Skillnad mellan versioner av "Långaröds byordning, 1756"
Jerlerup (diskussion | bidrag) |
Jerlerup (diskussion | bidrag) (→Fotnoter) |
||
| (En mellanliggande version av samma användare visas inte) | |||
| Rad 8: | Rad 8: | ||
== BYORDNING FOR LÅNGARÖD 1756 == | == BYORDNING FOR LÅNGARÖD 1756 == | ||
| − | 6 mars 1756 | + | "6 mars 1756 |
Wij undertecknade af Långaröds by, hafva följande ordning inrättat, hvilka till nämnda vite, till alla delar efterlevas bör, nämligen: | Wij undertecknade af Långaröds by, hafva följande ordning inrättat, hvilka till nämnda vite, till alla delar efterlevas bör, nämligen: | ||
| Rad 48: | Rad 48: | ||
Långaröd den 6 mars 1756 | Långaröd den 6 mars 1756 | ||
| − | Jippa Pålsson, Jippa Månsson, Jöns Nilsson, Lars Bengtsson, Såne Nilsson, Jöns Bengtsson | + | Jippa Pålsson, Jippa Månsson, Jöns Nilsson, Lars Bengtsson, Såne Nilsson, Jöns Bengtsson" |
| + | |||
(samtliga har undertecknat med sina bomärken) | (samtliga har undertecknat med sina bomärken) | ||
---- | ---- | ||
| − | |||
| Rad 68: | Rad 68: | ||
| − | [[Kategori:Diverse]] [[Kategori:Källor]] [[Kategori:Väsby]] | + | [[Kategori:Diverse]] [[Kategori:Källor]] [[Kategori:Väsby]] [[Kategori:Byordningar]] |
Nuvarande version från 17 februari 2011 kl. 19.38
Se även artikel om Långaröds by i gamla tider.
BYORDNING FOR LÅNGARÖD 1756
"6 mars 1756
Wij undertecknade af Långaröds by, hafva följande ordning inrättat, hvilka till nämnda vite, till alla delar efterlevas bör, nämligen:
1) Åtta dagar före valborgsmässordagen, eller förr den om så vintersäden skulle behövas, skola alla gärdesgårdar leden hängda, då fä, föl, svin, får och ök, skola bruka utköras när åldermannen så säger, då en af vart madlag göra följe at rensa vången[1]. Bryter någon häremot böta 4 öre silvermynt.
2) Sedan valborgsmässodag måga inga ök i vången om natten eller dagen der vara utan tjudrade, vid åtta öres böte för et hvart; dock vid sädesdagarna, då hvar och en låter rasta sin ök, vare saklös, allt efter överrenskommelse. Vid lika bot, vare för hvart och ett fäkreatur som löst insläppes, böterna fördubblas hvar gång någon häremot bryter.
3) Skulle någon beträdas 8 dagar efter Valborgsmässodagen hafva sj... sina ökar på en annan mans äng böte fyra öre för hvart ök. Beträdes någon oftare böte dubbelt.
4) Vad tjuderfänad angår bör hvar och en tjudra på sin egen äng med försvarligt tjuder, med 4 öres bot på hvart kreatur första gången; böterna fördubblas för var gång häremot förbrytes.
5) Hillande om höstarna med ökarna må intet ske af någon förr än alla i byn varit samlade och det samtyckt, för tjuderfänadens skull, och skada på sådana, vid 16 öres silfvermynts bot för varje ök första gången, och sedan dubbelt.
6) Hvad gärdesgårdarna angår, skola de till midsommar så täckta vara, att de må kunna stå ett par godesmäns granskning, hvilka åldersmannen därtill taga vill, när åtta dagar tillförne därom tillsagt blifvit.[2]
7) Sedan bönor, roffrö, sädesfrö eller annan sådd sådd är, skall fred hållas för grisar, gäss, höns och annan kreatur, att ingen skada den sådda säden tillfogas, bryter någon häremot böte första gången 2 öre för hvart kreatur, beträdes oftare böte dubbelt.
8) Alla svin skola vara ringade året omkring, undantagandes den tid frosten är i jorden, och hvar åttonde dag af byamännen öfverses, då svinen skola alla inne vara, vid 2 öres böter för hvart och ett svin som inte ringadt finnes, eller tillstädes är. [3]
9) När åldermannen bådar till samling må ingen utan laga förfall uteblifva, vid 4 öres bot.
10) Skulle någon med skymfliga ord öfverfalla åldermannen som pannar, byte 8 öre silfvermynt.
11) De böter, som någon kan falla för, skall åldermannen själf utpanta, dock skall alla byamännen vara honom följaktig, men skola åldermannen slikt, eller annan sin plikt försumma, då de antingen det själfva kunna det förnimma, eller af någon annan defom blifvit påminta, böte så mycket som brottet kuna vara värdt.
12) Panten skall åldermannan hafva hos sig i förvar, så ock de kreatur som för skada tagits.
13) Den som tjudrar fölmärr nära vid åkrarna, att fölet gör skada, böte första gången 8 öre, och sedan hvar gång dubbelt.
14) Om hösten bör fred hållas i vången, tills alla i byn får sin säd in; den som släpper något kreatur löst till sådan skada förr än alla har fått inbärgat, böte för hvart djur 8 öre silfvermynt.
Att denna förordning af oss samtliga hållas och efterlevas skall.
Långaröd den 6 mars 1756
Jippa Pålsson, Jippa Månsson, Jöns Nilsson, Lars Bengtsson, Såne Nilsson, Jöns Bengtsson"
(samtliga har undertecknat med sina bomärken)
Jämför gärna med Jonstorps byordning och Ingelsträdes och Ornakärrs.
Källa
Okänd tidning, okänt år, troligen 30-tal. Ur Ernst Hilmers samling (nr. 2656) Kullabygdens Släktforskarförening
Fotnoter
<references>
- ↑ Före enskiftet låg vanligen gårdarna i en by tillsammans i en klunga. Åkermarken var oftast indelad i tre vångar. Tresäde, eller treskiftesbruk, är ett odlingssystem som innebär att marken ligger i träda vart tredje år. Böndernas gårdar var samlade i byar. Byns åkermark indelades på den här tiden i tre gärden eller vångar, som i sin tur delades in i smala tegar, fördelade mellan bönderna. På två av vångarna sådde man och inhägnade marken så inte djuren kunde komma in och beta. Det tredje gärdet låg i träda och där fick boskapen beta. När ett år gått skiftade man så att den vång som legat i träda då uppodlades och en annan vång lades i träda.[1]
- ↑ "Att uppföra och underhålla stängsel var mycket viktigt och noga föreskrivet i lag. Man måste hindra att husdjur tog sig in i åkrarna och förstörde grödan. Alla vångar inhägnades, i våra trakter vanligen med stengärdsgårdar. I trakter där det var ont om sten kunde gärdsgårdar göras av korgpil. Varje gård tilldelades gärdsgårdsavsnitt som de skulle ansvara för. Två gånger om året kontrollerades inte bara att gärdsgårdar fanns där utan även deras tillstånd, om en gris skulle kunna knuffa omkull dem eller ifall smågrisar eller gässlingar kunde tänkas ta sig igenom hål i stängslen. Särskilt i samband med sådd var man rädd att småkreatur skulle ställa till skada. Runt fäladen fanns förstås också en gärdsgård för att djuren inte skulle rymma därifrån eller gå in på andra byars odlingar. Gärdsgården måste ständigt bevakas och underhållas. På samma sätt organiserade man underhåll av byns vägar och grindar. Till vångarna ledde vägar från bytomten med grindar vid gärdsgårdarna. Alla som använde en grind tillhölls strängt att stänga den efter sig. I många fall gick allmän väg genom fäladen och vägfarande måste passera grindar. Det gick kanske inte att lita på att de alltid stängde efter sig och därför måste byn ha uppsikt över grindarna genom någon grindvakt eller låta barn öppna och stänga dem för en slant. Till fäladen ledde en fägata. Det står inget om detta i byordningen, men så var det nog överallt." ( Per Olov Ganrot: [2] )
- ↑ alla vuxna svin skulle förses med ring i trynet för att hindra dem att böka upp marken runt husen alltför mycket. Ringen hindrade dem att böka. Jämför med 1734 års lag. Byggningabalken: "11 kap. 4 § Då tjäle är ur jord, skola svin ringade vara. Träffas oringade svin den tid utom ägarens hägnad eller å allmän väg, tage den, som vill och gitter, dem upp, och löse ägaren dem igen av honom med fem daler för vartdera. Vill ägaren ej lösa, stämme då den, som upptog, till rätten, och betale ägaren dubbelt för vart svin."
