Per Jonsson i Ornakärr, 1600-talet - Versionshistorik

Jerlerup den 5 december 2011 kl. 13.00

2011-12-05T13:00:28Z

Jerlerup den 25 april 2011 kl. 10.22

2011-04-25T10:22:08Z

Jerlerup den 25 april 2011 kl. 10.14

2011-04-25T10:14:08Z

Jerlerup den 28 december 2010 kl. 20.09

2010-12-28T20:09:33Z

Jerlerup: Skapade sidan med '{{person |namn=Per Jonsson |född= |födelseort= |död= |dödsort=Ornakärr, Väsby |far=Jon Persson Dobbler |maka= |gift= |barn1=[[Per_Persso...'

2010-12-28T20:06:04Z

Skapade sidan med '{{person |namn=Per Jonsson |född= |födelseort= |död= |dödsort=Ornakärr, Väsby |far=Jon Persson Dobbler |maka= |gift= |barn1=[[Per_Persso...'

Ny sida

{{person
|namn=Per Jonsson
|född=
|födelseort=
|död=
|dödsort=Ornakärr, Väsby
|far=[[Jon Persson Dobbler i Ornakärr|Jon Persson Dobbler]]
|maka=
|gift=
|barn1=[[Per_Persson_i_Ornakärr_ca_1638-1711|Per Persson]]
|barn2=
|barn3=
|barn4=
|barn5=
|barn6=
}}

'''Per Jonsson''' i Ornakärr. Innehade kronohemmnet Ornakärr 2, till ca 1682.

== Ägodelning 1739 ==

Det finns en [[Ornakärr_Nr.2:_ägodelning_1739|ägodelning från Ornakärr Nr. 2]] bevarad. Från år 1739. I den beskriver Kurt Bengtsson Ornakärr Nr. 2 så här:

"Samtliga i byn har det rätt torftigt ställt (se Kullabygd XI, sid. 23). Det har sin orsak dels i de långa krig som gått inte minst härjande fram här, pesten har också krävt sitt offer (se Kullabygd IV, sid. 18), vilket gjort att det blivit en del förändringar på en del av gårdarna. Jordbruket står också på en mycket låg nivå tack vare den stora ägosplittringen. Vi se ju att på Ornakärr 2 finnes en del stycken med bara 2 skäppeland (i skäppeland — 8 ar).

Det var ju inte mer än för 60 år sedan Skåne hade varit danskt. Svenska kronan räknade därför all jord som kronan tillhörig (se Kullabygd V, sid. 16). (Den kunde av bönderna friköpas för en ringa summa. En del gjorde detta och blev fria bönder — skattebönder, andra tyckte det var bra som det var och blev därför kronans arrendatorer i all sin tid. Frälsegårdarna höll sig framme och lade genom detta köp ännu mer under sitt välde.) Det är av denna anledning såväl kronobefallningsmannen som ryttmästare Apeltoft äro intresserade av delningen. Husen äro gamla och bestå av kringbygd gård med boningshuset i den gamla ryggåsstilen med en lägre del, bolastugan, och vid båda sidor om denna en högre byggnad inrymmande förstuga, kammare och härbärgsrum (se Kullabygd VIII, pl. 2). I övrigt finna vi en port på östra sidan "gadeporten" och en på västra "vångaporten" eller som den lika ofta kallas "töjtaporten", eftersom den leder ut mot 'töjten' (= toften, varmed menas den äldsta odlade marken till gården). Om vi nu står i gadeporten har vi, såsom ensamma vid denna sida 'gadann", utsikt över nästan alla de andra gårdarna i byn. Rakt framför oss ha vi nr 3, därbakom ligga 5, 7 och 9. Norr om nr 3 ser vi båda gårdarna till nr 4 och båda till nr 11 (av alla dessa gårdar är endast den ena av nr 4 och den ena av nr 11 kvar på sina gamla platser, alla de övriga utflyttades vid skiftena 1818 och 1830). Från gadeporten har vi också utsikt över vasarna med dess prima gräsbete, vilket värderades högt av alla."

== Källor: ==

<references/>

[[Kategori:Personer]]
[[Kategori:Personer i Brunnby]]

← Äldre version		Versionen från 28 december 2010 kl. 20.09
Rad 36:		Rad 36:

	[[Kategori:Personer]]		[[Kategori:Personer]]
−	[[Kategori:Personer i ~~Brunnby~~]]	+	[[Kategori:Personer i Väsby]]

@@ Rad 6: / Rad 6: @@
 |dödsort=Ornakärr, Väsby
 |far=[[Jon Persson Dobbler i Ornakärr|Jon Persson Dobbler]]
-|maka=[[Elsa Olsdotter i Ornakärr|Elsa Olsdotter]]
+|maka=Elsa Olsdotter
 |gift=
 |barn1=

@@ Rad 8: / Rad 8: @@
 |maka=
 |gift=
-|barn1=[[Per_Persson_i_Ornakärr_ca_1638-1711|Per Persson]]
+|barn1=
 |barn2=
 |barn3=
@@ Rad 26: / Rad 26: @@
 Det var ju inte mer än för 60 år sedan Skåne hade varit danskt. Svenska kronan räknade därför all jord som kronan tillhörig (se Kullabygd V, sid. 16). (Den kunde av bönderna friköpas för en ringa summa. En del gjorde detta och blev fria bönder — skattebönder, andra tyckte det var bra som det var och blev därför kronans arrendatorer i all sin tid. Frälsegårdarna höll sig framme och lade genom detta köp ännu mer under sitt välde.) Det är av denna anledning såväl kronobefallningsmannen som ryttmästare Apeltoft äro intresserade av delningen. Husen äro gamla och bestå av kringbygd gård med boningshuset i den gamla ryggåsstilen med en lägre del, bolastugan, och vid båda sidor om denna en högre byggnad inrymmande förstuga, kammare och härbärgsrum (se Kullabygd VIII, pl. 2). I övrigt finna vi en port på östra sidan "gadeporten" och en på västra "vångaporten" eller som den lika ofta kallas "töjtaporten", eftersom den leder ut mot 'töjten' (= toften, varmed menas den äldsta odlade marken till gården). Om vi nu står i gadeporten har vi, såsom ensamma vid denna sida 'gadann", utsikt över nästan alla de andra gårdarna i byn. Rakt framför oss ha vi nr 3, därbakom ligga 5, 7 och 9. Norr om nr 3 ser vi båda gårdarna till nr 4 och båda till nr 11 (av alla dessa gårdar är endast den ena av nr 4 och den ena av nr 11 kvar på sina gamla platser, alla de övriga utflyttades vid skiftena 1818 och 1830). Från gadeporten har vi också utsikt över vasarna med dess prima gräsbete, vilket värderades högt av alla."
 == Källor: ==