Präster i Väsby - Versionshistorik

Martinbrandt den 11 november 2012 kl. 11.33

2012-11-11T11:33:01Z

Jerlerup den 6 januari 2011 kl. 18.27

2011-01-06T18:27:12Z

Jerlerup den 26 december 2010 kl. 23.07

2010-12-26T23:07:41Z

Visa ändringar

Jerlerup den 26 december 2010 kl. 23.00

2010-12-26T23:00:59Z

Visa ändringar

Jerlerup den 26 december 2010 kl. 21.03

2010-12-26T21:03:09Z

Jerlerup: /* Källa! */

2010-12-24T16:35:58Z

‎Källa!

Jerlerup den 24 december 2010 kl. 16.35

2010-12-24T16:35:37Z

Jerlerup den 24 december 2010 kl. 16.33

2010-12-24T16:33:05Z

Visa ändringar

Jerlerup den 19 december 2010 kl. 10.10

2010-12-19T10:10:57Z

Jerlerup den 19 december 2010 kl. 09.30

2010-12-19T09:30:49Z

@@ Rad 81: / Rad 81: @@
 Från Daniel Pedersen Gemseus' tid läses uppå första sidan uti den äldsta kyrkoräkenskapsboken från år 1656: "Detta år var det första Herr Biskopen Peder Winstrup fick Jus Patronatus till kyrkan och något inkomster uppbar. Der finnes ingen kyrkstol (räkenskaper) och ingen vetes hafva varit sedan Hr Hans Brochrocks tid och när då räkenskap blef hållen, behöll han kyrkstolen uti sitt eget förvar och ingen vet hvar den är att finna. — N. B. Efter honom fick välboren Gunnar Rosenkrantz Jus Patronatus till kyrkan och^uti hans tid vetes ingen kyrkstol hafva varit. Han uppbar kyrkans årliga inkomster, men intet igen på kyrkans byggnader användes, emellertid han var Patron."
-Under herr Daniels tid, näml. 1658, tillades Skåne svenska kronan, Vi meddela här fullmakten för Rasmus Laursen att å socknemännens vägnar avlägga trohetsed till konungen. Den lyder:
+Under herr Daniels tid, näml. 1658, tillades Skåne svenska kronan, Vi meddela här fullmakten för [[Sexmannen Rasmus Larsson i Ingelsträde|Rasmus Laursen]] att å socknemännens vägnar avlägga trohetsed till konungen. Den lyder:
 "Effter som befallet är nästkommende d. 14 April fra hver sogen att fremskicke till Malmöe en vederheftig mand hvilken med fuldmagt fra samtlige sognemendene haffver att mode och der hylde och svere Carolus Gustavus, Sveriges Riges konung har effter ät vare Hans Köngl. Maytz huld och tro som rette undersatter, och for vores Herre och Konung ät kiende daa haffver vi mange sognemend i Wesbye sogn dertill udmelt Rasmus Laursen i Engelstred hvilken haffver sid udi Malmöe till bemelte 14 Aprili att indstille och der med samtlig stenderne paa alle vores veigne ed och hylning avlägge, hvilket vi som tro och oprigtige undersatter skall höide och effterkomme, inär bemelte Rasmus Laursen skall haffve fullkommen fuldmagt lige som vi samligen tillstede vare.

← Äldre version		Versionen från 6 januari 2011 kl. 18.27
Rad 1 087:		Rad 1 087:


−	[[Kategori:Källor]] [[Kategori:Väsby]] [[Kategori:Diverse]] [[Kategori:Viken]] [[Kategori:stub]]	+	[[Kategori:Källor]] [[Kategori:Väsby]] [[Kategori:Diverse]] [[Kategori:Viken]] [[Kategori:stub]] [[Kategori:Kyrkor,_präster_och_biskopar]]

← Äldre version		Versionen från 26 december 2010 kl. 21.03
Rad 1 058:		Rad 1 058:


−	~~{{template1}}~~	+	[[Kategori:Källor]] [[Kategori:Väsby]] [[Kategori:Diverse]] [[Kategori:Viken]] [[Kategori:stub]]
−
−
−
−	[[Kategori:Källor]] [[Kategori:Väsby]] [[Kategori:Diverse]] [[Kategori:Viken]]¨ [[Kategori:stub]]

← Äldre version		Versionen från 24 december 2010 kl. 16.35
Rad 1 052:		Rad 1 052:


−	== ~~Källa!~~ ==	+	== Källor ==

@@ Rad 452: / Rad 452: @@
 Kyrkoherde Eingelow dog år 1732 och begrovs den 19 april i en murad grav, som han låtit inrätta för sig och sin familj inom altarskranket i Wäsby kyrka. Men här fick icke familjen vila i ostörd ro, ty år 1806 blevo kistorna upptagna och nedsatta under stora gången i kyrkan.
-== Nils Ringberg (1733—1753) ==
+=== Nils Ringberg (1733—1753) ===
 Nils Ringberg (1733—1753) prästvigdes till tjänstgöring i Kropp 1724 och kallades till fjärde provpredikant i Wäsby 1732.
@@ Rad 514: / Rad 514: @@
 Ringberg var född år 1691, dog den 6 och begrovs den 25 maj 1753 i en ålder av 62 år.
-== Gustaf Söderling (1755—1764) ==
+=== Gustaf Söderling (1755—1764) ===
 Gustaf Söderling (1755—1764), son av en "skaf f are och inköpare hos hertig Adolf på Stegeborg", föddes i Ringarum i Linköpings stift 1687, kom till Lunds universitet 1714, blev amanuens vid domkapitlet 1717, magister 1726, skolrektor i Landskrona 1727, prästvigd 1748 och utnämndes till pastor i Väsby 1755. I dopboken från den tiden finnes av honom följande egenhändiga anteckning:
@@ Rad 667: / Rad 667: @@
 Söderling dog den 26 april och begrovs den l juni 1764, 77 år gammal.
-== Sven Nilsson Brask (1766—1772) ==
+=== Sven Nilsson Brask (1766—1772) ===
 Sven Nilsson Brask (1766—1772), son av en ladufogde på Rosendahls gård, blev efter skolgång i Hälsingborg student 1734 och prästvigdes den 18 okt. 1743 att tjänstgöra härstädes. Han ägde ett hemman i Bräcke av Väsby församling och ville därför icke tjänstgöra på annat ställe. Hans tjänstgöring här synes åtminstone under företrädarens tid icke bort vara ansträngande, då två andra präster funnos på stället. Efter Söderlings död begärde hans änka icke Brask till nådårspräst, med anledning varav han klagade över "att hafva blifvit driven ifrån den lilla näringsvrå, som tjugotvå års meriter hunnit tigga af en omild lycka, hvilket vore oförenligt med svenskmannarätt att icke utan brott och saklös dömes ifrån någon station". Vi meddela här utdrag av Gonsistorie skrivelse till konungen den 29 okt. 1766.
 "Efter Mag. Gustaf Söderlings död lediga kyrkoherde*beställningens återbesättande har Consistorium utsett tränne prästmän, Mag. Petrus Ringius, Collega scholae Jonas Myrman och Comminister Petrus Schiärström så väl som den af församlingen sedermera begärde fjärde profpredikanden Sven Brask. Efter behörigt val har Consistorium funnit denne sistnämnde erhållit församlingens enhälliga kallelse, på en och en tolftedels hemmanstals röst när."
 Utom de av Consistorium föreslagne 3:ne prästmännen hade icke mindre än 23 anmält sig som sökande och dessutom flera som å extra ansökningsväg anhöllo hos Konungen att bliva utnämnda till kyrkoherde i Väsby och Viken.
 Väsby och Vikens sockenmän ingingo till konungen med en petition, daterad den 15 okt. 1766, som har följande lydelse:
 "Stormäktigste Allernådigste Konung!
 Sedan Väsby och Vikens pastorat genom Hr Prostens och Kyrkoherden Gustaf Söderlings dödeliga afgång blifvit ledigt, har till dess återbesättande skedt ett ordentligt och oklanderligt val.
 Utaf de 3:ne som stått på förslag och gjort profpredikan, har Hr Collega scholae Myrman i Malmö allenast erhållit en röst, men däremot Hr Comminister Sven Brask alla de öfriga rösterna, och som hans berömmeliga lära och lefverne uti 23 år som han varit vår själasörjare, skaffat honom en så allmän kallelse, så drista vi oss allerunderdånigst bönfalla, att Eders Kongl. Maj:t täckes därpå fästa ett allernådigst afseende.
 Stormägtigste Allernådigste Konung! Guds egna ord synas tala på vår sida: att en herde bör känna sina får och de honom; detta har varit ögonmärket af vår kalellse; ty bemälte Hr Comminister Brask har så länge varit bland oss, att han känner hvar och en intill späda barnen, samt med sitt ljufliga umgängessätt och efterdömliga uppförande så intagit allas hjärtan, att de brinna af längtan och önskan, det Eders Kongl. Maj :ts allerhögst prisvärda nåd, denne både välförtjänte och älskade prästmannen, som ock högst torftig är, måtte blifva oss gifven och skänkt till vår själasörjare.
 Vi skola tacka Gud och Eders Kongl. Maj:t utaf underdånigaste glädje, om vår allerunderdånigaste bön och önskan allerunderdånigst villfaras, hvaremellertid vi med djupaste Zele och Devotion framhärda i döden."
 Underskriven av 8 av Väsby och 4 av Vikens sockenmän.
 Anmält i R:k. den 15 dec. 1766, det Kongl. Maj:t i nåder utnämnt den i första rummet (i Consistorie skrivelse) uppförde Comminister Sven Brask.
 Under kyrkoherde Brasks tid företogs en större reparation å tornet, och de stora järnbokstäver å fasaden, S. B. P., som tjäna till att giva fasthet och styrka åt tornets mur, betyda Sven Brask, Prost, och de stora järnsiffrorna ovanför dörren beteckna årtalet 1770.
-I   ett   Domcap.   protokoll   av   år   1767   namnes   att   kyrkoherden
 I ett Domcap. protokoll av år 1767 namnes att kyrkoherden Brask av häradsrätten blivit "frikänd för delaktighet uti det buller som sig i Väsby tilldragit, då ett lån af kyrkans kasse skulle uttagas".
 Brask av häradsrätten blivit "frikänd för delaktighet uti det buller som sig i Väsby tilldragit, då ett lån af kyrkans kasse skulle uttagas".
 År 1753 den 15 juli ingick Brask äktenskap med Anna Petronella Eingelow i Väsby, dotter till kyrkoherden Eingelow.
-Barn: Nils Göran född den 16 mars 1755, Gasten född den 13 april 1757, Johanna Sibilla född den 2 okt. 1759, Hans född den 15 mars
+Barn: Nils Göran född den 16 mars 1755, Gasten född den 13 april 1757, Johanna Sibilla född den 2 okt. 1759, Hans född den 15 mars 1761, Ingrid Katharina född den 20 juni 1763.
 ,	Ingrid Katharina född den 20 juni 1763.
 Kyrkoherden Brask dog "af hetsig feber" den 12 och begrovs den 21 maj 1772, 56 år gammal.
 Nils Olin (1774—1806), son av skräddaren Olof Gudmundsson och Tyre Nils Dotter, föddes den 17 febr. 1723 i Buskeröd av Väsby socken, gick i Lunds skola, blev student 1743, prästvigdes i Uppsala 1751 på kallelse av P. Murbeck till tjänstgöring vid Hedvig Eleonora församling i Stockholm, flyttade 1761 med Murbeck till Fridlefstad i Blekinge, blev 1765 komminister vid Adolf Fredriks församling i Stockholm. Efter kyrkoherden Brasks död 1772 sökte Olin Väsby pastorat. Här meddelas utdrag av Consistorie skrivelse till konungen, daterad Lund den 13 april 1774.
 "Till den efter kyrkoh. Sven Brasks död lediga kyrkoherde beställning i Väsby föreslår Consistorium följande: Först stadskomministern Nils Olin, som år 1751 är vigd till präst och adjunkt vid Hedvig Eleonora församling uti Stockholm, hvarest han gjort tjänst som adjunkt till år 1761, samt sedermera förestått Capellans beställningen vid bemälte församling under dåvarande vacance till Augusti månad
 ,	då han begaf sig till Blekinge, och såsom adjunktus pastoris

@@ Rad 71: / Rad 71: @@
 / Actum Lund Mårtens dag 1633. Peder Pededsen."
-=== Daniel Pederson- Gemseus (Gemtzöe, ca 1635-1670===
+=== Daniel Pederson- Gemseus (Gemtzöe), ca 1635-1670===
 David omnämnes som pastor här 1636. Per Gemseus (Gemtzöe). Man vet icke med visshet om han varit pastor här. 5)

@@ Rad 192: / Rad 192: @@
 Actum, Wäsby den 27 November 1705. Diderich Ovenius.
-På samtliga bymännernas vägnar och efter utmälning underskrifvi Pehr Olsson, Jöns Eriksson, Hans Bödker, Jöns Nilsson, Ola Nilsi son, S. Nilsson, Nils Andersson, Nils Nilsson, Lars Svensson, Unge Jöns Eriksson, Hans Larsson, Jöns Larsson, Erik Jönsson, Nils Jöns? son, Jöns Jönsson, Nils Jönsson.
+På samtliga bymännernas vägnar och efter utmälning underskrifvi Pehr Olsson, Jöns Eriksson, Hans Bödker, Jöns Nilsson, Ola Nilsi son, S. Nilsson, Nils Andersson, Nils Nilsson, Lars Svensson, Unge Jöns Eriksson, Hans Larsson, Jöns Larsson, Erik Jönsson, Nils Jönsson, Jöns Jönsson, Nils Jönsson.
 Till veterlighet.