Kullabygd - Versionshistorik

Jerlerup den 28 januari 2012 kl. 21.54

2012-01-28T21:54:08Z

Jerlerup den 28 januari 2012 kl. 21.40

2012-01-28T21:40:24Z

Jerlerup den 28 januari 2012 kl. 20.01

2012-01-28T20:01:53Z

Visa ändringar

Jerlerup den 28 januari 2012 kl. 18.28

2012-01-28T18:28:41Z

Jerlerup den 28 januari 2012 kl. 18.26

2012-01-28T18:26:27Z

Jerlerup den 28 januari 2012 kl. 18.26

2012-01-28T18:26:01Z

Jerlerup den 28 januari 2012 kl. 17.44

2012-01-28T17:44:41Z

Jerlerup den 28 januari 2012 kl. 17.23

2012-01-28T17:23:08Z

Visa ändringar

Jerlerup den 18 januari 2012 kl. 22.09

2012-01-18T22:09:17Z

Jerlerup den 18 januari 2012 kl. 22.00

2012-01-18T22:00:53Z

@@ Rad 77: / Rad 77: @@
 Tre månader senare, torsdagen den 22 april 1624, begick han ytterligare ett våldsdåd. Då försökte han våldta Kristina Mogensdotter, en självägande bonde som dessutom var, eller hade varit, länsman i Allerum socken, "Mogens i Laröd", Mogens Rasmusson. han bodde i det som senare blev Nr. 2 i Laröd.  Länamannen var en sorts kombinerad polis och kronofogde på lokal nivå och alltså en tjänsteman som direkt lydde under Anders Bille, länsherren till Helsingborg.
-Kirstina, och hennes väninna Inger Pedersdotter hade gått till Helsingborg för att handla. De var båda två pigor. Kirstina hos sin familj och Inger hos smeden i trakten, Nils Smed i "stengravarna" i Laröd. Stengravarna var ett stenbrott som låg vid stranden nedanför nuvarande Sofiero och Laröd.
+kristina berättade senare inför rätten att hon, och hennes väninna Inger Pedersdotter hade gått till Helsingborg för att handla. När de passerade en krog i Helsingborg, Albrett Jörgensens bislag, såg de Mourids Podebusk sitta där med sin rideknekt, Niels Poulsen. När de sen gick hemåt med det nyköpta brödet i sina korgar såg de att Mourids Podebusk och rideknekten stod och väntade på dem vid vägen på stranden nedanför "Lilla Pålsköp", alltså dagens Pålsjö.
 Det här är Kristinas egna ord:
@@ Rad 99: / Rad 97: @@
 På lördagen gick modern och dottern till Rosendals slott för att prata med länsherren Anders Bille. Men han var inte där. När Bille fick veta att de varit där skickade han bud efter dem och bad dem komma dagen efter. På söndagen var inte bara Bille där, utan även Mads Jensen som var biskop i Lund, Prästerna herr knut i Allerum, Herr Peder I kropp och Herr Ollof i Kvidinge samt länsmannen i Landskrona Anders Sinclair.
-Det var knappast en slump. Skulle man ta strid mot en Podebusk behövdes nog alla vittnen han kunde få fram.
+Det var knappast en slump. Skulle man ta strid mot Podebusk behövdes vittnen av hög status.
-Och kvinnorna bjöds in i den stora salen på Rosendal där Kirstina berättade vad som hänt och visade upp sina såriga bröst.
+Så kvinnorna bjöds in i den stora salen på Rosendal där Kirstina berättade vad som hänt för de närvarande,  och visade upp sina såriga bröst.
 RUBRIK: '''Anders Bille får nog'''
-Anders Bille såg genast chansen att komma åt den galne slottsherren i Krapperup och agerade snabbt, som lagen föreskrev. Prästen i Allerum gjorde förhör och själv tog han de första kontakterna med den anklagade Herr Mourids som nekade till våldtäktsförsöket. Dessutom gjorde snart Mourids bort sig ännu mer genom att påstå att Anders Bille ljög och att han hade hotat Kirstina och med våld fått henne att ljuga.
+Anders Bille såg genast chansen att komma åt den galne slottsherren i Krapperup och agerade snabbt. Prästen i Allerum gjorde förhör och själv tog han de första kontakterna med den anklagade Herr Mourids som nekade till våldtäktsförsöket. Dessutom gjorde snart Mourids bort sig ännu mer genom att påstå att Anders Bille ljög och att han hade hotat Kirstina och med våld fått henne att ljuga.
 Ärendet kom upp i Luggude Häradsrätt och därefter, den 9.e juli, behandlades ärendet på herredagen i Köpenhamn, i kungens och riksrådens närvaro. Anders Bille var anklagare och Mourids gamla kumpan, Peder Busk, talade för Mourids sak i rättegången. Anders Bille krävde att han skulle dömas till dödsstraff.

@@ Rad 103: / Rad 103: @@
 Och kvinnorna bjöds in i den stora salen på Rosendal där Kirstina berättade vad som hänt och visade upp sina såriga bröst.
-RUBRIK: '''Anders Billde får nog'''
+RUBRIK: '''Anders Bille får nog'''
 Anders Bille såg genast chansen att komma åt den galne slottsherren i Krapperup och agerade snabbt, som lagen föreskrev. Prästen i Allerum gjorde förhör och själv tog han de första kontakterna med den anklagade Herr Mourids som nekade till våldtäktsförsöket. Dessutom gjorde snart Mourids bort sig ännu mer genom att påstå att Anders Bille ljög och att han hade hotat Kirstina och med våld fått henne att ljuga.
@@ Rad 117: / Rad 117: @@
 En Peder Böge hördes samtidigt, som berättade att han samma dag som våldtäktsförsöket, hade blivit misshandlad av Mourids och hans rideknekt, när han var på väg hem från stengravarna till Helsingborg.
-Mourids Podebusk representerades av Peder Busk och gjorde lama försök att försvara sig
+RUBRIK: '''Domen faller'''
-I sarnmenhasng med denne sag ma det formentlig ses, at da Mourids Podebusk, inden han forlod landet, sogte om tilladelse til at sselge av sit gods, skont han ikke var fyldt 25 ar, bevilgedes det ham pa betingelse av, at han forst skulle betale det, han var domt til at yde og tilfredsstille sine kreditorer, men da hansom naevnt endnu aret efter taxeredes til 1100 tdr. htk., har han ikke strax realiseret sine godser, og i al fald besad han endnu ved sin dod hovedgarden Skedal i Halland54).
+"Vi finner att ovannämnda Mourids Podebusk har gått in i ovannämnda prästs hus två gånger och gjort stor skada med våld där med hugg och annan otillbörlighet, dessutom har han överfallit prästen, sårat honom, sagit och illa behandlat honom... Mourids ska... ersätta all skada han gjort honom.
-Mourids Podebusk drog til Tyskland og gik i kejserlig tjeneste, hvor han blev oberst55). Sandsynligvis har han kunnet kobe eller hverve et regiment og derved faet titlen. Hans forhold i Tyskland kendes ikke, udover at han i 1631 blev gift med Marie Margrethe von Hatzfeldt-Wildenberg, med hvem han havde et barn, der dode tidligt.

@@ Rad 43: / Rad 43: @@
 Länsherren Anders Bille begärde en utredning och förhör med de inblandade. Att den dräpta stallmästaren la skulden på sig själv ansågs inte som bevis nog.
-Mourids Podebusks mammas ridefogde, Peder Busk som jobbade på Barsebäcks slott, och prästen i Brunnby, höll förhör i Krapperups stora sal med Mourids Podebusks undersåtar den 14 juli. De förhörde det tidigare stallmästaren på Krapperup Laurids Bentsen, två stalldrängar, Niels Hansen och Mourids Jensen och källarsvennen Hans Christensen. Dessutom vittnade två Möllebor,  Hans Jacobsen och Claus Jacobsen Bruger.
+Ridefogden på Mourids Podebusks mammas slott, Barsebäck, Peder Busk, och prästen i Brunnby, höll förhör i Krapperups stora sal med Mourids Podebusks undersåtar den 14 juli. De förhörde det tidigare stallmästaren på Krapperup Laurids Bentsen, två stalldrängar, Niels Hansen och Mourids Jensen och källarsvennen Hans Christensen. Dessutom vittnade två Möllebor,  Hans Jacobsen och Claus Jacobsen Bruger.
-Vittnena sa att Jens Nielsen hade använt otillbörliga, orespektfulla ord mot sin husbonde. Mourids Podebus bad då honom tiga och gå och lägga sig, Herr Mourids ska då ha gått in till sin sängkammare för att lägga sig men blev återigen störd av ett slagsmål mellan Jens och Mourids kammartjänare Holger Pedersen Skytte. Mourids fick till slut gå ner för att stoppa bråket. Gå i säng, annars fängslar jag dig, sa han, "Gack till din senng till ij morgen och ver til fredtz eller dersom du det icke gior, saa schall jeg lade digh sette henn paa et andet sted".
+Vittnena sa att Jens Nielsen hade använt "brustit i respekt" gentemot sin husbonde och använt grova ord mot honom. Mourids Podebus bad då honom tiga och gå och lägga sig, Herr Mourids ska då ha gått in till sin sängkammare för att lägga sig men blev återigen störd av ett slagsmål mellan Jens och Mourids kammartjänare Holger Pedersen Skytte. Mourids fick till slut gå ner för att stoppa bråket. Gå i säng, annars fängslar jag dig, sa han, "Gack till din senng till ij morgen och ver til fredtz eller dersom du det icke gior, saa schall jeg lade digh sette henn paa et andet sted".
 Jens Nielsen svarade med att hota herr Mourids: "Maa jeg icke slaes med Hollger Persen i aften, saa vill ieg endlig slaes med eder sielff, fordi der schall enndelig enn haffue hugh aff os i afften, och lader see, att ij bruger eders beste, jeg schall giore mit beste, det schall I veil faa att wiide, att jeg thienner eder for en karll". Sen slog han slottsherren och hoppade på honom. Då ska han ha sprungit in i Mourids Podebusks värja, och sjunkit ihop dödligt sårad.

← Äldre version		Versionen från 28 januari 2012 kl. 18.26
Rad 80:		Rad 80:

	När Kirstina		När Kirstina
		+
		+	----

	och hennes väninna inne i Helsingborg och "gjorde stan". De passerade därvid ett värdshus och markte då, att de observerades av en herreman. Då de genast såg, att det var Mourids Fodebusk, blev de mycket skrämda och vek snabbt in i en gränd. Väl där gjorde de sig ärende in i en bagarbod. De trodde nu, att de genom denna manöver undkommit Mourids och begav sig skyndsamt hem till Laröd. Vid lilla Pålsjö blev de emellertid upphunna av Mourids, som kom ridande med sin ridknekt. Till all lycka för Kirstina fanns vittnen på plats, ett par arbetare och några fiskare från Helsingör.		och hennes väninna inne i Helsingborg och "gjorde stan". De passerade därvid ett värdshus och markte då, att de observerades av en herreman. Då de genast såg, att det var Mourids Fodebusk, blev de mycket skrämda och vek snabbt in i en gränd. Väl där gjorde de sig ärende in i en bagarbod. De trodde nu, att de genom denna manöver undkommit Mourids och begav sig skyndsamt hem till Laröd. Vid lilla Pålsjö blev de emellertid upphunna av Mourids, som kom ridande med sin ridknekt. Till all lycka för Kirstina fanns vittnen på plats, ett par arbetare och några fiskare från Helsingör.

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
 INGRESS
-'''För 400 år sen, när Skåne var en del av Danmark, hade adeln oproportioneligt mycket makt och om en adelsman var tyrann hade de bönder som var "hans", dvs som brukade de gårdar som adelsherren ägde, mycket lite rättsskydd. Men ibland gick de för långt och "kungen" var tvungen att ingripa för att sina undersåtar mot adelsherrarna. Det är om det denna berättelse handlar om: om den gång 1624 då godsherren till Krapperup, Mourids Podebusk, dömdes för våldtäkt och överfall på en präst och landsförvisades, och om den unga flickan från Laröd, Kristina Mogensdotter, som våldtogs av honom... Men denna artikel handlar också om de nästan okända källor till Kullabygdens historia som finns på andra sidan sundet. En ovärderlig skatt som låter oss blicka in i 1600-talets Skåne och lära känna de människor som bodde i våra hemtrakter för länge, länge sen.'''
+'''För 400 år sen, när Skåne var en del av Danmark, hade adeln oproportioneligt mycket makt och om en adelsman var tyrann hade de bönder som var "hans", dvs som brukade de gårdar som adelsherren ägde, mycket lite rättsskydd. Men ibland gick de för långt och "kungen" var tvungen att ingripa för att sina undersåtar mot adelsherrarna. Det är om det denna berättelse handlar om: om den gång 1624 då godsherren till Krapperup, Mourids Podebusk, dömdes för våldtäkt och överfall på en präst och landsförvisades, och om den unga flickan från Laröd, Kirstina Mogensdotter, som våldtogs av honom... Men denna artikel handlar också om de nästan okända källor till Kullabygdens historia som finns på andra sidan sundet. En ovärderlig skatt som låter oss blicka in i 1600-talets Skåne och lära känna de människor som bodde i våra hemtrakter för länge, länge sen.'''
 SLUT INGRESS
-hölls en rättegång i Köpenhamn mot godsherrenn i Krapperup, Mourids Podebusk. han hade överfallit en präst och våldtagit en dotter till en av kungens döttrar. Resultatet av rättegången blev att Mourids landsförvisades "för evig tid". Flera av rättegångsprotokollen är bevarade än idag och kan läsas på Riksarkivet i Köpenhamn. Det är om detta denna artikel handlar.
+hölls en rättegång i Köpenhamn mot godsherrenn i Krapperup, Mourids Podebusk. han hade överfallit en präst och våldtagit en dotter till en av kungens bönder. Resultatet av rättegången blev att Mourids landsförvisades "för evig tid". Flera av rättegångsprotokollen är bevarade än idag och kan läsas på Riksarkivet i Köpenhamn. Det är om detta denna artikel handlar.
 Men innan vi kommer in på vad som kom fram vid rättegången ska jag förklara lite vem Mourids Podebusk var och hur Kullabygden såg ut då han var herre till Krapperup.
@@ Rad 33: / Rad 33: @@
 RUBRIK: '''Dråp eller mord?'''
-På kvällen på torsdagen den 7 juli 1623 knackade det på dörren till Brunnbys prästgård. Det var en av Mourids Podebusks drängar som ridit dit för att hämta prästen Hans Pedersen. Drängen berättade att Mourids Podebusk hade skadat sin stallmästare Jens Nielsen dagen innan och låg för döden och behövde tröst och sista smörjelsen. Prästen red till Krapperup och gjorde detta.
+På kvällen söndagen den 7 juli 1623 knackade det på dörren till Brunnbys prästgård. Det var en av Mourids Podebusks drängar som ridit dit för att hämta prästen Hans Pedersen. Drängen berättade att Mourids Podebusk hade skadat sin stallmästare Jens Nielsen dagen innan och låg för döden och behövde tröst och sista smörjelsen. Prästen red till Krapperup och gjorde detta.
 Men en präst på den här tiden var inte enbart en präst. Han var överhetens förlängda arm. Det ingick i hans arbetsuppgifter att inte bara ge tröst, utan att även utreda det som skett. Han höll därför förhör med den döende.
@@ Rad 74: / Rad 74: @@
 RUBRIK: '''Våldtäkt på en flicka i Laröd'''
 For der gores rede for den stakkels piges og de ovrige vidners fremstilling av sagen, vil det vsere rimeligt at sige den smule, der kan oplyses om hende og hendes milieu. Hun hed Kirsten Mogensdatter og hendes fader var en selvejerbonde fra Laverod Mogens Rasmussen, der i al fald fra 1598 havde siddet pa en stor gard pa ca. 15 tdr. hk. og i 1617 betalte 2 dlr. i skat og holdt to tjenestekarle, i 1621 dog kun een. Han er formentlig den Mogens Rasmussen, der i 1598 bodede 2 dlr. for uret, han gjorde Bent Pedersen i Laverod. Endnu i 1633 sad han pa garden, men han er vistnok dod i dette ar, i al fald sad der en ny bonde Anders Svendsen pa garden i 1636. I en arrsekke var han fritaget for at yde skat og landgilde, fordi han var »lensmand«, det vil sige en slags sognefoged, der blandt andet havde med skatteopkraevningen at gore, sa hans sociale position var god, Om hans hustru vides kun navnet »Zicille« Nielsdatter, og at hun fulgtes med datteren til Rosendal for at klage38).
 Kirsten Mogensdatter og en anden kvinde Inger Pedersdatter, der boede hos Niels Smed i Gravene i Helsingborg, var torsdag d. 22. april sammen i Helsingborg, hvor de sa, at Mourids Podebusk sad i Albert Jorgensens bislag og drak. De gik ned i et andet straede og kobte brod, og der red Mourids Podebusk forbi dem selv tredie. Pa vejen gennem byen modte rytterne borgeren Peder Boge, der var pa hjemvejen fra Gravene, og en av dem rabte til ham: »Av vejen, din skselm!« Peder Boge gav sig til at lobe og krob pa hsender og fodder op ad en skraning, men en av karlene red hen og generede ham med sin hest. Mourids Podebuskrabte: »Hvor er den skaelm?« Karlen svarede: »Her er han«, og Mourids Podebusk trak sin pampert39) og slog borgeren pa hojre arm og i hovedet, sa han faldt omkuld og besvimede. Dette optrin bevidnedes av en anden borger Baltser Jensen, men affaeren kom ikke til at spille nogen storre rolle senere, for pa herredstinget erkendte Mourids Podebusksfuldmaegtig Peder Buck forholdet og tilbod at stille Peder Boge tilfreds blandt andet ved at godtgore ham hans udgifter til badskaerlon, og dermed troede Mourids Podebusk, at den side av sagen var ude av verden.

@@ Rad 61: / Rad 61: @@
 RUBRIK: '''Överfall på en präst.'''
-I samband med rättegångarna mot Mourids Podebusk för våldtäkten på flickan från Laröd skrev en präst i Landskronatrakkten, Christian Christensen, till länsherren i Helsingborg, Anders Bille, och berättade att Mourids Podebusk hade överfallit honom i januari samma år.
+I samband med rättegångarna mot Mourids Podebusk för våldtäkten på flickan från Laröd kom nya uppgifter fram om herr Mourids. Bland annat kom det fram uppgifter om att han jagat bort maken till en kvinna han var intresserad av och hade "besovit" henne, dvs haft sex med henne. men mer allvarligt var att en präst i Landskronatrakten, Christian Christensen, berättade för myndigheterna att Mourids Podebusk hade överfallit honom och flera bönder i januari samma år.
 Herr Christens berättelse gick ut på att han hade hyrt lite skog av Axel Ulfstand till Dvege och att han och några sockenmän hade fört brännved från skogen hem till honom den nionde januari. Som tack fr hjälpen bjöd herr Christen dem på kvällsmat men mitt i maten kom Mouids Podebusk och kaptenen Otto dit. Prästen bad dem sitta ner och bjöd in dem också.
-Gästerna var märkbart berusade och efter några minuter hade kaptenen hunnit slå ner två av gästerna vid matbordet. Bönderna lämnade matbordet så fort de kunde och gick ut på gården, rädda för vad Mourids kunde
+Gästerna var märkbart berusade och efter några minuter hade kaptenen hunnit slå ner två av gästerna vid matbordet.
 Sandsynligvis skyldes det lensmanden pa Helsingborg hr. Anders Bille til Rosendal, at der blev taget fat pa Mourids Podebusk, for allerede i april havde han skrevet til kansleren Christian Friis om overfaldet pa pigen og havde faet besked pa at ga videre med sagen, og han havde derfor staevnet Mourids Podebusk til vidneavhoring i sagen pa Luggude herredsting. I de sidste dag av april var han pa Herrevad kloster, der horte med til hans len, og da han kom hjem til Rosendal d. 30. april, fandt han folgende brev, der ikke findes i original, men kun i avskriften i herredagsdombogen.
 »Min ganske venlig hilsen forsendt med Vorherre. Betakker jeg dig for bevist gode, igen at forskylde jeg altid vil findes villig. Sa giver jeg dig at vide, at eftersom jeg nu forgangen torsdag red fra Helsingborg, kom til et kvindfolk pa vejen, hvilket jeg erfarer, at du ville, at hun imod sandhed og hendes ed skulle lyve pa mig, at jeg havde ligget hos hende pa vejen, hvilket hun ikke skal bevise, eller jeg nogen tid har gjort, men hun og selv for dig nu pa sondag har benaegtet, hvilket du ikke ville lade blive, at hun har sagt dig beskeden, mens nu igen hende med harde ord og faengsel har truet, at hun imod al sandhed og ret skulle endelig bekende, at jeg havde ligget hos hende, som hun dog ikke kan gore, uden at hun jo bliver av dig dertil truet til at sige logn, mens hvad anden bespottelig ord, som du og dine gaester forgangen sondag og end i gar pa mig har haft, kan besta, til jeg kan erf are, om sa er. Beder dig derfor gerne, du lader mig vaere uspottet og foragtet, thi jeg ingenlunde havde forset mig, at du sa imod dit Iofte skulle vaeret pa mit vaerste. Dette at lade dig vide har jeg ikke kunnet ladt, men vil have dig Gud almsegtigste befalet. Actum Kongsholt den 28. april 1624. Gor vel og skriv mig et ord tilbage, om sa er eller ikke.

@@ Rad 23: / Rad 23: @@
 Självägande bönder, som i Sverige, fanns egentligen inte i Danmark, men det närmaste man kunde komma var de jordegna bönderna, Skattebönderna. Dessutom fanns leie eller fästebönder som man lite förenklat kan säga hyrde, inte ägde, sin gård och som fick göra ganska omfattande dagsverken för länsherren eller lokala adelsherrar. En tredje kategori var bönder som brukade kyrkans jord eller som brukade någon adelsherres jord.
-En annan viktig maktfaktor var kyrkan. Präst i Brunnby socken, där Krapperups slott ligger, var vid den här tiden Hans Pedersen. I berättelsen om vad som skedde 1624 kommer vi att stifta bekantskap med andra lokala präster. Bland annat Hans Arnoldsson, prost i Helsingborg och Knud Hansen som var präst i Allerum. Men det är i Brunnby socken vår berättelse börjar, den 6 juli 1623 då Mourids Podebusk dödade sin stallmästare Jens Nielsen.
+En annan viktig maktfaktor var kyrkan. Präst i Brunnby socken, där Krapperups slott ligger, var vid den här tiden Hans Pedersen. I berättelsen om vad som skedde 1624 kommer vi att stifta bekantskap med andra lokala präster. Bland annat Hans Arnoldsson, prost i Helsingborg och Knud Hansen som var präst i Allerum.
 RUBRIK: '''Dråp eller mord?'''

@@ Rad 26: / Rad 26: @@
 RUBRIK: '''Dråp eller mord?'''
@@ Rad 31: / Rad 37: @@
 http://luggude.slektforskning.se/wiki/1624,_Kongens_retterting,_dom_mot_Mourids_Podebusk
 Efter Podebusk = beskriv Laröd och vad man kan få fram om gårdarna där.
 --------------