Jonstorps byordning 1766

Jonstorps kyrka från ovan.

Byordning för Jonstorps Socken och Giörslöfs by.

"Undertecknade hafwa således som nedan förmäles samtyckt och öfwerenskommit att:

1 Att wid Philippi Jacobi bör Ålderman i hwarje by tillsättjas, och bör gå i den ordning, att det skjer numer efter numer och waraw derföre ingen frj utan Präst Klockare oficerare och ståndspersoner, hwilka dermed ej beswäras, och må sig ingen derifrån undandraga enär ordningen honom tillkommer wid sexton öre silf.mts wite.

2 Böra alla gjerdesgårdar wara lagl. och förswarliga, fredade och iståndsatta samt led och grindar stängda 8a dagar före Philippi Jacobi, och då af åldermannen med bymännen synas och hwilken som då ogild befinnes plickte för hwa 4a öre och sättja gjerdesgården innom ett dygn i stånd, wid 8a öre smts vite, der orten och stället så medgifwer, att det sig gjöra låter, hwilket efterses och pröfwas kan.

3 Skola och alla gjerden granskas innan man börjar hösten eller bergningen och alt befintl. bristfälle upprättas och plickten utläggas efter föregående.

4 Må ingen understa sig att bryta hol på något gjerde hware sig hwad tid det wara will wid sexton öre silf.mts plikt, eller trampa ned medelst öfwerstigande, börades utom dess ersättja, efter mätismanna ordom hwad skada dymedelst timmar, samt gjerdesgårdens åter straxt upprättande.

5 Förbjudes alla nya wägars anläggand öfwer åkrar och ängar wid tre dir smts plikt.

6 Skall och bör intet löst kreatur sleppas in i fredade wångwn eller marken, efter Philippi Jacobi wid bot 24 öre för hwarje kreatur, samt skadans dubbla ersättning, efter mätismanna ordom.

7 Att tjudra på andras ägor och grund skall wara alldeles förbjudit, eller sättja tjuderkreatur så nära intill andras ägor, att de kunna räkja öfwer, wid sexton öre smts plikt och skadans ersättjande, warandes och aldeles härmed förbjudit sättja föhlmärrar så nära inwid åkrar och andras ängar att föhlen som går lösa nedtrampa och illa medfara grödan, eller och torpare och husman som ingen lott eller dehl hafwa uti ägorne att insättja tjuderkreatur wid samma plickt, samt skadans dubbla ersättning, och om någon skada tillfogas någon medelst tjuderpålens uppryckjande eller odugeligerep, så bör han utom skadans ersättning plickta åtta öre för hwarje kreatur, eller när någon befinnes af den wanart, att han uprycker, eller afskjer ljuder och lössläper andras kreatur, bör han icke allenast ersättja skadan dubbelt, utan och plickta En dir smt.

8 Enär tid är att wångarne upgifwas skola, böra åldermannen 3ne dagar förut sådant tillkjennagifwa i hela wångalaget, på det att enhwar må rätta sig derefter. Skulle ändå någon finnas, som intet hint inberga, bör han gifwa sådant åldermannen tillkjenna, på det han må ännu något fördrag lemna. Skulle än ytterligare befinnas, att någon skulle finnas oförmögen till att redda sig, bör grannarna wara honom behjälplige emot skelig betalning, men skulle han eij wilj emmottaga sådant tillbud, skylle sig sjelf, hwad honom hender och hwilken annorlunda upgifwer, plikta En dir. smt, för hwarje kreatur, samt ersättja skadan dubbelt.

9 Hwad svineringning widkommer, så bör därmed förhålla, efter noga öfwerhetens förordnande och en hwar sjelfmant hålla dem ringade wid bot och lag förmår: Men skulle ett eller flera swin, som under tiden hender afbryta någon ring, så bör dermed icke hårdel, n. förfaras, när ägaren det warse blifwer, aller derom påmint, han straxt dem ringar och eij wårdslöstwis dermed umgår, hörandes bymännen skifteswis hwarje weka undersökja swinringningen.

lO Tager någon skada af andras kreatur på sin gröda bör åldermannen enär sådant hos honom angifwes med fyra owäldiga män wärdera skadan, finner någondera parten sig dermed missnöjd, tage Membde syn och mate sedan ållermannen med 2ne man ut hwad åsätt blifwer.

11 Eho som beträdes med olofl. skoghygge på annans ägor af hwa slag det hwara må plikte 6 öre för hwarje trä litet eller stort, samt betale träets wärde till skogägaren, och föröfrigit anklagas inför behörig domstol, att undergå det lag förmår, warandes och aldeles härmed föbudet, alla torpare och inhyse folk, taga enris på fäladsmarken wid sexton öre smts plikt för hwarje mansbörde, samt wid lika bot alt toriskjärande förbudet, samt sjelfwa warans förlust, warandes och en hwar förpliktadt, som öfwerkommer någon skogtjuf honom med hästar och wagn samt hwad han sig förer till nästa ållerman befordrar eller och angifwer, lika på hwara ägendom han finnes, då han har att åtnjuta halfwa plikten för beswäret, men om någon skulle befinna sådane öfwerkomma och med dem ser gjenom finger, eller fördölja des brodt, bör den samma wara ansedt lika med förbrytaren.

12 Alt hopp hillande om föråhret uti ängarne skall wara förbudit ifrån Hwalborgmäss wid bot 20 s smt. för hwarje par hästar, första gång och sedan dubbelt, samt för boskap och andra kreatur 12 s silf.mt.

13 Den som har skadeliga kreatur, som bryter genom eller flyga öfwer gjerdesgårdar, bör därom warnas, söker han sedermera intet gjenom tjenliga medel sådant hindra plikta för hwarje kreatur 8 s smt, och upmätte skadan dubbelt, efter mätemanna order, Men kommer kreatur gjenom annars ogilda gjerdeesgård betala skadan som gjerdet äger samt plikte för bristfället 8 s silf. mt.

14 Den som har gås som öfwerflyga bör därom warnas, men blir det sedan intet förebygit bör ållermannen stympa en winge på hwarje gås. Finner någon annars kreatur i åker eller äng, må det wäl intagas och hos ållermannen angifwas, at ägaren det utlöser, efter mätismanna ordom, eller därföre pant sätter, men eij samma kreatur illa medfara, så framt han undwika den plikt som låg förmår.

16 [!] Den som far gjenom led och eij stänger wäl efter sig plikta en dir. silf.mt och dessutom ersatte skadan.

17 Alt qwistbrytande på annar ägor förbjudes wid 18 s smt första gång, sedan dubbelt.

18 Ingen plocka nötter, äpplen eller päron å annar grund wid 16 s.smt plikt. Ingen hafwer eij heller frihet å egen eller annars grund plocka ollon der han sjelf swin ägor, utan låta dem falla till samfelt nötta. Bryter någon häremot plikte En dir smt, mycket mindre warder sådant torpare och inhyses folk tillåtit, eller hafwa sina swin på wara ägor då ållowäxt är, wid Twå dir. silf.mts plikt, dessutom plikte efter läge.

19 Ingen brede hampa eller höör på annars ägor wid silfwa warans förlust.

20 Alla löshundar böra wara wid 10 dir, smts vite förbudne.

21 Tjenstehjonen förelägges alfwarl, all taga sig till wars för all skadas förwållande, hälst sådant af deras löhn kommer att afdragas.

22 Alla torpare och husmän som finnas oskattlagda och på byns ägor boende, samt inhyses folk, böra betahla till byen på hwars grund de bo, gräsgång för sina kreatur, nemblil. : för hest En dir. smt. koo 16 s, swin 8 s.smt, gås 2 s får och lam 6 s smt stycket.

23 Hwår kyrkowall i Jonstorp hwilja wi och härmedelst hafwa fredlyst för all kreaturs insläppande wid 5 dlr.silf.mts plikt som till ägornes reparation anwändes.

24 Bör ingen understå sig utom laga förfall försumma gatestämman enär ållermannen dertil upbåder wid 8 s silf.mts. plikt, och skjer det oftare betale hwarje gång dubbelt.

25 Ållermannen jemte 2ne män af byen böre utpante hwad som efter denna byordning utmätas bör samt wid nästa sambling panten gjenom ofenteligt utrop försälja samt öfwerskottet till pantagaren återställa, och om någon skulle emot ållermannen wisa någon motsträfwighet wid hans förrättning, eller honom förolämpa, bör sådant med tre dir silf.mts böter anses, och om ållermannen sig oskjeckeligen upförer, eller ser med någon genom finger, och icke handlar med en hwar efter sakens beskaffenhet godtfinnande, skolandes böterne förwaras och af ållermannen wisas reda före wid årets slut, eller förr, efter som man det befinner tjenligit ware, och fördelas på det sätt, att hälften tillkommer de fattiga, måhlkäril och (annat) som betarfwas kan, hörandes wid hwarje ållermanstillträde Philippi Jacobi, denna byordning uppläsas, samt ållermannen tillställes, och till hans och till hans efterfälle han dem i sin syssla ålitar, wid 16 s. silf.mts böter, ankommandes det och på deras answar om någons lidande därigjenom förwollas, och som wij således som förbemält desto större kraft med wåra namns undersättjande bekräftadt, som skjedde i Jonstorp d 20 Maii 1766.

Daniel Björkegren, E Backman, C Strömsten, Jonstorp. Anders Pålsson, Pehr Månsson, Lars Andersson, Lars Bengtsson, Tunneberga L Olsson. Giörslöf Swen Jönsson, Jöns Nilsson, Måns Larsson, Sone Gudmundsson i Unnarp Lars Pärsson, Rögla Arvid Pehrsson, Glemminge Påhl Gunnarsson, Pehr Påhlsson, Hans Ohlsson, Nils Ericsson, Sone Jönsson, Phål Nilsson, Balja Truls Jeppsson, Bölsåkra Anders Nilsson, Anders Olsson, Tranekärr Anders Trulsson, Ola Hansson, Södåkra Ola Gudmundsson, Pher Önnersson, Pher Troetsson, Lars Jönsson, Hässlebo Pher Jonsson, Måns Larsson, Bläsinge Nils Jeppsson, Tunneberga Måns Andersson, Måns Nilsson

År 1766 den 2 aug. blef denna Byordning för Jonstorps, Glemminge, Bölsåkra, Tranekärs, Häsleboa, Tunneberga, Rögla, och Balja byar, samt Luggude Härad, efter enhällig öfwerenscommelse upprättadt, här på LandsCancellie upwist och igenomsedd, samt tilfölje af Kongl.Maijts. nådigste Resolution på almogens beswär af d. l sept 1741 §13de stadfästad, att för lag uti Byeskrået till framdeles efterlefnad wara gällande.

Hwarjämte wederbörande kronobetjent åligger, ät wid anfordran lemna all laga handräckning till de i denna Byordning utsatte böter uttagande hos de försumelige, enär sådant äskas.

Åhr och dag som föreskrifwit står

Adlerfelt - J J Bergenstråhle

Åhr 1767 den l Martii, uplästes på Brunby Kyrkowall 11§ denna Byordning, intygar J Adamson. Till wittne intygar Ca B Kåse.

Källa!

Jonstorps och Farhults Socknar - en lokal historiebok. Hans Boman och Jonstorps Byalag 2003.

(Har lästs och tolkats av Torbjörn Jerlerup. Feltolkningar av text kan förekomma.)