När Herren Sebaoth...

Sånger af en svensk fånge i Simbirsk utgivna av Martin Weibull 1868

Trolig författare: löjtnant Georg Henrik von Borneman.

25) När herren Zebaoth...

Then 126 Dawidz Psalm.

När Herren Zebaoth täckz Zions fångar höra,
Them ur the swåra band, them trycka, nådigt föra,
Och theras frijhet gee:
Sku wij dess krafftig hielp med hiärtans frögd berömma,
Och warda lijka them, som uti sömnen drömma
At the stoor glädie see.

Tå skall wår sorgzna munn blj full med lust och löije,
Wår tunga full med frögd, och hiertat med stort nöije
Och fägnad oppfylt blj:
Tå skall the stora ting som Herren med oss görer,
Man säija bland alt folck, at han oss nådigt hörer,
Giör från wårt fångskap frj.

Wij sku med lof och prijs, o Herre, Tina under
Förtällia, at Tu haar wårt fangels brutet sunder,
Oss fångar frija giordt:
Thess sku wij glade oss utaf Titt bistånd frögda,
Wår anda lefwand blj och wåra sinnen nögda,
At wij Tin hielp haa spordt.

Herre täckz dock snart wårt sorgzna fängels wända
frijhetz söta lust; giör på wår nöd en ända,
Ett brått och önskligt slut:
Lijksom Tu torra haar the strömmar giöra kunnat,
Som med en liuflig gång och mycket watten runnet
I landet söder ut.

The som med tårar såå, med glädie opp sku skära:
The gå med gråt åstad, ut ädla säden bära
I ängzlan, sorg och pust;
Men komma gään med frögd och bära glädieskärfwar,
För liten gråt man sådt, man hundrafalt förwärfwar
Af glädie, frögd och lust.