Erik Nyman (ca 1669-1739) - Versionshistorik

Martinbrandt den 8 oktober 2011 kl. 11.06

2011-10-08T11:06:22Z

Jerlerup den 2 oktober 2011 kl. 14.28

2011-10-02T14:28:21Z

Jerlerup den 2 oktober 2011 kl. 14.27

2011-10-02T14:27:57Z

Jerlerup: /* 1710 */

2011-01-19T17:17:18Z

‎1710

Jerlerup den 19 januari 2011 kl. 15.49

2011-01-19T15:49:28Z

Jerlerup: /* 1710 */

2011-01-19T15:47:24Z

‎1710

Jerlerup den 19 januari 2011 kl. 15.46

2011-01-19T15:46:56Z

Martinbrandt den 19 januari 2011 kl. 09.18

2011-01-19T09:18:57Z

Jerlerup den 18 januari 2011 kl. 21.00

2011-01-18T21:00:13Z

Jerlerup: /* Forskningshypoteser */

2011-01-18T20:59:58Z

‎Forskningshypoteser

@@ Rad 103: / Rad 103: @@
 Källa: Luggude Häradsrätt AIa:16
-=== 1725 ===
+=== 1726 ===
-I ett domboksmål från 1725 nämns Erik nyman och hans hustru Stina Dahlström. Någon kallar Erik för en gammal tjuv. <ref>Martin Brandts forskning</ref>
+d 31 October<ref>Luggude häradsrätt AIA:19</ref>
 = Forskningshypoteser =

@@ Rad 33: / Rad 33: @@
 ==1719==
--10-19 Sedan företogz fölljande af Nembdemännen
+-10-19
 hållna granskningar öfwer några öde och
 förfallna Crono gods frällse hemman

← Äldre version		Versionen från 2 oktober 2011 kl. 14.27
Rad 30:		Rad 30:

	En del liknande uppgifterna ges vid rättegången mot länsman Per Andersson från S Möinge och fjärdingsman Rasmus Jepsson från Munkagårda. Dessa dömdes av Rönnebergs häradsrätt och Göta hovrätt att "mista lif ähra och gods" men benådades av kungen. Även vid denna rättegång förekommer Erik Nyman och Nils Nilsson." <ref>Bengt Nordahl, Släkt och bygd 1995 nr 2 [http://www.sloff.se/sob/03-2/krigsliknande.htm]</ref>		En del liknande uppgifterna ges vid rättegången mot länsman Per Andersson från S Möinge och fjärdingsman Rasmus Jepsson från Munkagårda. Dessa dömdes av Rönnebergs häradsrätt och Göta hovrätt att "mista lif ähra och gods" men benådades av kungen. Även vid denna rättegång förekommer Erik Nyman och Nils Nilsson." <ref>Bengt Nordahl, Släkt och bygd 1995 nr 2 [http://www.sloff.se/sob/03-2/krigsliknande.htm]</ref>
		+
		+	==1719==
		+
		+	1719-10-19 Sedan företogz fölljande af Nembdemännen
		+	hållna granskningar öfwer några öde och
		+	förfallna Crono gods frällse hemman
		+	uppå hwolka sökes frijhetz åhr hwarföre
		+	Rätten ransakade som följer.
		+
		+	Först upwijstes Befallningsmannens Hans
		+	[Krockz] uthgifna Städzmåhls Zedell under
		+	d 27 Sidstl:na Januarij hwarmedelst emot
		+	skäliga frijhetz åhr uplåtes till Inspecto-
		+	ren Erich Nÿman Crono ograverade hem-
		+	manet N 3 1/4 i Bräcke och Wäsbÿ
		+	Socken, hwilket skall warit allt sedan
		+	åhr 1704 merandels öde hwarföre ef-
		+	ter wederbörandes anhålan företog sig
		+	Rätten att öfwer detta hemmans [tim-
		+	made] ödesmåhl och beskaffenhet lagl:n
		+	ransaka som följer.
		+
		+	1na Berättades att sedan sidsta danska Kriget
		+	hafwa 2dne åboer dhen ena efter dhen andra
		+	Rymbdt öfwer till dannemark med hustru
		+	och barn ifrån detta hemman, hwar
		+	delst dett i förstene kommit utj öde
		+	och till husen blifwit underrätt, samt
		+	då legat några åhr alldeles öde, inte
		+	des förra Crono Ländzmannen Lars
		+	Persson detta emottagit, som haft det
		+	i några åhr i bruk under hwad
		+	willkor är intet bekant, men när
		+	han dödde war efter honom intet
		+	stor ägendom att han där för utan
		+	att Erfwingarna måste låna pgr till
		+	Lijkstohl kunde blifwa begrafwen
		+	sedermera har dett nu en 5 åhrs tijd
		+	stådt alldeles öde, efter ingen åbo
		+	hemmanetz slätta willkor will tyga
		+	och ägendom dett för än nu wehlat e-
		+	mottaga; hwad Elljest Bristfällighe-
		+	ten där uppå angår, så upwijstes
		+
		+	2de Crono Ländzmannen Tÿris Kijllman
		+	och Nämbdemännernas Påhl Jönson
		+	och Nills Ohlsons ther öfwer d 11 inn-
		+	ewarande åhr hollna granskning [..]
		+	samma bristfälligheet blif:t uthsat och
		+	wärderat för 248 D:r 16 öre smt och hwar
		+
		+	3tio hemmetz åcker och äng eller andra
		+	tillhörigheter wijdkommer, så är hemmanets
		+	ägendom medelst dett att hemmanet
		+	under så lång tijd dels warit åbodt af
		+	Kratzlare, dels och stådt alldeles öde
		+	mÿckit blifwit förderfwat, och andra
		+	härligheter 4to af Skog fiskerwatten
		+	Trä och humblegård, qwarn eller Tårf-
		+	måse finnes alldeles intet, utan en
		+	ganskas slätt muhlabete. hwarföre
		+	5te i anseende till alla flÿka omstän-
		+	digheter pröfwade Tingz Rätten att åth-
		+	minstone till detta hemmanetz upkomst
		+	som alldeles skall af Nÿa uppbÿggas och
		+	uptagas ärfordras 4 åhrs frijhet som
		+	allt Kongl: qouvernementetz wijdare
		+	ompröfwande underställes
		+
		+	Källa: Luggude Häradsrätt AIa:16

	=== 1725 ===		=== 1725 ===

@@ Rad 23: / Rad 23: @@
 === 1710 ===
-Amiral Ankarstierna begär 20/10 1710 genom Erik Nyman att Luggude häradsrätt rannsakar den skada som han lidit av fienden på dess gård Knutstorp. 14 dagar efter danskarnas landstigning hade ett stort parti kavallerister kommit och våldgästat under ett dygn. Därefter hade fyra kompanier danska dragoner kommit och blivit liggande där i sju veckor. Under denna tid blev herrgården illa åtgången. Dörrar, plank, portar, spiltor och fördelningar i uthusen nerbrötos och uppbrändes, och låsar och järnredskap blev borttaget. En stor hop furubjälkar lät de bortföra till Kävlingebrons uppbyggnad. Brygg- och brännvinspannor av koppar lät de borttaga till Helsingborg. Bönderna måste skjutsa och många miste sina hästar och led mycken skada. Ett parti råg och korn som var undangömt i Kågeröds kyrka lade de beslag på.
+"Amiral Ankarstierna begär 20/10 1710 genom Erik Nyman att Luggude häradsrätt rannsakar den skada som han lidit av fienden på dess gård Knutstorp. 14 dagar efter danskarnas landstigning hade ett stort parti kavallerister kommit och våldgästat under ett dygn. Därefter hade fyra kompanier danska dragoner kommit och blivit liggande där i sju veckor. Under denna tid blev herrgården illa åtgången. Dörrar, plank, portar, spiltor och fördelningar i uthusen nerbrötos och uppbrändes, och låsar och järnredskap blev borttaget. En stor hop furubjälkar lät de bortföra till Kävlingebrons uppbyggnad. Brygg- och brännvinspannor av koppar lät de borttaga till Helsingborg. Bönderna måste skjutsa och många miste sina hästar och led mycken skada. Ett parti råg och korn som var undangömt i Kågeröds kyrka lade de beslag på.
 När general Reventlow under ett dygn förlade 2400 man kavallerister där, förtärdes förutom hö 15 tunnor havre och 5 tunnor korn. Därefter lät de uttröska några hundra tunnor korn som de gav hästarna i sju veckorns tid. Sedan några hundra man förlagda på Axelvold hade förtärt all säden och höet där, lät de hämta hö från Knutstorp och mycket hö fördes också till Helsingborg. En ringa del blev kvar, och detta förtärdes sedan av ett parti av Västgöta kavalleriregemente. Det omtalas också, att "een skön stoor stodhäst, een oxe och wed pass 100 swin" slaktades och förtärdes av fienden (danskarna).
@@ Rad 29: / Rad 29: @@
 Allt detta omtalas i en uppvist attest daterad den 14 oktober, vilken kyrkoherde Eric Herlin underskrivit. Nämndemannen Nils Nilsson i Böketofta hade dagligen vistats på herrgården under den omnämnda tiden, och han gav samma vittnesmål. Nämndemannen Anders Hansson i Rovegården, liksom föregående från Kågeröds socken, framhöll i synnerhet, att Knutstorps bönder lidit stor skada genom den stadigvarande skjutsningen, som de måst göra.
-En del liknande uppgifterna ges vid rättegången mot länsman Per Andersson från S Möinge och fjärdingsman Rasmus Jepsson från Munkagårda. Dessa dömdes av Rönnebergs häradsrätt och Göta hovrätt att "mista lif ähra och gods" men benådades av kungen. Även vid denna rättegång förekommer Erik Nyman och Nils Nilsson. <ref>Bengt Nordahl, Släkt och bygd 1995 nr 2 [http://www.sloff.se/sob/03-2/krigsliknande.htm]</ref>
+En del liknande uppgifterna ges vid rättegången mot länsman Per Andersson från S Möinge och fjärdingsman Rasmus Jepsson från Munkagårda. Dessa dömdes av Rönnebergs häradsrätt och Göta hovrätt att "mista lif ähra och gods" men benådades av kungen. Även vid denna rättegång förekommer Erik Nyman och Nils Nilsson." <ref>Bengt Nordahl, Släkt och bygd 1995 nr 2 [http://www.sloff.se/sob/03-2/krigsliknande.htm]</ref>
 === 1725 ===

@@ Rad 16: / Rad 16: @@
 '''Erik Nyman'''. Befallningsman vid herresätet Knutstorp i Kågeröd.
 == I domböckerna==
@@ Rad 33: / Rad 35: @@
 I ett domboksmål från 1725 nämns Erik nyman och hans hustru Stina Dahlström. Någon kallar Erik för en gammal tjuv. <ref>Martin Brandts forskning</ref>
-== Forskningshypoteser ==
+= Forskningshypoteser =
 Släkten Nymans ursprung i Kullabygden har länge varit höjt i dunkel. Erik var befallningsman i Knutstorp under det stora Nordiska Kriget. Godset ägdes då av amiral Cornelius Ankarstierna. Erik föder 1712 sin son Cornelius där. Nån gång runt 1717-1719 flyttar han till Bräcke i Väsby socken med familjen och sen dess har Nyman-släkten spridit sig i Kullabygden.
@@ Rad 61: / Rad 63: @@
 Nykil är i valkebo härad.
-== Fotnoter ==
+= Fotnoter =
 <references>

@@ Rad 17: / Rad 17: @@
-== I källorna ==
+== I domböckerna==
 I ett domboksmål från 1725 nämns Erik nyman och hans hustru Stina Dahlström. Någon kallar Erik för en gammal tjuv. <ref>Martin Brandts forskning</ref>
@@ Rad 46: / Rad 58: @@
 Det fanns en Anders Jönsson Nyman i Hittarp. Frågan är om det fanns släktskap mellan denne och Erik Jönsson Nyman.
 == Fotnoter ==

← Äldre version		Versionen från 19 januari 2011 kl. 09.18
Rad 14:		Rad 14:
	}}		}}

−	'''Erik Nyman'''. ~~Trädgårdsmästare och befallningsman~~ vid herresätet Knutstorp i Kågeröd.	+	'''Erik Nyman'''. Befallningsman vid herresätet Knutstorp i Kågeröd.

← Äldre version		Versionen från 18 januari 2011 kl. 21.00
Rad 14:		Rad 14:
	}}		}}

−	'''Erik Nyman'''. ~~Trädgårdsmästae~~ och befallningsman vid herresätet Knutstorp i Kågeröd.	+	'''Erik Nyman'''. Trädgårdsmästare och befallningsman vid herresätet Knutstorp i Kågeröd.

@@ Rad 27: / Rad 27: @@
 "''Nästa barn föddes 1712: d 16 Juny döptes Eric Nymans barn i Skyttagården ne Cornelius buret af Höwälboorna fru Amiralinan Margaretha E. Sparre på Knutstorp, faddrar Baron Claes Ankarstierna, Hindrich Hackson (min förfader), Pastorskan Helena Nercia.
-Eric kallas här inte befallningsman, men i 1711 års mantalslängd upptas som brukare av Skyttagården befallningsman Nyman. Jag har inte funnit något som tyder på att han fanns i Kågeröd tidigare än 1709 och inte heller efter 1712.''"<ref>BREV från Bengt Nordahl  2009-11-15</ref>
+Eric kallas här inte befallningsman, men i 1711 års mantalslängd upptas som brukare av Skyttagården befallningsman Nyman. Jag har inte funnit något som tyder på att han fanns i Kågeröd tidigare än 1709 och inte heller efter 1712.''"<ref>BREV från Bengt Nordahl till Torbjörn Jerlerup 2009-11-15</ref>
 Men var de kom ifrån är höjt i dunkel. En forskningshypotes är att han kom från Nykils socken i Östergötaland.