gamle allmenne wägen, gör det någon, och det blir anklagat, bote 4:- Srmt, sker det af främmande, Stämmes til Tings och Straffas efter Lag, timmar skada af Körslen, gälde skadan til ägaren.

2. Hwilken gör Dynge eller mök-wäg öfwer en annans besådde åker, antingen det är en eller flere, synes billigt at de skola upköra, harfwa och fly den så god igen som han förr war, skulle någon neka detta at fullgöra, pligte först 8:- srmt sedan Tingföres och straffas efter Lag, utan Skadan at betala.

3. Den som upslår något Led eller kastar hål på gärde för sin körsel skull, måste icke allenast hafwa derwid Lagl: tilsyn så länge Körslen påstår, utan ock lycka och laga det så wäl igen som det förr warit, sker det icke, utan skada deraf sker, och ofrid, bote 8:- srmt til byen, utom skadan at förnöija.

4. Om någon af Byfolket åker, rider eller går igenom något Led, och icke stänger det wäl igen efter sig, at skada deraf timmar, bote som förra puncten innehåller.

8:e Om Åwärkan å andras Ägendom

1. Hugger någon något träd, Ris eller widjor å andras grund, betala det til ägaren efter Mätismanna ordom, samt pligte 4:- til Byen.

2. Brecker någon Hör eller Hampa på annans äng tiltagen strax up igen när ägaren af ängen klagar och bote 4:- til Byen.

3. Icke heller må någon sänka hör eller hampa i annars Dam, utan ägarens tillstånd wid lika straff.

4. Den som olofwandes tager och brukar annars plog, år, eller harf eller annan redskap, lefwererer det strax tilbaka oskadt, och bote til Byen 8:- Smt, tages något med wåld skal han Tingföras och straffas efter Lag.

5. Ingen må skära torf på wägar som öfwer wångmarcken ligger, eller grafwa sand, göres Lergraf så när wägen, at der är fara med, gör det någon, skall förutom skadan som sker, bota til Byen 12:- Srmt.

6. Den som grafwer ler på Fäladen, måste altid så laga, om grafwen göres djup, at Kreatur deruti kan omkomma, göra trappor wid en dehra ändan, eller sidan, på det om något Kreatur skulle inkomma, sig sjelf kan frelsa, försummar det någon, tå bote och betale skadan som Lag förmår.

7. Ingen må antaga några Kreatur til gräsgång på Byens marek, utan samtelige Byemäns samtycke wid 8:- plickt, och gräslönen til Byen, utom Laga Plickt om derpå talas.

9:e Om Höstens Begynnande

1. När det lider såleds på årsens tid, at man skall begynna Hösta, så skall Åldermannen sammankalla Byamännerna på gatestemma efter wanligheten, och då med hwarandra öfwerlägga hwilken dag som dem behöfwes nyttigast betecknad, som äfwen bör ske, när ny åbo kommer til något hemman i Byen- Skulle någondera parten, icke därmed wara nögd, må han til Tings fara, och söka dera Laga dom, Men tappar han för Tings-Rätten, skall han plickta en dahlr Srmf till Byen, utom hwad han wid Tinget blir tildömd.

2. Gör någon wänning öfwer Renamärke in på den andres åker med år eller harf eller annan olaglig drift, wäl förståendes sen han besådd är, bote ... Smt dess utom betale skadan som skedt. (...)

wara at begynna slå, om de eljest wilja begynna för St Knuts dag, hwilcken allmänne dagen är för hwar och en saklös at begynna, om Byamennerne så länge bida, hwilken som förr begynner at slå utan lof, för den uplagde dagen och Byamännens slut, bote 6 mk til Byen.

H(wad) ..... laget uti Ingelsträde täppe widkommer, begynns efter tidsens och lägenhetens tilfälle, men dock ej utan Åldermans tilstånd och öfwerläggande.

10:e ångarnas upgtfwande

l. Wången skall icke upgifwas förr än det blir af menige Man samtyckt, skolandes ingen släppa löst, eller inköra boskap,- Hästar, Swin, Får, eller Gäss, förr än alla Byamännerna hafwa sin gröda inhöstad, gör det någon, bote 24:- til Byen och betala skadan som timat, dock skall Åldermannen tilse, at ingen af motwilja eller lättja försummar sin Höst, så framt han wil njuta denna ordning til godo, men om Gud hemsöker någon af Byamännen med sjukdom, eller annan twång, eller ock af fattigdom, eller dess säd icke så mogen är at han med de andra kan höstat, är det Kristeligt och billigt, at hwar och en hjelper honom til rätta, at således icke någon må komma at lida skada.

ll:e Om Swineringnig

1. Så länge tjälen är ur Jorden, böra alla Swinen wara ringade, så at de ingen skada med ringande göra kunna, derföre bör Åldermannen i rattan tid, utsatta en wiss dag, på hwilken hwar och en bör hålla sina swin tilstädes, och då alla Byamännerna följas åt och ringa alla swinen, håller någon sina Swin undan wid ringningen, bote för hwart Swin 2:- Srmt, men skulle något wara undankommit af owilja, skall ägaren så snart han det igen funnit låta ringat, eller bote som ofwan sagt är, skulle någon härigenom wisa sig tredsk eller motwillig, och swinen komma at göra skada, betala skadan och angifwes för Brofogden, som lärer dragan til laga plickt efter Förordningen.

12:e Om Löse Hundar lmo Ingen Bandhund skal lös gå i Byen, sliter han ...... så måste ägaren instänga honom til dess bandet blir lag(at) igen, försummar det någon, at hunden gör skada på Lamb eller annat Kreatur, då skall ägaren af hunden betala skadan och bota 3 mk til Byen, och utom dess anklagas för wederbörande som drager honom til laga plickt, går hunden lös fast ingen skada bewisas honom hafwa gordt, skall ägaren likwäl bota 12:- srmt sedan han derom af Byemännen warnad är.

13:e Om Skabbiga Creatur

1. Kommer Skabben eller annan smittosam sjukdom, på något Kreatur, så skall ägaren strax bortskaffat utur Bymarken, wil han ej, skall Byamännen wara förplicktade Köra det uti Moras och henge dy eller och skjuta det i hjäl.

14:e Om Brunnar

1. Alla Brunnar böra wara försedda med Brunkahr omkring eller öfwerdäckte, så at hwarken Kreatur eller folk må omkomma deruti, försummar någon det sedan han derom är antydad plickte 3 mk till Byen, och dess utom efter Lag och Kongl. Förordning.

Som Förordningarne förbjuder, at intet löst folk, mycket mindre utom Sockens och oförepassade personer far wandra i kring, utan hwar Socken försörjer sina Fattiga, beträdes någon sådan Person hysa öfwer natten, skall angifwas för wederbörande Krono Betjente, som drager honom til laga plickt.

Skall Åldermannen up rätta en Diarium eller förteckning på alla de böter som i Byen uttagas, hwilcket på ena bladet upföres och på det andra gent emot hwartil de äro ..................... som ..... riktig må hållas och at intet .............. med sådan uppbörd må ske, hwilken räckning altid .......... er detta Skrå.

Slagsmål

Såsom wid samlingar eller gästebud altid någon finnes som lust har til Kif, träta och Slagsmål, wela wi derförekommande deraf pålägga, at hwilcken wid slik samling först anledning gifwer til oenighet, skall bota första gången 12:- Srmt och framgent så länge han sig såleds ställer, dubbelt, Byen til godo.

Om något i Byen förefaller, som icke i detta Skrå inbegripit är, då samtelige Byemännen sammanträda och derom noga öfwerlägga hwad som til Byens bästa länder, som skall stå så fast som thet wore här med pennan inryckt.

Obserwerandes hwad som kan blifwa pålagt måste altid häruti upföras, och dag å datum, samt å andra sidan hwad som häremot förbrytes; Skedde uti Wåtamåsa d. 10 April 1728.

Ingelsträde Byamän

Lars Pålson, T: Nilson, Pehr Nilsson, Bengt Jonson, Lars Jonson, Lars Swenson, Nils Pålson, Gudmund Sånason, Gudmund Nilson, Sassar Nilsson, Ola Grubbasson.

Danhulta Byamän

G:P:S Nils Swenson, Nils Heljason, Nils Olson,

Hulta Byamän

Helje Pärson, Swen Swenson, Johan Pehrson (Egen hand, Nils Pålson

Branstorps Byamän

Dudmund Olsson, Bengt Swensson, „.. smusson,

På Buskeröds byemäns wägnar

O, Nilson, Pehr Anderson, Pehr Nilsson, Jonas Larsson, Johan Pärsson

??? (Buskeröd??)

T: Kylman, Nils Önnerson, Swen Christofferson, Jöns Månson, Sone Pehrson, Hans Nilsson (egen hand) Swen Jönsson

Ornakärrs Byamän.

Anders Hansson egen hand, Pehr Pehrson egen hand, Gunnar Pålson egen hand, Nils Pehrsson egen hand, Swen Pärson egen hand, Swen Jönsson, Olof Swensson, Arwid Jönsson, Såne Jönsson, Jöns Tuwason, Nils Lorenson, Lars Jönsson,

Lika lydande med Originalet intygar Jöran Boustedt.



Jämför gärna med Långaröds byordning och Jonstorps byordning.

Källa

Kullabygd 1984 samt LUF Folklivsarkivet, Lund Mandelgrenska samlingen.

Fotnoter

<references>