Rusthållarlängd, Skånska generalguvernementskontoret och landsbokshålleriet GI:11 (1691-1693)

BRUNNBY 16, 17 oktober 1691

Överstelöjtnant Lars Gyllenpamp, löjtnant Georg Schurman, kornetten Carl Gyllenpamp inspekterade i Brunnby socken.

Åboarna i Brunnby klagade "att de var för högt skattlagda, mot deras egendom som är mycket dålig". (Samma har formulering har skrivaren använt i nästan alla socknar i Skåne, så alla klagade på samma saker.) Skördarna har slagit fel, "speciellt i år", sa bönderna.

BRUNNBY 20 oktober 1691

Major Pehr Olofsson Gisler, löjtnant Schurman och kornetten Anders Dorph. Pastorn i Brunnby socken och Väsby socken var närvarade. Fortsatt planläggning. Väsby och Brunnby sockens allmoge var närvarande.

Bonden Olof Larsson i Stubbarp bad om en granskning av hans gård. Han håller på med en tillbyggnad och hade fått kostnader för attester och annat byråkratiskt.

Nr. 91, nr. 5 MÖLLEHÄSSLE och nr. 2 ELLESHULT

Rusthållaren, inspektorn Anders Nilsson, ett halvt kronohemman Möllehässle 5 och Jeppe Madssen nr. 2 Elleshult också halvt kronohemman. Deras två hemman skrevs ner till 3/8 hemman. Enligt landeboken sidan 876 betalas 13 öre till Brunnby kyrka och sidan 76, 9 öre till Väsby kyrka.

Nr. 91, nr. 2 och Nr. 3 BRÄCKE

Nr. 2 Bräcke, Jöns persson, 1/8 kronohemman, Nr. 3 Bräcke, Bengt Nilsson 1/4 kronohemman. Jöns sa att 1/8 var för mycket skatt. Bengt fick sitt hemman skrivet till 3/16.

VÄSBY och BRUNNBY 21 oktober 1691

Överlöjtnant Gyllenpamp, majoren Pehr Olofsson Gisler, löjtnant Schurman, kornetten Anders Dorp och kornetten carl Gyllenpamp närvarande. Pastorerna i Brunnby och Väsby också.

Nr. 123 TÅGALYCKE

Rusthållaren Claus Askman nämns. Bonden Åke Torkelsson uppvisade ett kontrakt för 16/7 1688, att han avstod halva gården i Tågalycke. Askman bestrider detta.

"Claus Askman sade sig hafwa på Tågalycke gården intaget en bonde den han nu begierde åter giort blifwa. Derpå upwijste same bonde, Åke Torckelsson et Contract dhe huis emillan giort d 16 julii 1688 at honom afstod 1/2 gården Tågalycke, som är rusthållet, med all dess egendom och herlighet i 6 åhrs tijd á 20 dlr Sölfmynts ränta åhrl, och sedan när de sex åhren förbij ähr, skall han gifwa 22 dlr åhrl och derföre gården så lenge han behagar beboo och bruka och deht så wähl som husesynn bonden begiert..." En "confirmation" på detta uppvisades från Luggude häradsting 17/10 1688. Askman och Torkelsson hade tagit varandra i hand på detta.

Adlersteen (som också var närvarande, titel: kamrer Adlersteen) sa då att han inte kunde utdriva bonden (dvs Torkelsson), som Askman begärt. Varpå Askman uppvisade ett papper där Kungliga Krigskollegiet i Stockholm den 15/10 1667. Hemmanet var tydligen förbränt och ryttmästaren Erik Nilsson Askman fick Tågalycke och det stod att hans hustru och barn efter honom skulle få bruka hemmanet i Tågalycke, ograverat och utan någons intrång, så länge de stod för en laggill rustning "till kongl Maj:t och cronan". Regeringen bekräftade detta 9/11 1668.

Adlersteen svarade åter att ett kontrakt är ett kontrakt. "Då framsteg ryttaren Olof Nordenberg som hafwer Askmans syster och sade om han har försedt sig, så måste han ändå sig kunna bortgifwa dess och dess ander swågers pretension, de på deras hustrurs wegnar hafwer. Hwarpå honom swarade så wijda som Askman ensammen stådt för rusthållen så har han det kunnat giort men om dhe elliest skola haft något at praetendera så hafwer dhe lag och ret för sig att sökia som dhe, så illa förlijkas at dhe at dhe alltijd liggia i kijv och trätta med hwarandra..."

Adlersteen bad de båda parterna att förlikas. "dertill swarade bondens fader nembdemannen tårckill Åckesson i Kiörröd, det wara best om han man west någon annan legenhet för det sogn hemman och officerarna sade nog fåhr han gård, den dhe lofwade skaffa honom om han will. Bonden gaf alltsp förslag på en af tredje corpralens anlagers? gård den honom blef lofwat att bekomma, stode dhe alltså i förlijkning då ryttaren Askman giorde Praetension på bonden för det han sig bygdt och reparerat på gården, så och för några rote penningar honom resterat, bonden sade dehr wahr än nogh repareradt och muhrat skorsten och bakarom dessutan lagt på taken, mehra sade han utj dhe tre åhren han dehr warit sij kunnat på belöpa, det dhe ock sade wara nog. Bonden sade om han frij från all gravation måtte wed rettan fahr dag derifrån flötte så wille han. Det commissionen tyckte wara billigt. Warwid Askman påstod att han måte reparera något, lofwade alltså bonden på taket teka tre weggarne huus på ena sijdan, dhet Askman med des swågrar nögde war, och således förljkades dhe, at bonden sedan han bm:te tak lekt wed retten far dag med dess egendom frij och utan någon gravation må derifrån flytta, derpå dhe för hehla commissionen tog hwarandra i henderna."

Det är ett kronohemman. Nr. 1. Helt hemman. 50 daler kopparmynt (dess "skatt" troligen). "detta rusthållet bekom til hielp ifrån 3 corpralen"...

Nr. 17 Pottenborg

Bild 251 / sid 397

Notis: Väsby 389, 403, 430