Sockenfullmakt för Väsby 1658
EN SOCKENFULLMAKT FRÅN VÄSBY ÅR 1658.
(8-männen i Väsby o Rasmus Larsson)
Meddelad genom Kurt Bengtsson. KULLABYGD 1958 sidan 62
”I år är det 300 år, sedan Skåne inlemmades i svenska riket. Det var en operation, som, fastän den i förhållande till våra dagars inkorporeringar och utvidgande av livsrum, gick mycket bra men likväl inte helt gnisselfritt. Landet hade tagits med vapenmakt, låt vara i nuvarande Danmark, men sedan gällde det att få befolkningen till trogna undersåtar. För den skull utgick ett påbud, att alla socknarna skulle skicka en eller flera delegater till Malmö för att där svära svenske kungen tro och loven. En hel del fullmakter för dessa ombud finnes bevarade i Svenska Riksarkivet och utgör för Skånes del 163 socken- och 9 häradsfullmakter samt för Halland 37 resp. 3 st.
Tack vare tillmötesgående från en släktforskare, bankkassör Artur Norrlöw, Hälsingborg, är vi i tillfälle genom en fotostatkopia visa, hur fullmakten från Väsby tar sig ut. Den lyder:
Eftersom beffallet er, nestkommande d -14- April fra huar sogen ät fremskicke till Malmöe en wederheftig Mand huilken med fuld-magt fra samtlige sognemendene haffuer ät mode och der hylde och suerge Carolus Gustaus, Sueriges Riges koning her efter ät warre hans kongl: maitz huld och tro som rette undersather, och for worres herre och konning ät kinde daa haffuer wij menige sognemend ij Waesbye sogn der till udmelt Rasmus Laursen i Engelstred huilchen haffuer sig udij Malmöe till ibemelte -14 Aprilj at indslille och der med samtlig stenderne paa alle worris weigne aed och hyllning afflegge huilket wij som tro och oprigtige undersather skall holde och efterkomme, inär bemelte Rasmus Laursen skall haffue fuldkommen fuldmagt lige som wij samtligen personligen tillstede worre.
Till witherlighed haffuer wij ombedet afterskr. -8 mend nemlig Frans Gundersen j Langeröed, Ynd Nielsen j Buskeröd,Matis Jensen j Wigen, Ynd Bensen j Holteboe, Olluff Maedsen j Tageliche, Frands Sönesen j Wesbye, Jeppe Kieldsen j Ornekier och Helle Pedersen j Engelstred.
Till witterlighet paa samtlige menige Waesbye sogne mends wegne deres zignether herneden under, dend -10 Aprilj Anno 1658.
På modern svenska lyder fullmakten:
Eftersom det är befallt att nästkommande den 14 april framskicka från var socken en vederhäftig man, vilken med fullmakt från samtliga sockenmän har att möta och där hylla och svärja Carolus Gustavus, Sveriges rikes konung att härefter vara hans kungl. maj:st huld och trogen som rätta undersåtar, och för att känna vår herre och konung, så har vi menige sockenmän i Väsby socken därtill utsett Rasmus Larsson i Ingelsträde vilken har att inställa sig i Malmö till bemälte 14 april och där med samtliga ständerna avlägga ed och hyllning på alla våras vägnar vilket vi som trogna och uppriktiga undersåtar skall hålla och efterkomma; eftersom bemälte Rasmus Larsson skall hava fullständig fullmakt lika god som om vi samtliga vore personligen tillstädes.
Till veterlighet har vi ombedit efterföljande åttemän nämligen Frans Gunnarsson i Långaröd, Ynd Nilsson i Buskeröd, Mattis Jönsson i Viken, Ynd Bengtsson i Hultabo, Olof Mattsson i Tågalycke, Frans Sonesson i Väsby, Jeppe Kjellsson i Ornakärr och Helge Persson i Ingelsträde.
Till veterlighet på samtliga menige Väsby sockenmäns vägnar är deras signeter härnedan.
Den 10 april 1658.
Edsavläggelsen skulle, som synes i fullmakten, ske den 14 april men blev av olika orsaker uppskjuten till den 16. Rasmus Larsson, i likhet med de övriga delegaterna, hade nog rest ner till Malmö med förväntan att få se kungen, men därav ‘blev intet. De fick knäböja för den tomma tronstolen i Malmö rådhus och avlägga sin ed. Så fort denna var avgiven, sköts ”svensk lösen” från kanonerna nere på torget. Därefter bjöd generalguvernören traktering, på adelsmännen och de förnämsta borgarna, men allmogen fick fira högtidligheten efter bästa förmåga. Fyra dagar senare upprepades samma ceremoni, och denna gång var det prästerskapet, som avlade eden.
Det kan ju också vara av intresse att närmare se på de personer, som namnes i fullmakten. Rasmus Larsson står i mantalslängden 1659 som länsman. Nu var inte detta en motsvarighet till senare tiders länsman, som senare övergick till landsfiskal, utan han hade sannolikt en befogenhet motsvarande fjärdingsman. Han var åbo å nr 2 i Ingelsträde, och det är många nuvarande kullabor, som kan leda sin härkomst från honom. De övriga mannarna har också ättlingar, som ännu lever och verkar i Kullabygden. För dem, som har intresse att veta, var de var bosatta meddelas detta här. De voro åboar på följande nr: Frans Gunnarsson, Långaröd nr 3, Ynd Nilsson, Buskeröd nr 3, Mattis Jönsson har ej kunnat identifieras, Ynd Bengtsson, Hultabo nr l, Olof Mattsson, Tågalycke nr l, Frans Sönnesson flyttade sedan till Plöninge nr 5, Jeppe Kjellsson, Ornakärr nr 6, och Helge Persson, Ingelsträde nr 5.[1]
Källor:
Knud Fabricius: Skaanes övergång, Köpenhamn 1906. Jordeböcker och mantalslängder.”
KOMMENTAR
<references>
- ↑ Kurt Bengtsson är ute och velicopedar här! Ute och cyklar, på ren svenska!! Frans Gunnarsson bodde på nr. 3 (Nr. 2/3) Långaröd, inte nr. 3. Och inte bara det… Ynd (Önner Nilsson) bodde inte i Nr. 1 i Hultabo utan i Nr. 3, och Frans Sönnesson flyttade inte, och bodde absolut inte i Väsby vid tillfället utan i Plöninge på den gård han föddes på och dog på (fast det betraktades som en del av Väsby by just då, därav Väsby by vid underskriften.). Dessutom är byfogden Mattis och hans efterlevande ganska lätta att identifiera och notisen helt oförklarlig eftersom Kurt då han skrev detta hade läst de mantalslängder där hans namn återfinns. Men de övriga uppgifterna stämmer. Ynd i Buskeröd bodde på nr. 3, Frans Sönessen på nr. 5 och Jeppe på kanikehemmanet nr. 6 Ornakärr. Helge på Ingelsträde nr. 5 och Olof på Tågalycke. Kurts notiser visar hur snett man kan hamna om man inte har tillgång till samtliga originalkällor.
