Tranekärr nr 1, Jonstorp

1668 sid 165

Sönne jensen i Kyrkowälinge och Olle Jensen i Fierrestad på egna och medarvingar hade stämt Peder Toldsen i Tranekärr med sina medarvingar näml, Sönne Toldsen i Lindkäbeln Nils Toldsen i Jonstorp och Jon Troedsen i Görslöv med sin son. Likväl hade de instämt Anders Svensson i Görslöv och hans syskons vägnar. Om vad Sönne Jensen i hans medarvingar tillkommer i Tranekärrs gård.

1669 sig 90

Peder Toldsen i Tranekärr hade stämt Sone Jensen i Kyrkowälinge och Olle Jensen i Fjärrestad Nils Jensen i Östraby och Jens Jensen ibm angående jordagårds i Tranekärr de ärvt eftre sin sal fader Jens Sönnesen i Kyrkovälinge.

1675?

Jens Jonsen i Görslöv hade stämt Peder Toldsen i Tranekärr och Told Persen ibm om en systerlott i Tranekärrs gård.

Anno 1688 d. 4 Julij höltz laga sommartingh i Lougudhäradh å rättan Tingstadh i Flenninge

Olof Larßon i Wällinge efter förra saak

gifwandet emoot Pehr Toldßon i Bölßagra

framstälte sigh för Retten, och insinuerade

sin skrifteliga fullmacht, och när fullmagten

blef upläsen berättade Olof Larßon sigh

hafwa taget mistom, och lembnat dhen andra

fullmachten, som är för Trulß Swenßon i Bölß-

agra henna, sammaledes uthj samma Saak

som kärande praesenterade sigh Åke Swenßon

i Möllarp och Told Swenßon på arilds leije

Pehr Toldßon i Bölßagra Comparerade.

Käranderna berättade Retten, att een man wedh

nampn Söne Toldßon i Lindeknäblen medh sin

hustru i sidsta krijgs-tijd flötta öfwer på andra

sijdan åth dannemarck, på Seelandh Land, och een

gårdh Munkerup benembdh, dherest dhe begge och så

dödde, och såsom dhe seija sigh wara dhen afledne

mannens broderbarn, och förmeena dhem wa-

ra förnär skidt, så att dhe icke fullkommel: dheras

arfrättigheet till goda åthniutet, i dhet att Pehr

Toldßon som är dhen aflednes Broder, hafwer

uthaf Boet taget twenne Kettlar efter man-

nens dödh, och buret dhem till drakstorp dher

han hade sitt qwarteer, sammaledes några an-

dra Bohag mehrer, som dhe så just icke kun-

na nampngifwa, huru mycket dhet war,

föruthan penningar som han hafwer undan-

dolt, och dhe inthet bekommo dheras andeel

dher urhaf.

här emoot swarade Pehr Toldßon och neekade

alldeles dher till, begärandes dhe måtte honom

dhet lag:n öfwerbewijsa, och insinuerade sitt skrift[eliga]

Swar och förklaring emot sine Broderbarn,

dat: Bölßagra d.3 Julij 1688, innehållandes at[t]

hwadh efterlåttenskapen efter Sal: Söne Toldßon

anbelanger haar han wedh förra Tinget inlef-

wererat dher öfwer richtigt skiftebref, Till

dhet andra beder att Retten icke wille tillåta kä-

randernes egna Slächt och wänner, hwilka

han håller i Saken partiska, dher uthinnan få

wettna, för än dhe först Lag:n bewijsa skifte-

brefwet wara falskt och orichtigt, sedan att

dhe Lag:n måtte öfwertÿga honom, dhet han [mehr]

penningar, wijdare än skiftebrefwet innehöll

bekommet, som swaret wijdare förklarar.

Sedan skiftesbrefwet för Retten blef upläset

tillfrågade Retten Käranderna, om dhe efter

Bem:te Skiftesbref innehåls hafwa bekommet

hwadh som dhe i repraesentation till dheras

Sal: fahr waret berättigade till. Swarade

och att dhe inthet sökia Pehr Toldßon dherföre,

uthan för hwad som han undandölt af Sterb-

boets förmågo, och inthet kommet dhem som

med arfwingar till godo och deelning.

Käranderna försköto sigh till efterfölliande

wittne, neml: Joen Larßon på H:e Arilds Leije

hwilken först efter föregångne till honom af

Retten giordh förmaning om sanningens

framseijande och sedan aflagdan Eedh wettna-

de, att Pehr Toldßon haar gådt ifrån hans Bro-

der Söne Toldßon på Munkerup som då lefde

och 8 weckor dher efter först dödde, bärandes een

lijten säck, hwar uthj kunde wara halfander sköp-

pes fyllnadt, men hwadh dher uthj war, weet han

inthet, medh samma säck gick han hem uthj

sitt qwarteer i draakstorp, och war han Joen

Larßon till husa hoos Söne Toldßon, straxt dher

efter att Pehr Toldßon ifrån sin Broder gick

uthur Cammaren medh säcken, öppnade Söne Told-

ßon ett lijtet skrijn, och tog uth några Sölfskedar,

men huru många dhe woro kan han icke för-

wißo seija, uthan meenar att dhet war 7 st.

och badh att han skulle lefwerera dhem till Pehr

Toldßon, som stodh uthan för dören och wäntade

dher efter, hwilket han och så giorde.

Retten tillsporde honom om han på sitt Samwete

och aflagda Eedh kan seija och bekänna, att han

inthet egentel: weet hwadh som i Säcken war.

Jtem om dhe Sakerna som uthj Säcken woro, jäm

wäl Sölfskedarna woro antingen Söne Toldßons,

eller Pehr Toldßons. R: och neekade aldeles

sigh inthet weeta hwilken af dheßa Bröderna Sölf-

skedarna woro tillhörigh, eller hwadh som war

i Säcken, och hwem af dhem dhet ägde.

2o Sedan om han i sitt Samwete kan inbilla sigh

att Pehr Toldßon skulle hafwa undandolt något

af sin Broders ägendom. R: dhet kan han

inthet seija.

3o Om han elliest haar märkt och förnummat [att]

Pehr Toldßon haar waret eller är någon orich-

tigh, girigh eller snijken men efter wärdslig [ä-]

godelar. R: Sigh icke kunna seija dhet, uthan

alltijdh alltijdh haft gott Lofordh om sigh.

4o Efter han war till huse hoos Söne Toldßon, [så]

lär han och så kunna weeta om Snaphanen Laße

Nilßon, som war Söne Toldßons Brorson, war

hoos Söne Toldßon, antingen för än han siuckn[at]

eller sedan i siukdommen. R: Ja, att bem:te

hema war hoos honom, som oftast för än han in-

siuknade, meen i synnerheet låg hoos honom

hwar natt i Sängen i hans siukdoom, och på sid[..]

lychtone hade Söne Toldßons nÿcklar båda till [hä-]

star och skrin i förwaring, efter Söne Toldßon

war så swagh, at han inthet sielf kunde gifwa

acht uppå dhem. Bekände och att Söne Toldßon

kårt för än han dödde, bagh honom gå efter

hans broder Pehr Toldßon, att han wille komma

till honom, hwilket han och giorde, och när han

kom till honom war han måhllöös och kunde

inthet tahla, och när han Söne war dödh, så öp-

nade Snaphanen Laße kistorna, uthj Pehr Told-

ßons och Boel Nilßdotters, som war hans syster

närwaro, när han skulle swepas.

Dhes uthan bekände att dhe haft honom Pehr Toldßon

mißtänkt för några undandolde penningar

wedh Skiftet män kunde honom icke något öf-

werbewijsa, uthan att Laße Snaphane Söne Toldßons

broorßon hade bekändt för honon på andra sijdan

dhet han gifwet sin broder Snaphanen Påhl 24 Dr

och sin Syster Boel 12 Dr, sampt sin syster Bengta

12 Dr Sm:t wijdare wiste inthet att bewittna.

Söne Pehrßon i fiellestorp in för sittiande Rätt

knÿtte näfwen åth Joen Larßon och kallade ho-

nom Liugare, hwarföre fäller Retten honom

till 12 öre Sm:t böter efter dhet 45 Cap: Liugar:

Bk.

Retten tillsporde Pehr Toldßon hwadh dhet war

för saker som han hade uthj säcken och bar ifrån

sin Broders. Sammaledes hwem som ägde dhe

Sölfskedar som Joen Larßon honom lefwereradt

R: Att efter som hans Broder Söne Toldßon drog

öfwer på andra sijdan, några dagar för än

han, och Snaphanarne huserade mÿcket illa i

kullen så han inthet kunde berga sigh för dhem

nödgades han sända medh sin Broder samma

Säck medh dhe wahror som dher uthj war samma

ledes Sölfskedarne, hwilka han sielf afhemptade

när han kom öfwer.

K: Han tilsporde honom hwadh dhet war för wahror

uthj Säcken. R: dhet war något linkläder, något

Sölfwer och något penningar, som alt sammans

war hans eget.

hwadh sigh anbelangar dhe andre på beropte wettne

Boel och Bengta Nilsdöttrar kan Retten inthet

tillåta att dhe Edel:en wittna, emedan dhe sielfwa

äro Interesserade i Saken, och här för Retten

hafwer Boel sielf bekändt, at hon uthj danskt

myet fådt af sin Broder Laße Snaphane 12 Dr

och hennes Syster Bengta 10 dr Sm:t, och hennes

Broder Snaphanen Påhl 24 Dr, dhet samma

bekände och Bengta.

Käranderna begärte dilation till nästa Ting,

medh wijdare skiähl sitt käromåhl att bewijsa,

hwilket Retten medh sådan Condition dhem be-

williar, att dhe äntel: till nästa ting, anskaffa alla

dhe skiähl och bewijß, som till saakens uplyßning

tiena, ehuru wäl dhet allerede hade bordt skedt

till dhetta tinget, som är dhet andra, och i fall

dhet inthet skier skall doom gå i saken.

1702 sidan 258

Per Persson i Helsingborg och Jöns Persson i Allerum hafwa låtet incitera Anders Hansson i Tranekärr och sahl Jöns Trulss Enke Kirstena angående skullfodran 11 ?? 16 ör 8 dal till Per Perss och 3 ?? 16 ör till Jöns Perrss. Skulden härrörer sig däraf Enkans kirstenas man Jöns Trulssons fader Tröls Jönsson i Tranekärr, Jonstorps skn, war dem dette skyldig och då han för 22 åhr sedan blef död uppfördes de för denne sin fodran på skifftet och uthlades i skattejorden, och samma jord emottog Jöns Trölss. Af honom kunde de icke heller få sin betahlning; när han dödde för 3 åhr sedan, så blifver de åter uthlagde i samma skattejord, som skifftesbrefwen, hwilke Enkan i hender hafwa kunna uthwijsa och efffter Enkan och Anders hansson som äger Jöns Tröls syster nu har jorden i bruuk så påstå de att få af dem sin betahlning.

Anders Hanss: war till wedermehle och ingaf et skrifft, dat d. 1 Feb af innehåll att han intet har med denna fodring att skaffa, som är öfwer 23 åhr gl och Jöns Trulss. som war des hustrus bror hade bortsåldt hehle skattegården då hans hustru war under des werje, Hwilcken han sedemehra med Contante pgr inlöst och upwiste därpå tingsrätttens dom af d. 16 febr 1694 att han inlöst skattejorden. Fördenskull som han ingen skull sig påtagit så kan han intet därtill swara, och intet skifftebref har han.

Enkan Kirstena påropades men war intet tillstädes oansedt Anders Hanss. wedgick att hon lagl. war stembd.

Uppå parternes begieran upskiutes saken til nästa ting då Enkan förelägges wid wite af 2 dal Smt at instella sig på första tingsdagen och taga skiftesbrefwen med sigh.

1702-02-05 sidan 272

Utj den differerade saak emellan Per Perss i Helsingborg och Jöns perss i Allerum samt Anders Hansson i Traneker och Jöns Trulss Enka Kirstina angående skullfordran. Anders Hanss förklarar att han intet ??? mehr än det som domen uthwisar d. 14 Now 1699 och sejer Anders att skifftebrefwet 1699 d. 8 Julij utwisar att effter sahl Jöns Trölss war öfwerblefwen löösören 16 dlr 15 1/2 ör, af de pgr kunna creditorerna blifwa betalte. Enkan upwiste sama skifftebref och finns de samma pgr wara öfrige men han påstår till skifftesbekåstnad wara anwende. Anders seijer der kan intet skee.

Käranderrne påstå at få sin fodran och expenser af Enkan. Enkan återtog skiftesbrefwet och parterne inkommo och sade sig wara förlijkade om denna twist.