Långaröds byordning, 1756 - Versionshistorik

Jerlerup: /* Fotnoter */

2011-02-17T18:38:27Z

‎Fotnoter

Jerlerup den 18 januari 2011 kl. 10.59

2011-01-18T10:59:11Z

Jerlerup den 18 januari 2011 kl. 10.54

2011-01-18T10:54:12Z

Jerlerup den 18 januari 2011 kl. 09.47

2011-01-18T09:47:32Z

Jerlerup den 18 januari 2011 kl. 09.43

2011-01-18T09:43:48Z

Jerlerup den 18 januari 2011 kl. 09.43

2011-01-18T09:43:01Z

Jerlerup: Skapade sidan med 'Väsby socken 1861 enligt Generalstabskartan (Lantmäteriet). [[Fil:Langarod1861.jpg|thumb|350px|Långaröd 1861 enligt Gener...'

2011-01-17T08:02:35Z

Ny sida

[[Fil:Generalstabskarta1861 Väsby.jpg|thumb|350px|Väsby socken 1861 enligt Generalstabskartan (Lantmäteriet).]]
[[Fil:Langarod1861.jpg|thumb|350px|Långaröd 1861 enligt Generalstabskartan (Lantmäteriet).]]
[[Fil:Langarod1835.jpg|thumb|350px|Långaröd 1835 (Lantmäteriet).]]
[[Fil:Långaröd_1721.jpg |thumb|350px|Väsby socken 1861 enligt Generalstabskartan (Lantmäteriet).]]

Under bearbetning

Se även artikel om [[Långaröds by]].

== BYORDNING FOR LÅNGARÖD 1756 ==

6 mars 1756

Wij undertecknade af Långaröds by, hafva följande ordning inrättat, hvilka till nämnda vite, till alla delar efterlevas bör, nämligen:

1) Åtta dagar före valborgsmässordagen, eller förr den om så vintersäden skulle behövas, skola alla gärdesgårdar leden hängda, då fä, föl, svin, får och ök, skola bruka utkå... när åldermannen så säger, då en af vart madlag göra följe at rensa vången. Bryter någon häremot böta 4 öre silvermynt.

2) Sedan valborgsmässodag måga inga ök i vången om natten eller dagen der vara utan tjudrade, vid åtta öres böte för et hvart; dock vid sädesdagarna, då hvar och en låter reda sin ö

3) Skulle någon beträdas 8 dagar efter Valborgsmässodagen hafva sj... sina ökar på en annan mans äng böte fyra öre för hvart ök. Beträdes någon oftare böte dubbelt.

4) Vad tjuderfänad angår bör hvar och en

== Källa ==

Okänd tidning, okänt år, troligen 30-tal. Ur Ernst Hilmers samling (nr. 2656) Kullabygdens Släktforskarförening

== Fotnoter ==

<references>

[[Kategori:Diverse]] [[Kategori:Källor]] [[Kategori:Väsby]] [[Kategori:stub]]

← Äldre version		Versionen från 17 februari 2011 kl. 18.38
Rad 68:		Rad 68:


−	[[Kategori:Diverse]] [[Kategori:Källor]] [[Kategori:Väsby]]	+	[[Kategori:Diverse]] [[Kategori:Källor]] [[Kategori:Väsby]] [[Kategori:Byordningar]]

@@ Rad 8: / Rad 8: @@
 == BYORDNING FOR LÅNGARÖD 1756 ==
-mars 1756
+"6 mars 1756
 Wij undertecknade af Långaröds by, hafva följande ordning inrättat, hvilka till nämnda vite, till alla delar efterlevas bör, nämligen:
@@ Rad 48: / Rad 48: @@
 Långaröd den 6 mars 1756
-Jippa Pålsson, Jippa Månsson, Jöns Nilsson, Lars Bengtsson, Såne Nilsson, Jöns Bengtsson
+Jippa Pålsson, Jippa Månsson, Jöns Nilsson, Lars Bengtsson, Såne Nilsson, Jöns Bengtsson"
 (samtliga har undertecknat med sina bomärken)
 ----

@@ Rad 50: / Rad 50: @@
 Jippa Pålsson, Jippa Månsson, Jöns Nilsson, Lars Bengtsson, Såne Nilsson, Jöns Bengtsson
 (samtliga har undertecknat med sina bomärken)
 Jämför gärna med [[Jonstorps_byordning_1766|Jonstorps]] byordning och [[Ingelsträdes,_Ornakärrs,_Brandstorps,_Danhults_och_Hultas_byordning,_1728.|Ingelsträdes och Ornakärrs]].

@@ Rad 26: / Rad 26: @@
 Runt fäladen fanns förstås också en gärdsgård för att djuren inte skulle rymma därifrån eller gå in på andra byars odlingar. Gärdsgården måste ständigt bevakas och underhållas. På samma sätt organiserade man underhåll av byns vägar och grindar. Till vångarna ledde vägar från bytomten med grindar vid gärdsgårdarna. Alla som använde en grind tillhölls strängt att stänga den efter sig. I många fall gick allmän väg genom fäladen och vägfarande måste passera grindar. Det gick kanske inte att lita på att de alltid stängde efter sig och därför måste byn ha uppsikt över grindarna genom någon grindvakt eller låta barn öppna och stänga dem för en slant.
-Till fäladen ledde en fägata. Det står inget om detta i byordningen, men så var det nog överallt." ( Per Olov Ganrot: http://www.sloff.se/sob/05-3/Tegskifte.html )</ref>
+Till fäladen ledde en fägata. Det står inget om detta i byordningen, men så var det nog överallt." ( Per Olov Ganrot: [http://www.sloff.se/sob/05-3/Tegskifte.html] )</ref>
 ) Sedan bönor, roffrö, sädesfrö eller annan sådd sådd är, skall fred hållas för grisar, gäss, höns och annan kreatur, att ingen skada den sådda säden tillfogas, bryter någon häremot böte första gången 2 öre för hvart kreatur, beträdes oftare böte dubbelt.

@@ Rad 4: / Rad 4: @@
 [[Fil:Långaröd_1721.jpg |thumb|350px|Väsby socken 1861 enligt Generalstabskartan (Lantmäteriet).]]
-Se även artikel om [[Långaröds by]].
+'''Se även artikel om [[Långaröds by]] i gamla tider.'''
 == BYORDNING FOR LÅNGARÖD 1756 ==

@@ Rad 3: / Rad 3: @@
 [[Fil:Langarod1835.jpg|thumb|350px|Långaröd 1835 (Lantmäteriet).]]
 [[Fil:Långaröd_1721.jpg |thumb|350px|Väsby socken 1861 enligt Generalstabskartan (Lantmäteriet).]]
 Se även artikel om [[Långaröds by]].
 == BYORDNING FOR LÅNGARÖD 1756 ==
@@ Rad 16: / Rad 12: @@
 Wij undertecknade af Långaröds by, hafva följande ordning inrättat, hvilka till nämnda vite, till alla delar efterlevas bör, nämligen:
-) Åtta dagar före valborgsmässordagen, eller förr den om så vintersäden skulle behövas, skola alla gärdesgårdar leden hängda, då fä, föl, svin, får och ök, skola bruka utkå... när åldermannen så säger, då en af vart madlag göra följe at rensa vången. Bryter någon häremot böta 4 öre silvermynt.
+) Åtta dagar före valborgsmässordagen, eller förr den om så vintersäden skulle behövas, skola alla gärdesgårdar leden hängda, då fä, föl, svin, får och ök, skola bruka utköras när åldermannen så säger, då en af vart madlag göra följe at rensa vången<ref>Före enskiftet låg vanligen gårdarna i en by tillsammans i en klunga. Åkermarken var oftast indelad i tre vångar. Tresäde, eller treskiftesbruk, är ett odlingssystem som innebär att marken ligger i träda vart tredje år. Böndernas gårdar var samlade i byar. Byns åkermark indelades på den här tiden i tre gärden eller vångar, som i sin tur delades in i smala tegar, fördelade mellan bönderna. På två av vångarna sådde man och inhägnade marken så inte djuren kunde komma in och beta. Det tredje gärdet låg i träda och där fick boskapen beta. När ett år gått skiftade man så att den vång som legat i träda då uppodlades och en annan vång lades i träda.[http://www.ts.skane.se/fakta/1700talet#jordbruk_med_tresäde_och_treskiftesbruk_section]</ref>. Bryter någon häremot böta 4 öre silvermynt.
-) Sedan valborgsmässodag måga inga ök i vången om natten eller dagen der vara utan tjudrade, vid åtta öres böte för et hvart; dock vid sädesdagarna, då hvar och en låter reda sin ö
+) Sedan valborgsmässodag måga inga ök i vången om natten eller dagen der vara utan tjudrade, vid åtta öres böte för et hvart; dock vid sädesdagarna, då hvar och en låter rasta sin ök, vare saklös, allt efter överrenskommelse. Vid lika bot, vare för hvart och ett fäkreatur som löst insläppes, böterna fördubblas hvar gång någon häremot bryter.
 ) Skulle någon beträdas 8 dagar efter Valborgsmässodagen hafva sj... sina ökar på en annan mans äng böte fyra öre för hvart ök. Beträdes någon oftare böte dubbelt.
-) Vad tjuderfänad angår bör hvar och en
+) Vad tjuderfänad angår bör hvar och en tjudra på sin egen äng med försvarligt tjuder, med 4 öres bot på hvart kreatur första gången; böterna fördubblas för var gång häremot förbrytes.
@@ Rad 40: / Rad 64: @@
-[[Kategori:Diverse]] [[Kategori:Källor]]  [[Kategori:Väsby]]  [[Kategori:stub]]
+[[Kategori:Diverse]] [[Kategori:Källor]]  [[Kategori:Väsby]]