Ödåkra - Versionshistorik

Jerlerup den 2 maj 2011 kl. 19.48

2011-05-02T19:48:43Z

Jerlerup den 2 maj 2011 kl. 19.48

2011-05-02T19:48:11Z

Jerlerup den 2 maj 2011 kl. 19.47

2011-05-02T19:47:46Z

Jerlerup: Skapade sidan med 'Väsby 1861 enligt Generalstabskartan (Lantmäteriet). Väsby 1684. [[Fil:Äsperöd_1783....'

2011-05-02T19:44:25Z

Skapade sidan med '280px|thumb|Väsby 1861 enligt Generalstabskartan (Lantmäteriet). 280px|thumb|Väsby 1684. [[Fil:Äsperöd_1783....'

Ny sida

[[Fil:Generalstabskarta1861_Väsby.jpg|280px|thumb|Väsby 1861 enligt Generalstabskartan (Lantmäteriet).]]
[[Fil:Väsby_1684.jpg|280px|thumb|Väsby 1684.]]
[[Fil:Äsperöd_1783.jpg|280px|thumb|Äsperöd 1783.]]

= Domboksmål =

Hej,

Här kommer målet om Sönne Toldssons arv för de som är intresserade, hoppas tinget före och efter också finns att läsa…. Jag ska leta.

Orterna som nämns på Själland är Munkerup och Drakstorp vilka borde vara Dragstrup i Dragstrup sogn och Munkerup i Söborg sogn. Dragstrup lite innåt land sydväst om Munkerup som ligger vid kusten på nordöstra själland över sundet mellan Höganäs och Domsten samt Munkerup sydväst in åt land från Dragstrup. Det är ungefär 3 km mellan orterna.

Anno 1688 d. 4 Julij höltz laga sommartingh i Lougudhäradh å rättan Tingstadh i Flenninge

Olof Larßon i Wällinge efter förra saak
gifwandet emoot Pehr Toldßon i Bölßagra
framstälte sigh för Retten, och insinuerade
sin skrifteliga fullmacht, och när fullmagten
blef upläsen berättade Olof Larßon sigh
hafwa taget mistom, och lembnat dhen andra
fullmachten, som är för Trulß Swenßon i Bölß-
agra henna, sammaledes uthj samma Saak
som kärande praesenterade sigh Åke Swenßon
i Möllarp och Told Swenßon på arilds leije
Pehr Toldßon i Bölßagra Comparerade.
Käranderna berättade Retten, att een man wedh
nampn Söne Toldßon i Lindeknäblen medh sin
hustru i sidsta krijgs-tijd flötta öfwer på andra
sijdan åth dannemarck, på Seelandh Land, och een
gårdh Munkerup benembdh, dherest dhe begge och så
dödde, och såsom dhe seija sigh wara dhen afledne
mannens broderbarn, och förmeena dhem wa-
ra förnär skidt, så att dhe icke fullkommel: dheras
arfrättigheet till goda åthniutet, i dhet att Pehr
Toldßon som är dhen aflednes Broder, hafwer
uthaf Boet taget twenne Kettlar efter man-
nens dödh, och buret dhem till drakstorp dher
han hade sitt qwarteer, sammaledes några an-
dra Bohag mehrer, som dhe så just icke kun-
na nampngifwa, huru mycket dhet war,
föruthan penningar som han hafwer undan-
dolt, och dhe inthet bekommo dheras andeel
dher urhaf.
här emoot swarade Pehr Toldßon och neekade
alldeles dher till, begärandes dhe måtte honom
dhet lag:n öfwerbewijsa, och insinuerade sitt skrift[eliga]
Swar och förklaring emot sine Broderbarn,
dat: Bölßagra d.3 Julij 1688, innehållandes at[t]
hwadh efterlåttenskapen efter Sal: Söne Toldßon
anbelanger haar han wedh förra Tinget inlef-
wererat dher öfwer richtigt skiftebref, Till
dhet andra beder att Retten icke wille tillåta kä-
randernes egna Slächt och wänner, hwilka
han håller i Saken partiska, dher uthinnan få
wettna, för än dhe först Lag:n bewijsa skifte-
brefwet wara falskt och orichtigt, sedan att
dhe Lag:n måtte öfwertÿga honom, dhet han [mehr]
penningar, wijdare än skiftebrefwet innehöll
bekommet, som swaret wijdare förklarar.
Sedan skiftesbrefwet för Retten blef upläset
tillfrågade Retten Käranderna, om dhe efter
Bem:te Skiftesbref innehåls hafwa bekommet
hwadh som dhe i repraesentation till dheras
Sal: fahr waret berättigade till. Swarade
och att dhe inthet sökia Pehr Toldßon dherföre,
uthan för hwad som han undandölt af Sterb-
boets förmågo, och inthet kommet dhem som
med arfwingar till godo och deelning.
Käranderna försköto sigh till efterfölliande
wittne, neml: Joen Larßon på H:e Arilds Leije
hwilken först efter föregångne till honom af
Retten giordh förmaning om sanningens
framseijande och sedan aflagdan Eedh wettna-
de, att Pehr Toldßon haar gådt ifrån hans Bro-
der Söne Toldßon på Munkerup som då lefde
och 8 weckor dher efter först dödde, bärandes een
lijten säck, hwar uthj kunde wara halfander sköp-
pes fyllnadt, men hwadh dher uthj war, weet han
inthet, medh samma säck gick han hem uthj
sitt qwarteer i draakstorp, och war han Joen
Larßon till husa hoos Söne Toldßon, straxt dher
efter att Pehr Toldßon ifrån sin Broder gick
uthur Cammaren medh säcken, öppnade Söne Told-
ßon ett lijtet skrijn, och tog uth några Sölfskedar,
men huru många dhe woro kan han icke för-
wißo seija, uthan meenar att dhet war 7 st.
och badh att han skulle lefwerera dhem till Pehr
Toldßon, som stodh uthan för dören och wäntade
dher efter, hwilket han och så giorde.
Retten tillsporde honom om han på sitt Samwete
och aflagda Eedh kan seija och bekänna, att han
inthet egentel: weet hwadh som i Säcken war.
Jtem om dhe Sakerna som uthj Säcken woro, jäm
wäl Sölfskedarna woro antingen Söne Toldßons,
eller Pehr Toldßons. R: och neekade aldeles
sigh inthet weeta hwilken af dheßa Bröderna Sölf-
skedarna woro tillhörigh, eller hwadh som war
i Säcken, och hwem af dhem dhet ägde.

2:o Sedan om han i sitt Samwete kan inbilla sigh
att Pehr Toldßon skulle hafwa undandolt något
af sin Broders ägendom. R: dhet kan han
inthet seija.
3:o Om han elliest haar märkt och förnummat [att]
Pehr Toldßon haar waret eller är någon orich-
tigh, girigh eller snijken men efter wärdslig [ä-]
godelar. R: Sigh icke kunna seija dhet, uthan
alltijdh alltijdh haft gott Lofordh om sigh.
4:o Efter han war till huse hoos Söne Toldßon, [så]
lär han och så kunna weeta om Snaphanen Laße
Nilßon, som war Söne Toldßons Brorson, war
hoos Söne Toldßon, antingen för än han siuckn[at]
eller sedan i siukdommen. R: Ja, att bem:te
hema war hoos honom, som oftast för än han in-
siuknade, meen i synnerheet låg hoos honom
hwar natt i Sängen i hans siukdoom, och på sid[..]
lychtone hade Söne Toldßons nÿcklar båda till [hä-]
star och skrin i förwaring, efter Söne Toldßon
war så swagh, at han inthet sielf kunde gifwa
acht uppå dhem. Bekände och att Söne Toldßon
kårt för än han dödde, bagh honom gå efter
hans broder Pehr Toldßon, att han wille komma
till honom, hwilket han och giorde, och när han
kom till honom war han måhllöös och kunde
inthet tahla, och när han Söne war dödh, så öp-
nade Snaphanen Laße kistorna, uthj Pehr Told-
ßons och Boel Nilßdotters, som war hans syster
närwaro, när han skulle swepas.
Dhes uthan bekände att dhe haft honom Pehr Toldßon
mißtänkt för några undandolde penningar
wedh Skiftet män kunde honom icke något öf-
werbewijsa, uthan att Laße Snaphane Söne Toldßons
broorßon hade bekändt för honon på andra sijdan
dhet han gifwet sin broder Snaphanen Påhl 24 Dr
och sin Syster Boel 12 Dr, sampt sin syster Bengta
12 Dr Sm:t wijdare wiste inthet att bewittna.

Söne Pehrßon i fiellestorp in för sittiande Rätt
knÿtte näfwen åth Joen Larßon och kallade ho-
nom Liugare, hwarföre fäller Retten honom
till 12 öre Sm:t böter efter dhet 45 Cap: Liugar:
Bk.
Retten tillsporde Pehr Toldßon hwadh dhet war
för saker som han hade uthj säcken och bar ifrån
sin Broders. Sammaledes hwem som ägde dhe
Sölfskedar som Joen Larßon honom lefwereradt
R: Att efter som hans Broder Söne Toldßon drog
öfwer på andra sijdan, några dagar för än
han, och Snaphanarne huserade mÿcket illa i
kullen så han inthet kunde berga sigh för dhem
nödgades han sända medh sin Broder samma
Säck medh dhe wahror som dher uthj war samma
ledes Sölfskedarne, hwilka han sielf afhemptade
när han kom öfwer.
K: Han tilsporde honom hwadh dhet war för wahror
uthj Säcken. R: dhet war något linkläder, något
Sölfwer och något penningar, som alt sammans
war hans eget.
hwadh sigh anbelangar dhe andre på beropte wettne
Boel och Bengta Nilsdöttrar kan Retten inthet
tillåta att dhe Edel:en wittna, emedan dhe sielfwa
äro Interesserade i Saken, och här för Retten
hafwer Boel sielf bekändt, at hon uthj danskt
myet fådt af sin Broder Laße Snaphane 12 Dr
och hennes Syster Bengta 10 dr Sm:t, och hennes
Broder Snaphanen Påhl 24 Dr, dhet samma
bekände och Bengta.
Käranderna begärte dilation till nästa Ting,
medh wijdare skiähl sitt käromåhl att bewijsa,
hwilket Retten medh sådan Condition dhem be-
williar, att dhe äntel: till nästa ting, anskaffa alla
dhe skiähl och bewijß, som till saakens uplyßning
tiena, ehuru wäl dhet allerede hade bordt skedt
till dhetta tinget, som är dhet andra, och i fall
dhet inthet skier skall doom gå i saken.

Källa: Advokatfiskalen Malmöhus län EVIIAAAJ:18 (1688-1690) Bild 420-450 (AID: v217871.b450, NAD: SE/GHA/90102)

Mvh
Martin

= Källor =

<references/>

[[Kategori:Domboksmål]]
[[Kategori:Källor]]

@@ Rad 10: / Rad 10: @@
 Orterna som nämns på Själland är Munkerup och Drakstorp vilka borde vara Dragstrup i Dragstrup sogn och Munkerup i Söborg sogn. Dragstrup lite innåt land sydväst om Munkerup som ligger vid kusten på nordöstra själland över sundet mellan Höganäs och Domsten samt Munkerup sydväst in åt land från Dragstrup. Det är ungefär 3 km mellan orterna.
-Anno 1688 d. 4 Julij höltz laga sommartingh i Lougudhäradh å rättan Tingstadh i Flenninge
+"Anno 1688 d. 4 Julij höltz laga sommartingh i Lougudhäradh å rättan Tingstadh i Flenninge
 Olof Larßon i Wällinge efter förra saak
@@ Rad 150: / Rad 150: @@
 tiena, ehuru wäl dhet allerede hade bordt skedt
 till dhetta tinget, som är dhet andra, och i fall
-dhet inthet skier skall doom gå i saken.
+dhet inthet skier skall doom gå i saken."
 Källa: Advokatfiskalen Malmöhus län EVIIAAAJ:18 (1688-1690) Bild 420-450 (AID: v217871.b450, NAD: SE/GHA/90102)

@@ Rad 5: / Rad 5: @@
 = Domboksmål =
-Hej,
+== 1688 ==
-Här kommer målet om Sönne Toldssons arv för de som är intresserade, hoppas tinget före och efter också finns att läsa…. Jag ska leta.
 Orterna som nämns på Själland är Munkerup och Drakstorp vilka borde vara Dragstrup i Dragstrup sogn och Munkerup i Söborg sogn. Dragstrup lite innåt land sydväst om Munkerup som ligger vid kusten på nordöstra själland över sundet mellan Höganäs och Domsten samt Munkerup sydväst in åt land från Dragstrup. Det är ungefär 3 km mellan orterna.
 Anno 1688 d. 4 Julij höltz laga sommartingh i Lougudhäradh å rättan Tingstadh i Flenninge

@@ Rad 25: / Rad 25: @@
 i Möllarp och Told Swenßon på arilds leije
 Pehr Toldßon i Bölßagra Comparerade.
 Käranderna berättade Retten, att een man wedh
 nampn Söne Toldßon i Lindeknäblen medh sin
@@ Rad 43: / Rad 44: @@
 dolt, och dhe inthet bekommo dheras andeel
 dher urhaf.
 här emoot swarade Pehr Toldßon och neekade
 alldeles dher till, begärandes dhe måtte honom
@@ Rad 59: / Rad 61: @@
 penningar, wijdare än skiftebrefwet innehöll
 bekommet, som swaret wijdare förklarar.
 Sedan skiftesbrefwet för Retten blef upläset
 tillfrågade Retten Käranderna, om dhe efter
@@ Rad 68: / Rad 71: @@
 boets förmågo, och inthet kommet dhem som
 med arfwingar till godo och deelning.
 Käranderna försköto sigh till efterfölliande
 wittne, neml: Joen Larßon på H:e Arilds Leije
@@ Rad 89: / Rad 93: @@
 Toldßon, som stodh uthan för dören och wäntade
 dher efter, hwilket han och så giorde.
 Retten tillsporde honom om han på sitt Samwete
 och aflagda Eedh kan seija och bekänna, att han
@@ Rad 99: / Rad 104: @@
 i Säcken, och hwem af dhem dhet ägde.
-:o                                                    Sedan om han i sitt Samwete kan inbilla sigh
+:o Sedan om han i sitt Samwete kan inbilla sigh att Pehr Toldßon skulle hafwa undandolt något af sin Broders ägendom. R: dhet kan han inthet seija.
-                                                          att Pehr Toldßon skulle hafwa undandolt något
-                                                          af sin Broders ägendom. R: dhet kan han
+:o  Om han elliest haar märkt och förnummat [att] Pehr Toldßon haar waret eller är någon orichtigh, girigh eller snijken men efter wärdslig [ä-]godelar. R: Sigh icke kunna seija dhet, uthan alltijdh alltijdh haft gott Lofordh om sigh.
-                                                          inthet seija.
-:o                                                    Om han elliest haar märkt och förnummat [att]
+:o Efter han war till huse hoos Söne Toldßon, [så] lär han och så kunna weeta om Snaphanen Laße Nilßon, som war Söne Toldßons Brorson, war hoos Söne Toldßon, antingen för än han siuckn[at] eller sedan i siukdommen. R: Ja, att bem:te hema war hoos honom, som oftast för än han in- siuknade, meen i synnerheet låg hoos honom hwar natt i Sängen i hans siukdoom, och på sid[..] lychtone hade Söne Toldßons nÿcklar båda till [hä-] star och skrin i förwaring, efter Söne Toldßon war så swagh, at han inthet sielf kunde gifwa acht uppå dhem. Bekände och att Söne Toldßon kårt för än han dödde, bagh honom gå efter hans broder Pehr Toldßon, att han wille komma
-                                                          Pehr Toldßon haar waret eller är någon orich-
+till honom, hwilket han och giorde, och när han kom till honom war han måhllöös och kunde inthet tahla, och när han Söne war dödh, så öp-nade Snaphanen Laße kistorna, uthj Pehr Told- ßons och Boel Nilßdotters, som war hans syster närwaro, när han skulle swepas. Dhes uthan bekände att dhe haft honom Pehr Toldßon mißtänkt för några undandolde penningar wedh Skiftet män kunde honom icke något öf- werbewijsa, uthan att Laße Snaphane Söne Toldßons broorßon hade bekändt för honon på andra sijdan dhet han gifwet sin broder Snaphanen Påhl 24 Dr och sin Syster Boel 12 Dr, sampt sin syster Bengta 12 Dr Sm:t wijdare wiste inthet att bewittna.
 Söne Pehrßon i fiellestorp in för sittiande Rätt
@@ Rad 142: / Rad 116: @@
 till 12 öre Sm:t böter efter dhet 45 Cap: Liugar:
 Bk.
 Retten tillsporde Pehr Toldßon hwadh dhet war
 för saker som han hade uthj säcken och bar ifrån
@@ Rad 154: / Rad 129: @@
 ledes Sölfskedarne, hwilka han sielf afhemptade
 när han kom öfwer.
 K: Han tilsporde honom hwadh dhet war för wahror
 uthj Säcken. R: dhet war något linkläder, något
 Sölfwer och något penningar, som alt sammans
 war hans eget.
 hwadh sigh anbelangar dhe andre på beropte wettne
 Boel och Bengta Nilsdöttrar kan Retten inthet
@@ Rad 167: / Rad 144: @@
 Broder Snaphanen Påhl 24 Dr, dhet samma
 bekände och Bengta.
 Käranderna begärte dilation till nästa Ting,
 medh wijdare skiähl sitt käromåhl att bewijsa,