Ödåkra

Väsby 1861 enligt Generalstabskartan (Lantmäteriet).

Väsby 1684.

Äsperöd 1783.

Domboksmål

Hej,

Här kommer målet om Sönne Toldssons arv för de som är intresserade, hoppas tinget före och efter också finns att läsa…. Jag ska leta.

Orterna som nämns på Själland är Munkerup och Drakstorp vilka borde vara Dragstrup i Dragstrup sogn och Munkerup i Söborg sogn. Dragstrup lite innåt land sydväst om Munkerup som ligger vid kusten på nordöstra själland över sundet mellan Höganäs och Domsten samt Munkerup sydväst in åt land från Dragstrup. Det är ungefär 3 km mellan orterna.

Anno 1688 d. 4 Julij höltz laga sommartingh i Lougudhäradh å rättan Tingstadh i Flenninge

Olof Larßon i Wällinge efter förra saak gifwandet emoot Pehr Toldßon i Bölßagra framstälte sigh för Retten, och insinuerade sin skrifteliga fullmacht, och när fullmagten blef upläsen berättade Olof Larßon sigh hafwa taget mistom, och lembnat dhen andra fullmachten, som är för Trulß Swenßon i Bölß- agra henna, sammaledes uthj samma Saak som kärande praesenterade sigh Åke Swenßon i Möllarp och Told Swenßon på arilds leije Pehr Toldßon i Bölßagra Comparerade.

Käranderna berättade Retten, att een man wedh nampn Söne Toldßon i Lindeknäblen medh sin hustru i sidsta krijgs-tijd flötta öfwer på andra sijdan åth dannemarck, på Seelandh Land, och een gårdh Munkerup benembdh, dherest dhe begge och så dödde, och såsom dhe seija sigh wara dhen afledne mannens broderbarn, och förmeena dhem wa- ra förnär skidt, så att dhe icke fullkommel: dheras arfrättigheet till goda åthniutet, i dhet att Pehr Toldßon som är dhen aflednes Broder, hafwer uthaf Boet taget twenne Kettlar efter man- nens dödh, och buret dhem till drakstorp dher han hade sitt qwarteer, sammaledes några an- dra Bohag mehrer, som dhe så just icke kun- na nampngifwa, huru mycket dhet war, föruthan penningar som han hafwer undan- dolt, och dhe inthet bekommo dheras andeel dher urhaf.

här emoot swarade Pehr Toldßon och neekade alldeles dher till, begärandes dhe måtte honom dhet lag:n öfwerbewijsa, och insinuerade sitt skrift[eliga] Swar och förklaring emot sine Broderbarn, dat: Bölßagra d.3 Julij 1688, innehållandes at[t] hwadh efterlåttenskapen efter Sal: Söne Toldßon anbelanger haar han wedh förra Tinget inlef- wererat dher öfwer richtigt skiftebref, Till dhet andra beder att Retten icke wille tillåta kä- randernes egna Slächt och wänner, hwilka han håller i Saken partiska, dher uthinnan få wettna, för än dhe först Lag:n bewijsa skifte- brefwet wara falskt och orichtigt, sedan att dhe Lag:n måtte öfwertÿga honom, dhet han [mehr] penningar, wijdare än skiftebrefwet innehöll bekommet, som swaret wijdare förklarar.

Sedan skiftesbrefwet för Retten blef upläset tillfrågade Retten Käranderna, om dhe efter Bem:te Skiftesbref innehåls hafwa bekommet hwadh som dhe i repraesentation till dheras Sal: fahr waret berättigade till. Swarade och att dhe inthet sökia Pehr Toldßon dherföre, uthan för hwad som han undandölt af Sterb- boets förmågo, och inthet kommet dhem som med arfwingar till godo och deelning.

Käranderna försköto sigh till efterfölliande wittne, neml: Joen Larßon på H:e Arilds Leije hwilken först efter föregångne till honom af Retten giordh förmaning om sanningens framseijande och sedan aflagdan Eedh wettna- de, att Pehr Toldßon haar gådt ifrån hans Bro- der Söne Toldßon på Munkerup som då lefde och 8 weckor dher efter först dödde, bärandes een lijten säck, hwar uthj kunde wara halfander sköp- pes fyllnadt, men hwadh dher uthj war, weet han inthet, medh samma säck gick han hem uthj sitt qwarteer i draakstorp, och war han Joen Larßon till husa hoos Söne Toldßon, straxt dher efter att Pehr Toldßon ifrån sin Broder gick uthur Cammaren medh säcken, öppnade Söne Told- ßon ett lijtet skrijn, och tog uth några Sölfskedar, men huru många dhe woro kan han icke för- wißo seija, uthan meenar att dhet war 7 st. och badh att han skulle lefwerera dhem till Pehr Toldßon, som stodh uthan för dören och wäntade dher efter, hwilket han och så giorde.

Retten tillsporde honom om han på sitt Samwete och aflagda Eedh kan seija och bekänna, att han inthet egentel: weet hwadh som i Säcken war. Jtem om dhe Sakerna som uthj Säcken woro, jäm wäl Sölfskedarna woro antingen Söne Toldßons, eller Pehr Toldßons. R: och neekade aldeles sigh inthet weeta hwilken af dheßa Bröderna Sölf- skedarna woro tillhörigh, eller hwadh som war i Säcken, och hwem af dhem dhet ägde.

2:o Sedan om han i sitt Samwete kan inbilla sigh att Pehr Toldßon skulle hafwa undandolt något af sin Broders ägendom. R: dhet kan han inthet seija.

3:o Om han elliest haar märkt och förnummat [att] Pehr Toldßon haar waret eller är någon orichtigh, girigh eller snijken men efter wärdslig [ä-]godelar. R: Sigh icke kunna seija dhet, uthan alltijdh alltijdh haft gott Lofordh om sigh.

4:o Efter han war till huse hoos Söne Toldßon, [så] lär han och så kunna weeta om Snaphanen Laße Nilßon, som war Söne Toldßons Brorson, war hoos Söne Toldßon, antingen för än han siuckn[at] eller sedan i siukdommen. R: Ja, att bem:te hema war hoos honom, som oftast för än han in- siuknade, meen i synnerheet låg hoos honom hwar natt i Sängen i hans siukdoom, och på sid[..] lychtone hade Söne Toldßons nÿcklar båda till [hä-] star och skrin i förwaring, efter Söne Toldßon war så swagh, at han inthet sielf kunde gifwa acht uppå dhem. Bekände och att Söne Toldßon kårt för än han dödde, bagh honom gå efter hans broder Pehr Toldßon, att han wille komma till honom, hwilket han och giorde, och när han kom till honom war han måhllöös och kunde inthet tahla, och när han Söne war dödh, så öp-nade Snaphanen Laße kistorna, uthj Pehr Told- ßons och Boel Nilßdotters, som war hans syster närwaro, när han skulle swepas. Dhes uthan bekände att dhe haft honom Pehr Toldßon mißtänkt för några undandolde penningar wedh Skiftet män kunde honom icke något öf- werbewijsa, uthan att Laße Snaphane Söne Toldßons broorßon hade bekändt för honon på andra sijdan dhet han gifwet sin broder Snaphanen Påhl 24 Dr och sin Syster Boel 12 Dr, sampt sin syster Bengta 12 Dr Sm:t wijdare wiste inthet att bewittna.

Söne Pehrßon i fiellestorp in för sittiande Rätt knÿtte näfwen åth Joen Larßon och kallade ho- nom Liugare, hwarföre fäller Retten honom till 12 öre Sm:t böter efter dhet 45 Cap: Liugar: Bk.

Retten tillsporde Pehr Toldßon hwadh dhet war för saker som han hade uthj säcken och bar ifrån sin Broders. Sammaledes hwem som ägde dhe Sölfskedar som Joen Larßon honom lefwereradt R: Att efter som hans Broder Söne Toldßon drog öfwer på andra sijdan, några dagar för än han, och Snaphanarne huserade mÿcket illa i kullen så han inthet kunde berga sigh för dhem nödgades han sända medh sin Broder samma Säck medh dhe wahror som dher uthj war samma ledes Sölfskedarne, hwilka han sielf afhemptade när han kom öfwer.

K: Han tilsporde honom hwadh dhet war för wahror uthj Säcken. R: dhet war något linkläder, något Sölfwer och något penningar, som alt sammans war hans eget.

hwadh sigh anbelangar dhe andre på beropte wettne Boel och Bengta Nilsdöttrar kan Retten inthet tillåta att dhe Edel:en wittna, emedan dhe sielfwa äro Interesserade i Saken, och här för Retten hafwer Boel sielf bekändt, at hon uthj danskt myet fådt af sin Broder Laße Snaphane 12 Dr och hennes Syster Bengta 10 dr Sm:t, och hennes Broder Snaphanen Påhl 24 Dr, dhet samma bekände och Bengta.

Käranderna begärte dilation till nästa Ting, medh wijdare skiähl sitt käromåhl att bewijsa, hwilket Retten medh sådan Condition dhem be- williar, att dhe äntel: till nästa ting, anskaffa alla dhe skiähl och bewijß, som till saakens uplyßning tiena, ehuru wäl dhet allerede hade bordt skedt till dhetta tinget, som är dhet andra, och i fall dhet inthet skier skall doom gå i saken.

Källa: Advokatfiskalen Malmöhus län EVIIAAAJ:18 (1688-1690) Bild 420-450 (AID: v217871.b450, NAD: SE/GHA/90102)

Mvh Martin