Samlade skrifter Av Nils Nyman - Versionshistorik

Jerlerup den 5 mars 2011 kl. 18.47

2011-03-05T18:47:22Z

Jerlerup den 5 mars 2011 kl. 18.46

2011-03-05T18:46:36Z

Jerlerup den 30 januari 2011 kl. 16.24

2011-01-30T16:24:37Z

Jerlerup: /* Lek och vardag */

2011-01-30T12:38:18Z

‎Lek och vardag

Jerlerup den 30 januari 2011 kl. 12.31

2011-01-30T12:31:25Z

Jerlerup: /* Tågalycke med omnejd */

2011-01-30T12:13:07Z

‎Tågalycke med omnejd

Jerlerup: /* Farfar -Peter Nyman */

2011-01-30T12:10:46Z

‎Farfar -Peter Nyman

Jerlerup: /* Farfar -Peter Nyman */

2011-01-30T12:10:17Z

‎Farfar -Peter Nyman

Jerlerup den 18 januari 2011 kl. 17.04

2011-01-18T17:04:43Z

Jerlerup den 17 januari 2011 kl. 22.32

2011-01-17T22:32:28Z

← Äldre version		Versionen från 5 mars 2011 kl. 18.47
Rad 1 917:		Rad 1 917:
	<references>		<references>

−	[[Kategori:Nils Nyman]] [[Kategori:diverse]]	+	[[Kategori:Nils Nyman]] [[Kategori:diverse]] [[Kategori:Källor]]

@@ Rad 8: / Rad 8: @@
 '''UNDER BEARBETNING.'''
-Rubriker och mina avskrifter med exempel på den lokala dialekten från 1800-talets första hälft ska matas in och texten korrigeras. Bilder ska läggas till, bland annat av kartor, och bild av huset Nils pappa Cornelius Nyman bodde i från 1830-talet och framåt, etc.
+Rubriker och mina avskrifter med exempel på den lokala dialekten från 1800-talets första hälft ska matas in och texten korrigeras. Bilder ska läggas till, bland annat av kartor, och bild av huset Nils [[Cornelius_Nyman_(1781-1870)|pappa Cornelius Nyman]] bodde i från 1830-talet och framåt, etc.
 Alla rubriker har lagts till av Torbjörn Jerlerup. Fotnoterna är Kvistbergs med vissa tillägg av Torbjörn Jerlerup (Kvistbergs forskning om Nils Nyman).
@@ Rad 37: / Rad 37: @@
 brutit det när han välte på sig.
-Julafton skulle far gå till sin rusthållare och få sin jullön och det var den gladaste kvällen vi
+Julafton skulle [[Cornelius_Nyman_(1781-1870)|far]] gå till sin rusthållare och få sin jullön och det var den gladaste kvällen vi
 hade på hela året, i synnerhet för Per<ref>Nils bror Per, f 02.12.1809, död 1885.
-</ref> och Ola<ref>Nils bror Ola (01af) f 21.10.1814, död 1900.</ref>, de hade varsin gudmor, och far<ref>Nils far Cornelius Nyman, 14.Ol.1781 - 20.11.1870, husar för Tågalycke 1.</ref> hade inte mer än två
+</ref> och Ola<ref>Nils bror Ola (01af) f 21.10.1814, död 1900.</ref>, de hade varsin gudmor, och far<ref>Nils far [[Cornelius_Nyman_(1781-1870)|Cornelius Nyman, 14.0l.1781 - 20.11.1870]], husar för Tågalycke 1.</ref> hade inte mer än två
 rusthållare för det var stora hemman och då fick alla mina bröder var sin sötebrödskaka av sina
 gudmödrar och ibland fick jag också en. Far fick en stor sur- och en söt kaka på vart ställe
@@ Rad 138: / Rad 138: @@
 Det värsta som någon kunde göra mot mig det var när Else Anders Pers sade till mig: "nu kan
-man se att viporna är komna för Cornelius Nils är så fräknig"<ref>Nils är identisk med författaren Nils Nyman, som kallades "Bles" efter sin morbror i Bläsinge. Cornelius är Nils far.</ref> (Nu kan en saj add vivenna e komna for Corneliusa Najls e så frened") och jag var lite rödhårig också, men
+man se att viporna är komna för [[Cornelius_Nyman_(1781-1870)|Cornelius]] Nils är så fräknig"<ref>Nils är identisk med författaren Nils Nyman, som kallades "Bles" efter sin morbror i Bläsinge. Cornelius är Nils far.</ref> (Nu kan en saj add vivenna e komna for Corneliusa Najls e så frened") och jag var lite rödhårig också, men
 vad rådde jag för det. Då blev jag så flat i ansiktet som en flundra, med det gick an för det var där
 inte så ofta för de hade arrendet Farhults gatugård. Också var danske Nils och rasta kreaturen om
@@ Rad 418: / Rad 418: @@
 Om sommaren när gässen hade fällt så gick vi till backarna och letade upp skrivpennor på 4
 ställen. Här var tre slags pennor de bästa var kronpennorna de näst bästa var bredpennorna de
-sämsta hette"snippa". Far höll ju skola på vintern både på heden och i Ornakärr, och pojkarna hade
+sämsta hette"snippa". [[Cornelius_Nyman_(1781-1870)|Far]] höll ju skola på vintern både på heden och i Ornakärr, och pojkarna hade
 sällan några pennor när de skulle skriva så far fick skaffa dem och därför var vi villiga. Så börjadevi i Vannaskog och sedan gick vi till
+"

@@ Rad 314: / Rad 314: @@
 västergårdarna. Sone var en pojke i en av gårdarna, som tillsammans med Hans Westergren arbetade hos Möllaren i Ingelsträde. Kvarnen låg norr om landsvägen mellan Höganäs - Kullavägen. Se sid.49.Se sid 190.</ref> De var sådana snälla pojkar.
-Också får jag tala om när vi lekte boll mellan vårt och Eriks så skulle Ola Kryck<ref>Ola Kryck (Krock) är gruvarbetaren Erik Persson Nymans son: Olof Eriksson Nyman, f.d. 12.5.1810. Olof använde kryckor. Se även:[[ Berättelsen om Ola Kryck, Lust och Lundqvist]]</ref> och jag alltid
+Också får jag tala om när vi lekte boll mellan vårt och Eriks så skulle Ola Kryck<ref>Ola Kryck (Kröck) är gruvarbetaren Erik Persson Nymans son: Olof Eriksson Nyman, f.d. 12.5.1810. Olof använde kryckor. Se även:[[ Berättelsen om Ola Kryck, Lust och Lundqvist]]</ref> och jag alltid
-"tas"
+"tas", välja, lagen och han såg alltid till att han fick sin hand överst, så sa han alltid: "jag tar Pär<ref>Per var Nils Nymans äldre bror, f.d. 2.12.1809. Den dumme alltså.</ref>", så
+var jag tvungen att taga hans bror<ref>Hans bror (Ola Krycks) hette Per och var född den 13.5.1815.</ref>, vi var inte mer än fyra och så fort vi blev "sura
 " så blev han ond
 och då slogs han alltid med sten och så måste vi hoppa över gärdsgården och gömma oss i fars
-pilehäck och så kallade han mig alltid för Nils Bles för jag hette efter Nils Jäppson i Bläsinge, menså hade de en bror som hette Hans Lust, han var mycket äldre än de, han hade en fästmö och han
+pilehäck och så kallade han mig alltid för Nils Bles för jag hette efter Nils Jäppson i Bläsinge<ref>Nils Jäppson bodde i Bläsinge.</ref>, men så hade de en bror som hette Hans Lust<ref>Hans Lust är identisk med gruvarbetaren Erik Persson Nymans son Hans, f.d. 19.3 1798. Hans blev husar och fick dels soldatnummer och dels namnet Hans Lutz. Hans Lutz dog den 1.7.1880 på fattighuset' i
 var hos henne en gång och så var deras mor inte hemma och så sprang vi och tittade i fönstret så låg
 de i sängen och så drog de sängomhänget för och det var Stjärnans Toren i Plöninge han gjorde en
@@ Rad 335: / Rad 334: @@
 Kvinnan låg till sängs i flera år, henne var han stygg emot hon var syster till den halte Ola Skipper i
-Tjörröd. En gång hade han en dräng som hete Bengt, det var hjulmakarens pojk i Ornakärr, det var
+Tjörröd<ref>på Skipperns bunke i Tjörröd höll Höganäs arbetare till, då de år
 den gubben som sa:
 "om jag hade en sådan dräng till skulle jag aldrig sätta en yxa i trä". Också en
-om jag hade en sådan dräng till skulle jag aldrig sätta en yxa i trä". Också en
+gång när han var hos sin fästmö och skulle gå därifrån så sa han till henne: "vi skall väl inte skiljas
-gång när han var hos sin fästmö och skulle gå därifrån så sa han till henne:
+utan tårar"
 , då börja hon att gråta han menade brännvin. Så var det en gång de skulle lässa hö då
 hade han en sådan smal och dålig höskrinda, vi kallade vagnen för
@@ Rad 372: / Rad 368: @@
 kommen under en
+"
-hyll" i kväll". Han kom inte hem under tiden vi åt.
+hyll" i kväll". Han kom inte hem under tiden vi åt.<ref>Raskan är identisk med Lars Kvistbergs syster Anna Christina
 Ja det var förskräckligt vad de söps den tiden och det var värst på det stället alltid ur spetsglas,
-annars var Jens så snål men aldrig när han gjorde gille. Emellertid så dog den stackars kvinnan. Han
+annars var Jens så snål men aldrig när han gjorde gille. Emellertid så dog den stackars kvinnan<ref>Kvinnan = Ingår Nilsdotter.</ref>. Han
-hade en dotter med henne. Sedan bytte han hemmanet med Storegårdsmannen och fick ett fint ställe
+hade en dotter med henne. Sedan bytte han hemmanet med Storegårdsmannen <ref>Storegäxdsmannen hette Jöns Jönsson.</ref>och fick ett fint ställe
-och det fick dottern. Han flyttade ner mot Barekesängarna. Tog undan några tunnland och byggde
+och det fick dottern<ref>Dottern hette Elna, f.d. 6.8.1819. Hon gifte sig istället med Storegårdsmannens andre son Gudmund, f.d.1.4.1818.</ref>. Han flyttade ner mot Barekesängarna. Tog undan några tunnland och byggde
-längor och han gifte sig med en fattig flicka från Glimminge, men vacker var hon. Jens blev en rik
+längor och han <ref>ovanämnde Jöns Persson... Jöns Persson flyttade d.v.s tog undantag på ägorna mot Ingelsträ
 man och det blev en flicka med den unga kvinnan hon var också vacker. Hon dog i koleran l873.
 Tretton eller fjorton dog i Väsby men i gruvans församling dog jag tror det var 183 stycken.
 == Barndomen ==

@@ Rad 314: / Rad 314: @@
 västergårdarna. Sone var en pojke i en av gårdarna, som tillsammans med Hans Westergren arbetade hos Möllaren i Ingelsträde. Kvarnen låg norr om landsvägen mellan Höganäs - Kullavägen. Se sid.49.Se sid 190.</ref> De var sådana snälla pojkar.
-Också får jag tala om när vi lekte boll mellan vårt och Eriks så skulle Ola Kryck<ref>Ola Kryck (Krock) är gruvarbetaren Erik Persson Nymans son: Olof Eriksson Nyman, f.d. 12.5.1810. Olof använde kryckor. Se även:[[ Berättelsen om Ola Kryck (Olof Eriksson Nyman född 1810)]]</ref> och jag alltid
+Också får jag tala om när vi lekte boll mellan vårt och Eriks så skulle Ola Kryck<ref>Ola Kryck (Krock) är gruvarbetaren Erik Persson Nymans son: Olof Eriksson Nyman, f.d. 12.5.1810. Olof använde kryckor. Se även:[[ Berättelsen om Ola Kryck, Lust och Lundqvist]]</ref> och jag alltid
 "tas"
+/

@@ Rad 314: / Rad 314: @@
 västergårdarna. Sone var en pojke i en av gårdarna, som tillsammans med Hans Westergren arbetade hos Möllaren i Ingelsträde. Kvarnen låg norr om landsvägen mellan Höganäs - Kullavägen. Se sid.49.Se sid 190.</ref> De var sådana snälla pojkar.
-Också får jag tala om när vi lekte boll mellan vårt och Eriks så skulle Ola Kryck och jag alltid
+Också får jag tala om när vi lekte boll mellan vårt och Eriks så skulle Ola Kryck<ref>Ola Kryck (Krock) är gruvarbetaren Erik Persson Nymans son: Olof Eriksson Nyman, f.d. 12.5.1810. Olof använde kryckor. Se även:[[ Berättelsen om Ola Kryck (Olof Eriksson Nyman född 1810)]]</ref> och jag alltid
 "tas"
+/

@@ Rad 75: / Rad 75: @@
 domaren: "Nå min vän P, hur var det nu vid det tillfället"? "Jo det skall jag säga herr vördig
 domaren sådan han är nu var han då och sådan är han alltid, och det blev som det var", de hade nog
-smakat på Mörarps öl, som vi säger. ("Jo de ska ja sja hr vördig domare. Soddan som han e nu va han då a sodden har han alltid vared o de blaj som de va de hade nog smågt på Mörarps öl, som vi sir alltid")
+smakat på Mörarps öl, som vi säger. ("Jo de ska ja saja her vördig domare. Soddan som han e nu va han då a sodden har han alltid vared o de blaj som de va de hade nog smågt på Mörarps öl, som vi sir alltid")
 En gång hade han varit på gille så föll han i en dynghög, så sade han till sitt sällskap: "hälsa

@@ Rad 230: / Rad 230: @@
 till Pål Pers<ref>Pål Pers är identisk med bonden Pål Persson, som hade gården nr 2 3/8
 mtl Hustofta.</ref> i Hustofta. Han hade till och med en bror i Hjärarp som blev mördade, kvinnan också,
-av Vigelius och Styfven, men de blev halshuggna. Ja så var det Nils Gudmundsson i Tågalycke han
+av Vigelius och Styfven, men de blev halshuggna. Ja så var det Nils Gudmundsson<ref>Nils Gudmundsson i Tågalycke, medägaren till Tågalycke 1 vid
-fann 6 rävungar under en alerot i deras kärr
+enskiftet 1826 - 1828 och Cornelius Nymans rusthållare. Född 1784 och gift 1810 med Kirsti Andersdotter.</ref> i Tågalycke han
 fann 6 rävungar under en alerot i deras kärr, så måste jag gå med halte Jens och titta på dem. Men
 så måste han lova mor att han skulle följa mig hem var kväll. Vi gav oss av bittida en morgon mot
 Gösarp, Glimminge, Rögle, Lönskog, Plöninge och Väsby. Det sista stället vi var på var hos
@@ Rad 249: / Rad 248: @@
 Men så glömde jag att tala om vem som var min gudmor. De unga Storegårdsfolken hade
-nyligen blivit gifta. Den rolige Storegårdsmannen kunde nog tala om det när han fått några supar att
+nyligen blivit gifta.<ref>De unga Storegårdsfolken (Bräcke l) var Jöns Jönsson och hustrun Anna
 jag var hans förstfödde gudson, han skröt många gånger om det för jag var en kvick kanalje, men så
 fick jag också många nyp av honom för han brukade alltid kivas när han var full, och det var han
@@ Rad 279: / Rad 279: @@
 att det gick ett helt bak bara till dem.
-Och så de stora lysningskalasen,min hustru talade om för mig att det var ett stort sådant kalas i
+Och så de stora lysningskalasen,min hustru<ref>Nils Nyman gifte sig den 19.11.1841 med Sissa Jönsdotter, O3.O3.
-Hulta och det gick två stora förningar till för de skulle giftas, de var nära släkt hennes föräldrar, var
+- 05.07.1873. Troligen död i Kolera.</ref> talade om för mig att det var ett stort sådant kalas i
 det också en vana att de skulle ha förningsstycke vid bordet när de hade ätit kvällsvard innan de
 gick hem om kvällen och den stackars bonden fick inte stänga munnen på en hel månad före jul
@@ Rad 313: / Rad 314: @@
 ner så jag flög fram på manen och då hade jag sänkt mig med en gående gång då blev jag riktigt
 rädd. Ingelsträde drängar de vattnade alltid också där. Då tjänade Westergårds Sone och
-Weatergrens Hans till möllarens. De var sådana snälla pojkar.
+Weatergrens Hans till möllarens.<ref>I Ingelsträde låg två gårdar mitt emot bydammen, dom båda kallades
 Också får jag tala om när vi lekte boll mellan vårt och Eriks så skulle Ola Kryck och jag alltid

@@ Rad 228: / Rad 228: @@
 Nu får jag kanske tala om när jag skulle följa med halte Jens och titta på rävungar. Han bodde
-till Pål Pers i Hustofta. Han hade till och med en bror i Hjärarp som blev mördade, kvinnan också,
+till Pål Pers<ref>Pål Pers är identisk med bonden Pål Persson, som hade gården nr 2 3/8
 av Vigelius och Styfven, men de blev halshuggna. Ja så var det Nils Gudmundsson i Tågalycke han
 fann 6 rävungar under en alerot i deras kärr
@@ Rad 494: / Rad 495: @@
 Viaköp i Farhulta socken så flytta Bengta med dit. När hon så kom ut om porten och såg mot
 hemmet så grät hon för hon kunde inte se det det var en hel mil dit.
 Nu får jag tala om när vi skulle gå till Munka Ljungby stamp med vadmalsräckorna. Vi hade 6
@@ Rad 540: / Rad 544: @@
 gårdarna hör till Krapperup, Ola kom till Plöninge, Kristina blev gift med Pål Bengtsson i Bolet tätt
 vid Väsby han var född i "Langom" /Laholm?/ och köpte gården och mor kom till n:r 3 i Bräcke.
 Kristina var min moster och hon skulle inte räknas bland de första för det var mors farbröder. Och
@@ Rad 591: / Rad 597: @@
 trädgårdsmästare. Här var inte många som hette Nyman förr men nu är här tillräckligt. Det var två
 stycken som omkom med båten Malmöhus.
 Nå vi får väl tänka på något annat än att köpa skatte och lära till trädgårdsmästare. En gång när
@@ Rad 623: / Rad 631: @@
 Jag har gett akt på vid våra majstänger om midsommaren
-nu på senare tiden där har varit folk
+nu på senare tiden där har varit folk från 5 församlingar och där har inte varit någon som sagt så
 mycket som att du trampa mej eller varför stötte du mig. Nu är det roligt att gå och se på för nu
 regerar frid, kärlek och vänskap folken emellan och ni kan tro att arbetarna har vackra lägenhetermed betsade och nymålade möbler och tapetserade väggar och barnvagnar som kostar över 20
@@ Rad 646: / Rad 652: @@
 hon spädde så säkert. Men det gick för henne som för Pilgren i Ängelholm, den som har bäst
 förtjänt det får aldrig något.
 Nu får jag tala om hur det såg ut i gruvans bostäder i min ungdom. Fyra ohyvlade brädor slagna
@@ Rad 724: / Rad 732: @@
 hönsafötter" så jag förstår
 inte varför de inte skulle lära sig något då nu för tiden är här överflöd på lärdom.
 Jag står nu ock kommer ihåg de stora lergravarna och hålorna på Bräcke fälad som vi sprang
@@ Rad 761: / Rad 771: @@
 dog som medaljör. Han hade anlagt den stora trädgården på Ryd som hör till direktionslängan och
 hans gamla änka lever än. De hade tolv tretton barn och där var en stor fattigdom.
 Ja nu är det väl på tiden att köra ut fåren. Nu är jag äntligen bliven så gammal att jag skall varafårapojk men jag vet vad jag tänkte nu slipper jag som mor sa alltid, att ränna omkring och slå
@@ Rad 951: / Rad 963: @@
 Så 1827 vid flyttningstiden var jag i Ingelsträde efter en ny piga hos Nils Rasmussons vi
 tjänade ihop i tre år och det blev min äldsta brors hustru.
 Nu får jag tala om för er hurudant de var klädda på den tiden. De gamla gubbarna hade mycket
@@ Rad 1 048: / Rad 1 062: @@
 var krog på båda ställena där var många som skrattade åt honom för de visste att han ville gå på
 båda ställena.
 Han hade en pojk som var tokig. En gång sa han att alla våra får är döda utom ett de ligger i
@@ Rad 1 075: / Rad 1 091: @@
 vatten men jag förstod mig inte på det, vi visste ju inte om varken kaffe eller socker i det gamla
 ryttartorpet, det var mycket stort om vi fick två vetekakor om året.
 En gång var jag med Per i furuskogen vi var ända uppe i "ysnaet"? Och jag var så vilsen i