Skillnad mellan versioner av "1592 02 09, Prästen i Ottarps konflikt med patronen Lave Urne i Belteberga"
Jerlerup (diskussion | bidrag) (Skapade sidan med 'thumb|330px|Helsingborg år 1589. == 9/2 1592 == '''Kancelliets Brevböger 1588-92''' — Miss. til Kapitlet i Lund og M. Mogens Mats...') |
Jerlerup (diskussion | bidrag) |
||
Rad 18: | Rad 18: | ||
Sk. T. 2, 160.7 | Sk. T. 2, 160.7 | ||
− | == 9 | + | == 9/2 1592 == |
— Lignende Miss. til de samme om at domme angaaende nogle Skaeldsord, som ere sagte om Lang Urne og hans | — Lignende Miss. til de samme om at domme angaaende nogle Skaeldsord, som ere sagte om Lang Urne og hans | ||
Rad 25: | Rad 25: | ||
Udt. i Sk. T. 2, 160. | Udt. i Sk. T. 2, 160. | ||
− | == 9 | + | == 9/2 1592 == |
Miss. til Sten Brahe. Da Striden mellem Landsdommer Laug Urne og Otterup Sognemœnd | Miss. til Sten Brahe. Da Striden mellem Landsdommer Laug Urne og Otterup Sognemœnd |
Versionen från 2 februari 2011 kl. 22.17
Innehåll
9/2 1592
Kancelliets Brevböger 1588-92
— Miss. til Kapitlet i Lund og M. Mogens Matsen, Superintendent sammesteds. Da der er Traette mellem Lave Urne til
Bylteberg, Landsdommer i Skaane, og Hr. Jordan Hansen,
Sogneprcest i Otterup, angaaende nogle Beskyldninger, som Lave
Urne og hans Tjener Siverdt Nielsen have til Prästen, og hvori
denne mener, at der gores ham Uret, saaledes som Parterne naermere kunne berette dem, skulle de kalde alle de naermeste
Herredsprovster til sig, med det allerforste undersoge Sägen grundigt, indstaevne begge Parter og Otterup Sognemaend i Rette for sig
og enten bilaegge Striden i Mindelighed eller domme Parterne imellem, saa de en Gang for alle kunne blive skilte ad og Kongen blive
fri for videre Overleb. De skulle give Dommen beskreven under
deres Signeter.
Sk. T. 2, 160.7
9/2 1592
— Lignende Miss. til de samme om at domme angaaende nogle Skaeldsord, som ere sagte om Lang Urne og hans Sognemœnd af Hr. Jordan.
Udt. i Sk. T. 2, 160.
9/2 1592
Miss. til Sten Brahe. Da Striden mellem Landsdommer Laug Urne og Otterup Sognemœnd paa den ene og Hr. Jordan Hansen, Sogneprœst til Otterup Kirke, paa den anden Side nu skal indstœvnes for Lunde Kapitel, Biskoppen og de nœrmestboende Provster, befales det Sten Brahe selv at vœre til Stede, naar Sagen skal paadommes, og hjœlpe Hr. Jordan med at forsvare sig, saa vidt han kan gere det med Lov og Ret. Sk. T. 2, 160 b.
Förklaringar
( Skånska Slott och Herresäten: http://www.algonet.se/~sylve_a/beltebga.htm )
BELTEBERGA ligger ovanför Råådalens betesängar och lövskogsdungar en knapp mil nordöst om Landskrona. Gården omtalas första gången år 1387, då den ägdes av Johan Niklisen. Denne hade 1443 efterträtts av Niels Jensen. Belteberga kom därefter i den urgamla danska adelssläkten Urnes ägo genom "store" Jörgen Ibsen Urne, som även var herre till Brolykke och Rygaard och flera andra
egendomar. Han hade sex duktiga söner, av vilka två blev landsdomare, en riksråd, en biskop och en domprost. Gården ärvdes 1480 av hans son Lave Jörgensen Urne, som skall ha varit den förste av släkten som bosatte sig i Skåne. Han gifte sig med Sidsel Jönsdatter Ribbing, som förde med sig Boserup, och blev senare riddare och landsdomare i Skåne, en befattning som längre fram tillföll hans son Claus och sonson Lave. Den danske landsdomaren hade sin motsvarighet i den svenske lagmannen och var högste domare, så småningom helt enväldig, inom sitt landsting.
När Lave Jörgensen dog 1530 tillträdde sonen Claus Lavesen Urne. Denne fick liksom de andra männen i släkten en gedigen uppfostran, som avslutades med universitetsstudier på kontinenten och fleråriga utlandsresor. Claus Urne studerade i Wittenberg, där han tog magistergraden och kom i kontakt med reformationens ledare, vilket gjorde att han senare uppträdde som beskyddare av lutherskt sinnade präster. Han blev sedan domprost i Lund och rektor vid Köpenhamns universitet, som grundats 1479, utsågs till riksråd och anlitades ofta vid underhandlingar med Sverige och andra länder. På Belteberga anlade han Nordens mest betydande botaniska trädgård för läkedomsörter med hjälp av den kände humanisten och läkaren Henrik Smith i Malmö, vilken 1546 tillägnade honom sin läkedomsbok "En skön, loestig, ny vrtegaardt".
Hans son Lave Clausen Urne efterträdde honom 1561 och kom att i ännu högre grad ägna sig åt konst och vetenskap. Han både skrev dikter och komponerade musik, och hans motetter framfördes långt efter hans död av eleverna vid Katedralskolan i Lund. Lave Urne innehade ett kanonikat vid domkyrkan och blev som nämnts landsdomare i Skåne, men han gick inte i statens tjänst utan vistades på Belteberga, där han bl.a. skötte örtagården.
Efter hans död i början av 1620-talet är det oklart vilka som ägde gården. Tjugo år senare finner vi emellertid Axel Axelsen Urup till Vapnö som ägare till Belteberga.