Mord eller självmord i Väsby 1680

1680 sidan 133 martin Brandts avskrift

Onsdagen d. 2 Junij 1680 Holtis Extra ordinarie
Ting efter order
Tingfougden i Söndre herrit Jöns Hansen.
Steen Nielsen i Walager pskriffuer
i Dommarens ställe.

de otte Stockemän
Per Tuesen i Fleninge Per Larsen
Per Bodelsen Pouel Tuedsen
Steffen Bodelsen Hans Nilsen och
Gunder Persen ibm Nils Jensen ibm.

For Retten framkom wellacht Johan Grunt
på Cronens befalningsmans wegne och i hans
absens och frawerrende framstille en bonde
wed Naffn Olle Suendsen i Wäßbye, som for
en kort tid siden er hefftat och i Arest tagen
på Helsingborig slott, angaaende for it w-ly-
ckeligt drab som på hans hustru d. 9 Maij
sistforleden er begiegnat, i det at hendes
strube er tuert affskuren om forbem:te
d. 9 Maij om Söndagen wed klochen 9 for
Midagen, huorfore begieres tienstlig aff
den lågl. Rätten wille foretage forbem:te Olle
Suensen och der uthaff honom grandgiffueligen
at Randsage huem, uthaff denem dhe kuna
Siunaß, efter hans Egen bekijendelse sampt
wundesbyrdens forklaringer huem Rette
Skyldh kunde hafue til samme w-gierningß
bedriffter, som begiergnat er. Dommaren
tilspurde forbemelte Olle Suensen, aff huad
Aarsage at hans hustru i så maade er om
kommen huor sa hand suarede att dett
hende sig en Söndag waar han gangen
ad Marcken at somcke sig noget brende
for Predicken Naar som ieg kom hiem med det brende,
så affde hun giort disse gierningen, så la hun i söndre
benchen som hun haffde liget om Natten, som hun
haffde giort gierningen, och Kniffuen laa neder under
hender i benchen. Så gich ieg neder til hindes moder
och gaff hende det til kiende, så sagde hun til mig
gach her ned i sted, iag wil höre huor det gaar å
så gich ieg der med om afftonen, så bad hun mig gaa
fore. ieg wil komme strax effter och tage noget med
mig at suöbe hende i, så kom hun effter och hafde
nogra linkläder med sig huilche Linkläder, hun
flyde Boel Per Jacobß i Weßbye waarmed
at klede hende, och ieg hialp selff med at klede hende
och selff baar hende aff stuen och i it andet huuß som
hun Endnu liger. Wel:tt Johan Grint tilspör
Olle Suendsen huor lenge at hans quinde låg lig
forend hand gaff Presten eller den gunstige öff-
righed tilkiende slig Ugierning huor till Olle
Suendsen suarede at det waar fra Söndag morgen
intil onßdag dereffter förend hand gaf sin Sogne-
prest til kiende, at samme Gierning giort waar.

Nu spörgeß huorfore at Olle Suendsen så lang tid
imod Rätten saaden en groff gierning haffuer for-
dölt, efftersom hans foregiffuende waar wel
beuist at quindens moder som hand beroper sig på
intet kunde i den sag komme honnom til nogen
hielp, helst eftersom hun lang tid tilforn waar
fra hinde giffuen i Mandß wärre. Olle Suenson
suarede at hand siuniß det waar hans Egen for-
seelse, och hand forstod det inted bedre herfor-
uden tilspör Olle Suensen om hand noget widere
til sagsens opluisning haffuer her udj Retten at
bekiende. Så begierer aff honom at hand det uden
nogen merre wider werdighed selff wille forklare,
efftersom det siunis at skulle angaa hans Sielß och Salligheds
welfert, så wel och Rettens betiente sampt andre til
widerwerdighed, med mindre at hand sin sand-
hed her för Retten wille bekiende dette
begieres aff honom at skulle skee, för
end at den affdödes hustruis slecht och byrd
noget her imod han bekiendelse skulle
protestera eller nogen windesbyrd, der imod at före.
Olle Suensen suarede, at hand wil skyde sig till
windeßbyrd som hand meener at före sig till
befrielse at hand inted samme gierning giort haffr,
Huilke windeßbyrd hand berober sig på skulle
werre Nemblig, Berette Per Persens i Wäßbye
och Jepa Pedersen ibm, Kirstene Nilß Nilsens i
Tiöröd, Her Hoß framblagde forbemelte welacht
Johan Grundt Olle Suendsens skrifftelig bekien-
delse som hand sidst forleden d. 31 Maij på Helsing-
borigß slott i Erlige officerers och Mäns paa
hör, giort hafuer, som deris hender och Nampn
haffuer underskriffuit, Huilchen bleff lest
och påschreffuen, och begieres i processen ind-
fört. Sammeledes framlagde den affdö-
des quindes Moders hindes, så wel Olle Suen-
sens i Danholt så och quindens broders Suend
Monsen i Hußtoffte, disligeste Hellie Nilsen
i Danholt samptelig deris bekiendelse och
suar på samme Olle Suendsens bekiendelse
som och i ligemaader blef lest och paas-
chriffuen och begieres i processen indfört
forschreffne windeßbiurd, som er indförte på
den sidste bekiendelse, framstod her for Retten
som er Toren Suendsdaatter, Modren til
den affdöde quinde sa wel och Olle Suendsen
i Danholt, hendes Morbroder sampt den afdöde
quindes broder Suend Moensen i Hußtoffte, samptel.
afflagde deris Eed, och Jurament effter lougen
sligt at were i sandhed som deris indlefuerede
bekiendelse och suar, Er lest och på schreffuet imod
Olle Suendsens bekiendelse och her offuenfore
i processen indfört.

Nu begierer af wel:t
Johan Grundt at Olle Suendsen wille forklare
sig på den indleffuarede bekiendelsse som hand
d. 31 Maij på Helsingborig Slott sidst forleden
giort haffuer, udj det at den formeller
at quinden Boel Per Jacobs i Wäßby skulle
werit med honnom at hielpe honom at bere
det döde lig aff stuen och udj kammerset, huor på
quinden her for Retten fremstod med Eed och opRag-
te finger soer och want effter lougen at hun alrig
hialp Olle Suensen at berre det döde lig af stuen
och udj huset, mens ded laa i kammerset Naar
ieg kom did. Wel:t Johan Grundt tilspör Olle Suenss
igien huorfore hand sin sandhed förste gangen iche
hafuer bekiendt, effterssom hand siunis at hans egen
bekiendelse i den förige indförte protocol haffuer
forbemelte quinde grandsche undschylt och begierer
herpå hans suar, Olle Suendsen suarede at hand
giorde som Moderen befallede hanem at hand schulle
beere hinde aff stuen och udj Cammarset huor
til Törin Suendßdaatter framstoed, soer och
want effter Lougen med Eed och op Rachte fingre
at hun aldrig bad hanem berre ded döde lig aff
stuen och udj Cammerset. Yder meere Winder
samme quinde at hendes daatter som nu er död
waar hoß hende, så wel som hoß hendes broder Suend
Monsen om Torßdagen förend den w-lucke er hinde
offuer gaaen, och begierede at lanne 3 Dr penge
huor til de suarede, at de heffde ingen penge at
lanne hende. Da sagde den affdöde quinde, Gud
beder mig ded at ieg faar inge penge, at lanne
När ieg kommer hiem så tager Manden mit
liff af mig.

Deßföruden winder hun, at den
förste gang Olle Suendsen waar hoß hende, och bekien-
te at hans hustru waar dödt, at det skede Naar
hand dreff koen at Marchen. Men den andre gang
samme dag så kom hand til mig, och sagde hand
ploche brende, huoroffuer ieg fattede mig under-
lige tancher om samme gierning fordj Olle Suensen
haffde tuende orerslag (foreslag, förslag?) Tencker hanem derfor
til at hand skulle were skyldig i hendes döed.
Dernest framstod Suend Moenssen i Hußtoffte den
affdöde quindes broder soer och want effter logen
med Eed och opRachte finger at hanem udj
all sandhed waar beuist, och det winder
at hand waar hoß och hörde den affdöde quinde
waar hoß hendis Moder, sampt hoß honom
selff Torßdagen för at denne ulychelige gierning
waar giort, och wille Lanne 3 Dr penge, den
tid at det bliff Nachted at hun ingen penge kunde
faa, sagde hun Gud beder mig ded at ieg faar
inge penge att lanne. När ieg kommer hiem
så tager Manden mit liff aff mig, huar
fore ieg Suend Monsen haffuer den samme
tanche at Min Moder haffuer, at hendes Mand
Olle Suendsen er skyldig i hindes död. Olle
Suendsen benechtede dette, och om disse offuen
skruffne penge, gandske inted aff wed
welacht Johan Grundt tilspöre Olle Suensen
huorfore hand haffuer be- kiendt i sin skrifftel.
bekiendelse at den Hederlig och wellerde
mand Her Hans i Wäßby haffuer examine-
rit hanom med hans hustru som nu död er
Skrifftestollen huorledes de begge sammen
udj deris Echtecshab sig forkolde schule huilchet siunis
att den hederlige Mand forbe:te H. Hans iche hafde
dem sligt forholdt med mindre at hand hafde
hört et Rychte om denem i deris Ech-
terstand.

Allige well foregiffuer Olle Suendsen
her for Retten, at de haffuer leffued Erligen
och wel med huer andre, efter Rettens spörs-
måhl, Nu siunis at Olle Suendsens foregiffue
de der udj den posten at werre w-sandhed, begieres
for dij tienstlig aff den Lågl. Rätten, wille
her udj disse poster som indfört er grandgifuelig
Randsage, såwel och pålegge Olle Suendsen at
hand sig udj den sidste post må forklare siden och
derefter at giöre it Endeligt udslag, som lag
och Rett her på kand werre genest. Till det
andre begieres af den Lågl. Retten at den wille
baade på Rettens wegne sampt på den Nåd-
gunstige öffrighedens gunstige behag, till
utlåtha aff en Christen Condolens at de
på Rörende slecht och byrd til den affdöde
quinde Sidse Moensdaater kinde Erniude
den naade at faa loff til at lege det döde ligh
i en kiste och berre ded ud i Marchen på Asted och
gierde der omkring at kaste Riß derpaa indtil
Sagsens widere uddrag, helst Endog Emedan
Cronens Militi Er Anslagne på gaarden, som
det döde Lig Ligger, huilchet kunde komme dem
til forhindring, så och sagen siunis at were tui-
stig imod huor andre. Så som her aff Retten
er begieret Rettens udslag, om det afdöde
Menniske, som er udj tuil Enten hun sig
selff skulle haffue taget affDagr eller nogen
anden at der aff kunde Ersees om hun skulle
haffue Christen Jord eller iche, forend sagen
udj sig selff bliffuer Lågl. Ageret och till
doms slut wedes derfor inted det döde
Legerne at Nechte at ledes udj en kiste och
settes på U-hedens Jord och giorde der omkring
å at full och andet kroppen iche kunde beschade
och det til sagsens uddrag, huor effter
Slechten waar tingßwide begierende
om denem inted bleff benechted.

Att såsom Olle Suendsen er sechtet her for
Retten for it drab som hand på sin hustru
skulle hafue beganget, derom at skeelige win-
der udj processen er frt, och Olle Suendsen der imod
haffuer henskiölt sig till Windesbiurd sig till
befrielse huilchet Retten wiste hanem inted
at Nechte, er til- latt at före alt huis hand
haffuer sig til befrielse til neste ting.

1680 sidan 134

Waar schicket Crones befalningsmand Welacht Jacob Ennerott och fremställde en Aresterit Mand Olle Suendsen aff Wesbye som sist forleden her wed Extraordinarie ting haffuer werit her i rette siom dess foregaaende process Noch som ud wisser, Angaaende for it drap som på hans quinde er begfegnes, huorpå hand sig wed den tijden sig til windesbyrd forskydit haffuer att wille nu i dagg före, huordore begieras tienstlig aff d. lougl retten at hand windesbyrd, maatte tages i forhör. Olle Suendsen suarade at hand ingen windesbyrd haffuer i dag, at före, begierer at faa loff til at före dem til neste ting. her befalningsmanden begierer af den låglige retten wille foretage de tuende mend sagen til opliusning som hafuer grandschett dett döde lig, Nogle dage effter den olyckelig gierning schett war, at de maatte der udj bestaa deris sandhed.

Da fremstod Poul Jepsen i Wesbye Hoffgaard, soor och want efter lougen at lensmannen Laurs Pedersen i Ingelstred och befalningsmandens tienere kom til hannom och at hand schulle gaa op och gransche den quinde Sidse Moensdatter som strubben waar affschoren. Da gick iag der op med lensmanden, fougde tieneren och Anders hansen i Wesbye gick och med. Der wij komb der op laa hun i Cammeret och war kled, och manden Olle Suenss: reff selff klederne op om hinde. Da saa wij at struben waar affschoren, saa inted hun waar blaa nogen-steds. For:ne Anders hansen i Wesbye winder samme ord som Poul jepps:

Såspm Olle Suendsen beroper sig på at före winde til neste ting som icke i dag er fremkommen dy effterlåttes hannem samme Delation, med foreleggende at hand det til samme tid laader ufeilbar fremkome.

30/6 1680, sidan 141-142

Hellie Andersen i Birchered på Cronens befalningsmands Wegne Welb:te jacob Ennerott, lod i rette före fangen Olle Suensen aff Wesbye, och idag begierer at hand wille fremwisse sine windesbiurd som hand påschut hafuer, huilcke hand sig tiltencker werre til befrielse fra den ugierning som paa hans affdöde quinde er begieret, som for er melt.

fangen, Olle Suensen, beuiste med kaldsmend, Arrfuid Christensen i Buscheröd, Suend Sönnesen i Branndstrup, som haffuer steffnit Jep Pedersen i Wesbye, Sönne Frandsen ibm, Per gudmundsen ibm, Per Peders quinde ibm, til I ting at bestaa deris sandhed.

Da fremstoed Jep Pedersen i Wsäbye soer och want efftr lougen, at for hannem at tyckes da saa Sidse Moensdaatter som nu er död och struben er affschoren på illa ud och siuntis were siug en tijd lang förend hun döde.

Per Gudmundsen ibm: soer och want efftr lougen och winder samme ord, som Jeppe.

Hellie Andersen tilspör Olle Suensen om hand haffuer i sagen flere windesbiurd ellr anden skiel sig til befrielse.

Olle formener sig til at de tuende windesbiurd som olle Suensen fört haffuer kand inted komme Olle Suensen til nogen befrielse udj den ulycklig gierrnig som giort er. Er derfore tienstlig aff den loulige Retten it Retwist udslag begierendes, och der som sager udj sig sielff som udj all protocolen er indfört sidden saa Rettmesig, att der kunde fällas en Endelig dom. Da begieres gierne at reten täcktes herpaa at udmälla 15 owillige dannemend som der udj samme sag grandgiffueligen kunde Randsage huilcke 15 Mend begge parternis sleckt och byrd så well som all anden schiell som de på nogen aff siderne hafuer att fremwisse, Endog i synderlighed de, som icke i offuen bemelte protocolerne indförte.

Derefter alle schiel och Documenter at affsige och dömme som de for Gud och deris offuerdommer sielff tencker at forsuare och er der på nu som tilforn den Wel:d dommarens udslag begierendes.

Effter huilcke om stendig heder dommaren hemwiser sacken til de Nogare randsackende och Entelig affdömmende til 15 Mend huilcke inden Sex wecknes förlop her uthinnan deris laglige affsicht haffwa at affseija, wortil bleff udmelt, Per Jonsen i Höllinge, Hans Bram i Ruagre, Anders Tuesen i Nörböllinge, Jens Lund i Schiettekier, Nilss rasmuss: i ingelstred, Törckil i Tjörröd, Per Schredere i Maerup, Arffued i Suenningstrup, Tue Pedersen i Stellinge, nils jensen i Suiberig, poul carlsen i Bircheröd, Peder Öndsen i Buskeröd, Nils Jensen i Lille Snörröd, Sönne Frandsen i Wesbye i Wesbye och Nils Gudmundss: i Ingelstred.