Glimminge nr. 3, Jonstorp, artikel
Innehåll
Glimminge nr. 3
Okänd författare, eventuellt en "Boris".
Vid Skånes övergång till Sverige 1658 upptas bland åboarna i Glimminge en Sven Pederssen. Det är antagligen densamme, som står upptagen 1666 och även 1670. Detta senare år skedde en taxering av all skånsk jord och den tillgick så att åboarna fick uppge hur mycket utsäde de ansåg sig behöva samt hur mycket hö de kunde inhösta. Detta kallades jordrefning och häröver fördes rätt noggranna protokoll och tack vare dessa får vi en rätt god inblick i den tidens lantbruk. För Glimminge nr 3 får vi veta att det var ett halft skattehemman och att det brukades av Swend Pedersen. Hemmanet var ett kavalleri hästhemman och han uppviste skatterättighet från 1669 d.v.s. han ägde själv hemmanet. Han ansåg sig behöva 8 tunnor korn, 5 tunnor havre samt kunde inhösta från de olika ägorna 30 lass hö. På gården hade han 4 hästar, 5 kor, 9 ungnöt och 5 får. Lantmästaren hade också yttrat sig och han värderade utsädet till 10 1/6 tunnor samt från de olika ängarna såsom Bierket, Luinkäng, Röeäng, Balian, Sönderwang och allt vad de nu hette, till 30 lass.
1698 innehades hemmanet av Sven Månsson och Påhl Svensson. Släktskapet emellan dem och företrädaren är ej utrett. Samma år bodde på nr 1 Christer Månsson.
1. Christer Månsson 1711 – 1737.
Christer Månsson var med mycket stor sannolikhet född i Kullenbergstorp. Då han 1698 bodde på nr 1 i Glimminge uppges han vara 34 år gammal och hans hustru, som hette Pernilla Johansdotter var 61 år. Denna åldersskillnad tyder på att hon varit gift förut och Christen sedan gift sig till gården. Hon dör i febr. 1711 och den 5 nov. Samma år gifter änklingen om sig med Trogen Larsdotter. Hon var då 26 år gammal och säkerligen född i Glimminge.
Deras första barn blev en dotter och hon fick, enligt tidens sed, den första hustruns namn, Pernilla, och det blev hon, som senare med sin make kom att övertaga hemmet. Christen Månsson har sannolikt vid bröllopet övertagit Glimminge nr 3. I varje fall står han för hemmanet 1713. I en del handlingar kallas han Christian och i en del Christer, men han kallades säkert i dagligt tal för Krischer. Detta namn kom sedan att fortleva i släkten och, för att skilja de olika åt, blev han kallad den gamle Krischer.
Han var en riktig fiffikus och var bl.a. möllebyggare. När han på hösten fick beställning på en mölla gjorde han under vintern iordning så många ”träna’la”, som det behövdes för en mölla. Järn var dyrt på den tiden så det gällde att spara på den varan, därför var det billigare att nagla ihop möllan med träpinnar. En gång hade någon stulit 20 stycken sådana naglar från honom. Att han var säker på hand med sin yxa kan man förstå då han med endast tre hugg kunde skära till en skjorta. Rent teoretiskt är det ingen omöjlighet, men det gäller att hugga rätt på millimetern, annars blev tyget förstört. Han levde ju under de stora plåtmyntens tid. En gång hade han fått hela betalningen för en mölla i sådana plåtmynt. Detta blev ett helt lass, för ett par hästar, därav. När han kom hem skar de smala hjulen ner i rännstenen, så hästarna kunde inte dra lasset.
Inte nog med att han byggde möllor i Sverige utan han var vid andra sidan sundet. Där blev han ovän med beställaren om betalningen. Till straff på detta gjorde han så att möllan gick baklänges. Möllebyggandet var hans levebröd, men det blev också hans död.
I Jonstorps dödbok för den 24 april 1737 står antecknat: ”Begrofs Bonden Christian Månsson, som bodde i Glimminge, war 72 ½ åhr gl. wardt slagen till döds af en bräda wid Krapperups Wäderqwarn, förde ett christel. lefwerne.”
Han hade då varit änkeman för andra gången sedan slutet av 1731 då Trogen avlidit. När Christen Månsson övertog hemmanet var det svåra tider i Skåne. Kriget och pesten hade utarmat landskapet. Hemmanet hade förut varit ett skattehemman, d.v.s. ägdes av bönderna själva. Nu förmådde de ej betala de dryga utskylderna så kronan tog gården och det blev ett kronohemman. Christen Månsson står därför 1713 såsom brukare av Glimming 3 5/8 mtl kronohemman.
2. Pål Nilsson 1737 – 1771.
Efter faderns död 1737 blev det den 25-åriga Pernilla Christendotter, som fick ta vid. Samma år, den 27 nov. gifter hon sig med den tre år yngre Pål Nilsson från grannbyn Krokstorp i Väsby socken. Samtidigt övertager han besittningsrätten på kronohemmanet Glimminge nr 3 5/8 mtl. Han brukar nu hemmanet till sin död 9 febr. 1771.
3. Pernilla Christensdotter 1771 – 1782.
Efter mannens död står Pernilla för hemmanet. I deras äktenskap föddes minst 10 barn. En del dog i späd ålder men några var rätt unga när fadern dog. Lars, som senare fick övertaga en del av hemmanet var endast 16 år gammal. Pernilla står för hemmanet till sin död 1782.
4. Christer Pålsson 1782 – 1814.
Efter moderns död delas hemmanet mellan äldste sonen Christer och en av de yngsta, Lars, och båda får vardera 5/16 mtl. Christer var född den 30 okt. 1738 och alltså 30 år gammal då han annandag jul 1768 gifter sig med den 25-åriga Margareta Gustafsdotter. Hon var född i Hofgården i Väsby och skulle säga farbror till klockaren i Väsby. De hade alltså varit gifta i 14 år då de vid moderns död övertog besittningsrätten till Glimminge nr 3 5/16 mtl. Fem år därefter den 13 maj 1787 avlider hustrun och en dag efter det obligatoriska sorgehalvåret för män, den 14 nov. gifter Christer om sig med Kjerstina Persdotter, vilken var född den 23 juni 1757 i Svinabäck (numera kallat Svanebäck). Hemmanet hade ju från början varit ett skattehemman, men sedan indraget till kronan. Nu hade en hel del åboar börjat inlösa sina hemman och så gjorde också åboarna på Glimminge nr 3. På våren fick de kammarkollegie skattebrev på sitt hemman och de kunde nu kalla sig skatterusthållare eftersom hemmanet var tilldelat Kongl. Skånska Kavalleriregementet vid Förste Majorens Esqvadron och nr 93. Makarna började känna sig till åren varför det var bäst att uppgöra ett testamente och ur det saxa vi:
”Wi undertecknade äkta makar, hafva efter inbördes samråd friwilligen och efter ömsesidigt moget beslut gordt fölljande disposition, neml. att den af oss, som den andre öfwerlefwer skall utan hinder af någon wara berättigad att så länge den själf åstundar fritt äga och disponera wårt ägande Kjöpte Krono Skatte Rusthållshemman No 3 5/16 mtl. Glimminge äfwen som den efterlefwande makan under samma tid, äger att obehindrat och okrönt nyttja wåra gemensamt ägande lösören, sedan wid enthera makens frånfälle Laga Boförteckning blifwit wärkställd wid hwilket tillfälle blandt annat kommer att observeras att de af wåra Barn som då äro oförsynta måge i likhet med de af barnen som hemgiften redan bekommit, till lika belopp tillgodonjuta samma förmoner, och då den af oss som den andre öfwelewer will afträda hemmanet skall den wara berättigad att lämna den till hwilket af Barnen som den godt finner, emot en af oss härmed öfwerenskommen och fastställd summa 88 Rdr 4 sk 8 rst Banco Specie af hwilken summa wåra 8 barn till Komer Ellofwa Rdr fem sk och 4 rst Banco hwarförutom den af barnen som kommer att blifwa ägare till förekommande hemman, äfwen skall tillhöra wår ägande halfpart uti skattlagda wäderqwarnan emot ärläggande af 4 Rdr 8 sk Banco till hwardera af dess sju syskon såsom utlösning.” (Den överlevande ägde själv rätt att bestämma sina undantagsförmåner).
Glimminge den 10 januari 1809
Christer C P S Påhlsson, Kjerstina K P D Pehrsdotter"
Fem år därefter överlämnade de hemmanet till yngsta dottern Troen och hennes make. Christer Påhlsson fick njuta sitt undantag till 1817 då han avled.
5. Per Jönsson 1814 – 1859.
Troen var född den 21 maj 1792 och som 22-åring den 25 febr. 1814 gifter hon sig med den jämngamle Per Jönsson, vilken var barnfödd i Södåkra nr 1. I deras tolvåriga äktenskap föddes tre söner och den yngste av dessa fick morfaderns namn och det blev han som senare kom att överta hemmet. Troen avlider den 13 april 1826 och samma år den 11 nov. ingår Per nytt äktenskap med en annan Troen men med efternamnet Månsdotter och född i Väsby Hofgård den 17 nov. 1807. Som så många andra åboar i Kullabyggden hade Per Jönsson även sin utkomst på sjön. Tillsammans med Nels och Lars byggde han ett fartyg. Av begynnelsebokstäverna N, P och L bildade de namnet Nepolina och detta fartyg kom att få sin hemvist i Höganäs. Under Per Jönssons tid som åbo skedde sn del förändringar. Hans fader hade en gång friköpt egendomen men kronan hade då i framtiden förbehållit sig rätten till ”de på hemmanet växande för Kongl. Majts. och Kronans behov tjänliga Eke- Boke- och Mastetträd.” Kronans behövde timmer till bl.a. sina krigsfartyg och för att säkerställa sig gjordes dessa undantag. Tiderna förändrades och nu fick åboarna lösa till sig dessa träd. Det tillgick så att några värderingsmän räknade hur många träd det rörde sig om och så fick åboarna betala ett pris i utlösen. Detta var inte så högt utan rörde sig i regel endast om några skillingar. Glimminge nr 3 fick frisköpt sina träd 1832. En annan sak, som betydde betydligt mera var skiftet. Ingen ville flytta ut ur byn, men Per Jönsson fick flytta ut längst i väster i byn. Denna åtgärd, som då kändes mycket smärtsam, kom att betyda mycket för jordbruket. Utan denna utflyttning hade jordbruket aldrig stått på den höga ståndpunkt det gör i dag. Förut kunde ingen företaga sig något utan att grannarna gjorde det samma. Efter skiftet kunde var och en så och skörda när han ville. Per Jönsson satt som åbo i inte mindre än 45 år till 1859 då han överlämnade hemmanet till två av sina söner, samt förbehöll sig undantag till sin död. Han dog den 21 maj 1883 och hade då överlevt sin andra hustru i nästan på dagen 15 år.
6. Christer Persson 1859 – 1883.
Per Jönssons yngste son i första äktenskapet fick det gamla släktnamnet Christer. Vid arvsskiftet den 5 okt. 1826 hade han ärft 5/144 mtl. Den 22 jan. 1859 köpte han 35/288 mtl. av fadern och sina bröder för 3000 Rdr rmt och den 1 maj 1860 fick han därefter faste på dessa sammanlagt 5/32 mtl. Hans halvbroder Johannes fick ungefär samma tid köpa de andra 5/32 mtl. Det var alltså endast fjärdedelen av det hemman ”gamle Chrischer” en gång innehade, som denne Chrischer nu kom att äga. Christer Persson var född den 28 febr. 1822. Något år efter det han övertagit hemmansdelen gifte han sig med den 5 år yngre Petronella Jeppson från Plöninge. Christer Persson kom inte att vara åbo så länge som fadern. Han dog nämligen två dagar före honom.
7. Christer Persson sterbhus 1883 – 1893.
Under barnens minderårighet sköttes hemmanet som sterbhus under tio års tid. Sonen Pertin var därefter så gammal att han kunde ta vid.
8. Pertin Persson 1893 – 1934.
Pertin Persson var född den 11 okt. 1869 och alltså gott 23 år när han vid arvsskiftet den 25 febr. 1893 fick överta hemmanet. Liksom fadern kastade han sina blickar till Plöninge och någon tid efter det han blivit åbo gifter han sig med Hedvig Karolina Olsson från denna by. Han skötte nu hemmanet med framgång till sin död 4 febr. 1934. varefter gården sköttes som sterbhus i några år.
9. Harry Persson 1938 – 1967.
Av de tre sönerna hade tre skaffat gårdar på annat håll när Harry Persson den 16 mars fick köpa sitt föräldrahem. Han hade redan varit gift ett par år med Astrid Elsa Linnea Ebbesson från grannbyn Görslöv. Han ägde nu en del av det hemman hans farfars morfars morfar Christen Månsson en gång såsom den förste av denna släkt övertog. Om inte alltför revolutionerande saker sker inom lantbruket är det fortsatta släktinnehavet säkrat genom någon av sönerna.
10. Gunnar Persson 1967 –
Innehavare av hemmanet Glimminge 3, Jonstorps socken Åren 1711-
Glimminge nr 3 var i äldre tider ett skattehemman men kom sedan att lyda under kronan för att senare åter inlösas av åboarna. Nuvarande ägaren kan se tillbaka 250 år som hemmanet varit i hans släkt och de olika åboarna under åren har varit:
1. Christer Månsson 1711 – 1737
2. Pål Nilsson 1737 – 1771 svärson till föregående
3. Pernilla Christensdotter 1771 – 1782 änka efter föregående
4. Christer Pålsson 1782 – 1814 son till föregående
5. Per Jönsson 1814 – 1859 svärson till föregående
6. Christer Persson 1859 – 1883 son till föregående
7. Christer Perssons sterbhus 1883 – 1893
8. Pertin Persson 1893 – 1934 son till föregående
9. Pertin Perssons sterbhus 1934 – 1938
10. Harry Persson 1938 – 1967 son till föregående
11. Gunnar Persson 1967 - son till föregående
Fotnoter
<references>
Källa
Urkällan är Kurt Bengtssons anteckningar. Jag (Jerlerup) har scannat detta från papper som finns på Höganäs bibliotek och som saknar källhänvisningar men namnet Boris står antecknat på pappret.
