Jerlerup den 24 februari 2011 kl. 12.38

2011-02-24T12:38:06Z

Jerlerup: Skapade sidan med ''''1658''' Freden i Roskilde. Karl X Gustav beordrar i ett Kungligt brev av den 21 maj att ett skånskt kavalleriregemente skall rekryteras. Regementet skall ha 12 kompanier. Fr...'

2011-02-24T12:28:54Z

Skapade sidan med ''''1658''' Freden i Roskilde. Karl X Gustav beordrar i ett Kungligt brev av den 21 maj att ett skånskt kavalleriregemente skall rekryteras. Regementet skall ha 12 kompanier. Fr...'

Ny sida

'''1658'''

Freden i Roskilde. Karl X Gustav beordrar i ett Kungligt brev av den 21 maj att ett skånskt kavalleriregemente skall rekryteras. Regementet skall ha 12 kompanier. Friherre Erik Leijonhufvud blev regementets första chef. Efter honom Georg Henrik Lübecker..

'''1661'''

Det bestäms att regementet skall ha 8 kompanier förlagda i Skåne.

'''1674'''

De Skånska ryttarna delas upp i två regementen. En bataljon slås samman med Smålands regemente till häst. Detta regemente utgjorde vänstra flygeln under slaget vid Fehrbellin.

'''1677'''

Kvarvarande skånska ryttare gör en hedersam insats under slaget vid Landskrona. Bataljonen erövrar två danska standar.

'''1678'''

Det Skånsk/Småländska regementet deltager i strider på ön Rügen. Man slår den danska invasionshären och deras tyska allierade.

'''1680'''

Regementet blev indelt.

'''1682'''

I södra Skåne ställs ännu ett regemente så regementet döps till norra Skånska Kavalleriregementet. Ännu anses skåningar vara för danskvänliga så regementet rekryterar utanför landskapsgränserna. Herrevads Kloster blir bostad åt regementschefen. Sqvadronerna får namnen; Liv, Överstelöjtnantens, Förste och Andre Majorens, Månstorps, Landskrona, Sandby och Bjäre Härads.

'''1690'''

Ljunghedarna vid Herrevad börjar användas som samlings- och övningsplats för de Skånska Kavalleriregementena.

'''1700'''

Regementet förs till Svenska Pommern.

'''1702'''

Generalmajor Ridderhjelm för regementet från Pommern till Karl XII i Polen.

'''1703'''

Vid Pultusk nedgörs några fientliga skvadroner.

'''1704'''

Friherre Gustav Horn blir överste och regementschef. Vid Posen spelar regementet en avgörande roll för utgången av slaget med sin insats på högra flanken.

'''1706'''

Vid slaget vid Fraustadt möter den 9000 man starka svenska armen, 24000 sachsare och ryssar. De skånska ryttarna, under fältmarskalk Carl Gustav Rehnskiölds personliga ledning, gör en klassisk omfattning av den fientliga styrkan. Först driver de bort det sachsiska kavalleriet och sedan faller de det ryska infanteriet i ryggen under chock. Återstående sachsiskt fotfolk sträcker vapen när de finner sig inneslutna i en kniptång. Svenskarna förlorar endast 400 man i denna seger för det skånska kavalleriet. Därefter följde vila i det rika Sachsen.

'''1707'''

Norra Skånska Kavalleriregementet följer med Karl XII in i Ryssland.

'''1708'''

Regementet räddar konungen vid slaget vid Rajovka. Ärorikt deltagande vid träffningen vid Oposjna. Deltog vid Holowczyn 1708-07-04.

'''1709'''

Slaget vid Poltava. Regementet strider under Gustav Horn på den högra kavalleriflygelns andra kolonn. Hela regementet tas till fånga. Endast några få ryttare återvänder till sina rusthåll efter freden 12 år senare.

Efter nederlaget nyuppsätts såväl Norra som Södra Skånska Kavalleriregementet. Tills vidare får regementet klara sig utan hästar.Redan när regementet gick i fält år 1700 sattes reservregementen upp. Dessa togs ut på vart tredje och senare även på vart femte rusthåll. 1703 slogs de samman till Skånska tre- och femmänningskavalleriregementet.

'''1710'''

Under Magnus Stenbock ledning deltager Skånska tre- och femmänningskavalleriregementet i slaget vid Helsingborg. Slaget utspelar sig i den terräng där senare Berga Kavallerikasern byggdes för Kungliga Skånska Kavalleriregementet. Det var ryttmästaren vid Norra Kavalleriregementet som i skepnad av Stenbocks kurir bar bud om segern till Stockholms Slott.

'''1718'''

Det nyuppsatta Norra Kavalleriregementet – utan hästar – tjänstgör fram till detta år som kustvakt i Skåne. Vid årets slut deltar regementet vid Karl XII:s sista och ödesdigra fälttåg till Norge.

'''1727'''

Regementets nya indelning fullbordas och dess nya chef, Johan Christoffer von Düring, tar renässansborgen Tommarp som boställe. Greven, politikern och sedermera fältmarskalken är mycket ryktbar och samlar nu provinsens alla unga adelsmän till sitt regemente.

'''1759'''

Regementet deltog i Pommerska kriget. Mindre träffningar i Pommerska krigen.

'''1790'''

Under friherre Filip von Platen deltar regementet i Gustav III:s krig mot Ryssland. Kavalleristerna tjänar som marinsoldater och roddare i de svenska galärskeppen och kanonsluparna vid Reval, utbrytningen ur Viborgska viken samt vid Svensksund.

'''1796'''

Friherre Bror Cederström blir regementschef. Han är den första i svenska armen som inför teoretiska övningar i taktik för sina officerare.

'''1801'''

Regementet överförs tillfälligt till dragontrupperna och får namnet Skånska Linjedragonregementet eller Lätta Dragonregementet.

'''1805'''

De tre skånska kavalleriregementena deltar i de Pommerska fälttågen.

'''1807'''

Regementet får namnet Skånska Husarregementet. Södra regementet får namnet Skånska Karabinjärregementet 1805 och Skånska Dragonregementet 1822.

'''1808'''

Skånska Husarregementet står i beredskap mot hotande invasion från Själland.

'''1810'''

Kronprins Karl August faller från sin häst inför de uppställda husarregementena på Kvidingehed. Han avlider senare. Rykten sprids om anledningen till dödsfallet.

'''1812'''

Värnplikt införs i Sverige. På grund av övningstiden, 12 dagar per år, övas de värnpliktiga endast till fots. Kavalleriet förblir indelt eller värvat till slutet av 1800-talet.

'''1813'''

De skånska kavalleriregementena skeppas åter till Pommern för att strida mot Napoleon. Efter segern vid Leipzig beger sig Karl Johan Bernadotte norrut med den svenska armén mot Danmark. Vid Bornhöft den 7 december anfaller en svensk kavalleristyrka de retirerande danskarna. Den svenska styrkan består av 7 skvadroner Mörnerska Husarer (Kronprinsen), 1 skvadron från Skånska Husarerna, 2 skvadroner Skånska Karabinjärer och 2 Preussiska skvadroner. För segern vid Bornhöft får Mörnerska Husarregementet två hedersstandar. Danmark tvingas till fred och får avstå Norge.

'''1814'''

Efter att Norge införlivats i union med Sverige inleds den långa svenska fredsperioden.

'''1834'''

Skånska Husarregementet omorganiseras från 8 till 10 skvadroner. Namnen blir därefter; Liv, Sandby, Kolleberga, Silvåkra, Bjäre Härads, Fleninge, Fjärrestads, Landskrona, Hoby och Arrie Sqvadron.

'''1897'''

Regementet blir förlagt till nuvarande Rönnowska skolan i Helsingborg med fem skvadroner. Landskrona får tre skvadroner och två skvadroner förläggs i Uppsala.

'''1901'''

Indelningsverket avskaffas. Dock finns både värvad och värnpliktig personal kvar ända till 1908.

'''1912'''

1:a bataljon flyttar in i nybyggda Berga Kasern i Helsingborg.

'''1925'''

1925 års härordning går hårt åt de skånska kavalleriförbanden. 25 skvadroner skall minskas till fyra. I Sverige blir endast fyra kavalleriregementen kvar.

== KÄLLOR ==

http://www.laget.se/HUSARERNA/

B. A. Ennes. Ennes,B.A.. Biografiska minnen af Konung Carl XII:s Krigare samt andre ... Stockholm 1818-1819.

[[Kategori:Källor]] [[Kategori:Militaria]] [[Kategori:artiklar]]

@@ Rad 33: / Rad 33: @@
 '''1700'''
-Regementet förs till Svenska Pommern.
+Regementet förs till Svenska Pommern och ligger där till våren 1702.
 '''1702'''
@@ Rad 45: / Rad 45: @@
 '''1704'''
-Friherre Gustav Horn blir överste och regementschef. Vid Posen spelar regementet en avgörande roll för utgången av slaget med sin insats på högra flanken.
+[[Gustaf_Horn_(1670-1728)|Friherre Gustav Horn]] blir överste och regementschef. Vid Posen spelar regementet en avgörande roll för utgången av slaget med sin insats på högra flanken.
 '''1706'''
 Vid slaget vid Fraustadt möter den 9000 man starka svenska armen, 24000 sachsare och ryssar.  De skånska ryttarna, under fältmarskalk Carl Gustav Rehnskiölds personliga ledning, gör en klassisk omfattning av den fientliga styrkan. Först driver de bort det sachsiska kavalleriet och sedan faller de det ryska infanteriet i ryggen under chock. Återstående sachsiskt fotfolk sträcker vapen när de finner sig inneslutna i en kniptång. Svenskarna förlorar endast 400 man i denna seger för det skånska kavalleriet. Därefter följde vila i det rika Sachsen.
 '''1707'''

Norra Skånska Kavallerireementet, kronologi - Versionshistorik

Jerlerup den 24 februari 2011 kl. 12.38

Jerlerup: Skapade sidan med ''''1658''' Freden i Roskilde. Karl X Gustav beordrar i ett Kungligt brev av den 21 maj att ett skånskt kavalleriregemente skall rekryteras. Regementet skall ha 12 kompanier. Fr...'