Visa källa för Luggude Härad 1812-1817, av Peter Olin

Från LuggudeWiki

← Luggude Härad 1812-1817, av Peter Olin

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

---

Du kan se och kopiera denna sidas källtext.

= Beskrifning till Luggude Härad åren 1812. 1816 och 1817. = '''En del uppgifter om hur många soldater, officerare och hästar som kan inkvarteras i socknarna har tagits bort av utrymmesskäl. Ett exempel på denna statistik kan läsas i slutet.''' /Wikiredaktionen == Luggude Härad- Farhult Socken == Oderbäcken har sitt ursprung i Wälinge Socken och Wälinge och Westraby byars sumpiga äng och fäladsmark, har låga stränder och kan sommartiden nästan allestädes öfverpasseras om våren ökas bredden på de flästa ställen med 10 fot, samt wid Höijar och Lönhult ända till 200 fot. Skogsmarken kan sommartiden genompasseras af Jägare och spridt Cavallerie, men är höst och vår på åtskillige ställen mycke sumpig. Åkerjorden består till det mesta af ler och swartmylla är höst och vår våt och sumpig. Fäladmarkerne tufwiga och wid våt. wäder ganska svåra att öfwerpassera för gående och än mer för Cavallerie. – Wägen från Wälinge till Jonstorps socken är sommartiden stenig och höst och vår djup, kan ej gärna passeras af Fältartellerie. De öfrige vägarne äro blott passande för allmogens wagnar. Hafs stranden är öfwerallt långgrund sandig och stenig, blott wid Farhults bys årenackahus, samt wid Heljaröds öns N, O, ända finnes landningsställe för 2 a 3 båtar. {| {{table}} | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Hus''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' |- | Byar och Gårdars namn||med Eldstäder||Uthus |- | Norra Heljaröd||9.||23. |- | Södra Dito||1.||3. |- | Farhult med Gathus||20.||46. |- | Stora Snöröd||1.||3. |- | Lilla Dito med Gathus||2.||3. |- | Sl; Svale||1||3. |- | Lilla Dito med Gathus||3.||4 |- | BjörKeröd med dess Gathus||20.||28. |- | Länsmanshuset||1.||3. |- | Gunnarstorp||5.||15. |- | Döinge med dess Gathus||6||12. |- | Pottmjöhult||2.||6. |- | Höijar med dess Gathus||3.||4. |- | Lönhult med Gathus och||4||4. |- | Ladugård till Wegeholm|||| |- | Wiaköp med dess Gathus||11.||15. |- | Kulsahusen||3||5. |- | |||| |- | |} == Luggude Härad - Jonstorp Socken == Prestån har sitt utlopp i Hafwet och Halsaviken nära Tunneberga by har låga men hårda stränder, är 4 till 12 fot djup, för dess grunda utlopp kan den ej vara båtbar, är från 40 till 60 fot bred. wid vårfloden öfwerstiger wattnet de låga stränderne ända till 150 fots bredd, Har wid Tunneberga stenbro för alla vapen samt träbro wid Gjörslöf för Infanterie och Cavallerie, nära Tunneberga strax norr om Tunnebäckens utlopp ett 60 fots bredt vad. Uti Gjörslöfs mader blifwer är en ån blott 6 fots bred och antager då namn af Sörssebäcken, som har sitt ursprung i Brunby ängsmark, är 2 fot djup, dess vatten utbreder sig ej mycke under vårfloden, och formerar ingenstädes hinder wid dess öfwerpasserande. Skogsmarken är till det mästa jemn och så gles att spridt Cavallerie och Jägare kunna sommartiden därigenom passera, höst och vår något sank; Jordman består af sand lera och något mossjord samt om våren blöt. Fäladsmarkene temeligen jemna så att sommartiden skulle Infanterie och spridt Cawallerie deröfwer kunna möjligen passera. Landswägen från Farhult till Brunby och Kullen är hård och god och kan alla årstider begagnas af artillerie, De öfrige vägarne äro blott tjenlige för almogens wagnar och ridande. I Halsawiken bruka understundom Örlogs. Briggar och större Handelsfartyg ankra ungefär 400 famnar från stranden; de ligga där osäkert för Nordliga och Östliga windar. längre in i wiken ungefär 100 famnar Öster om Halsahusen är innom 3ne stenkar god hamn för 10 a 12 små fartyg 5 högst 6 fot djupgående, hwilka där ligga täckte af Halsa ref för nordliga och af landet för alla öfriga windar. Hafsstranden är hög och stenig utom i Halsawiken der den är låg, sandig och långgrund. Wid Mjölskeppan och Bögebäcks husen kunna 3 a 4. båtar med swårighet på en gång anlöpa, föröfrigt finnes ej några landningställen. {| {{table}} | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Byar och Gårdars Namn.''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Hus med Eldstäder.''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Uthus''' |- | Tunneberga med dess Gathus||30||40 |- | Jonstorp med dess Gathus||24||60 |- | Halsahusen||3||3 |- | Räkekrokshusen||8||4 |- | Mjölskeppan||1||1 |- | Blesinge||1||4 |- | Swanshall||8|| |- | Hesslebo med dess Gathus||9||20 |- | Södåkra med Dito do||13||32 |- | Tranekärr Dito -.do||7||24 |- | Bögebäcks husen||6|| |- | Bölsåkra med dess Gathus||10||31 |- | Hålegården Dito do||3||4 |- | Torp Dito do||4||14 |- | Swenstorp Do do||3||6 |- | Balja||1||3 |- | Glimminge||7||21 |- | Rögla med dess Gathus||4||7 |- | Stora Gjörslöf m: do do||45||64 |- | Lilla Dito||1||3 |- | Unnarp||2||6 |- | |} == Luggude Härad - Wälinge Socken. == Wegeholms ån formerar Läns och Häradsgräns, är från 20 till – 60 fot bred, har sitt utlopp i hafvet wid Utvälinge by, derifrån den i allmänhet äger 8 till 24 fots branta och höga stränder, ända till Wälinge bys ängar, hwilka sednare under den torra årstiden kunna bära hästar. Har sommartiden vid sjelfva utloppet wad för 200 mans front; samt mindre vad wid Välingetorp och Wälinge, wid Utwälinge trädbro för Infanterie Cavallerie och till och med Fält artillerie. Från hafvet till Wegeholms qvarnar kunna sommartiden ej passera öfver 2 fots djupgående båtar i anseende till åens grundra utlopp. Wid vår och höst floden; hwilka vanligen inträffa i Aprill och November, stiger wattnet till 8 fots höjd wid de höga stränderne samt wid de låga 800 fots bredd. Lillån har sitt utlopp i Wegeholms ån wid Wälinge, dess stränder äro låga och sommartiden torra, då ån ej är mer än 4 fot bred samt kan allestädes med lätthet öfwerpasseras; höst och vår stiger wattnet 2 a 300 fot öfwer bräddarna; har wid Östraby i Kattarps socken trädbro för Infanterie och Cavallerie. Denna Sockens skogar hafwa i allmänhet ren mark och kunna sommartiden med lätthet genomgås af Jägare och spridt Cavallerie men äro under höst och vår samt wid starka rägntider mycket sumpiga Åkerjorden består i allmänhet af sand och lera som höst och vår gjör Åkrarne djupa. Fäladsmarkerne äro tätt med tufvor bewäxta, att Cavallerie däröfwer ej utan swårighet kan passera; samt höst och vår sumpiga. Wägen emellan Wegeholm och Farhults socken är mycket sandig och kan ej utan mycken möda passeras af lätt artillerie. Mellan Wegeholm och Kattarps Socken är där sommartiden god och hård, men höst och vår lerig och d? dock kan alltid därpå transporteras fältartilleri: från Wegeholm till Tegelbruket är god och hård wäg för alla fordon. Alla öfrige i Socken befintliga vägar är blott tjenlige för allmogens wagnar och Ridande. Hafsstranden är öfweralt långgrund och stenig och på? intet ställe kunna båtar anlägga. {| {{table}} | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Byar och Gårdars namn.''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Hus med Eldstäder''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Uthus.''' |- | Ryslätt||1.||3. |- | Pålackahuset||1.||1. |- | Wälinge med dess Gathus||22.||50. |- | Wälingetorp||3.||9. |- | Utwälinge med dess Gathus||17.||44 |- | Tånga||14.||39. |- | Westraby||18.||52 |- | Piparehusen||2.||6. |- | Höghult med dess Gathus.||7.||17. |- | Palnarp||2.||6. |- | Ryshus||1.||2. |- | Beckahuset med Ladug. till Kraperup||1.||4. |- | Rögla Säterie||3.||4. |- | Trägårdsmästare huset||1.||1. |- | Skogshuset||1||3. |- | Hålahuset||1.||3. |- | Stora Fulhult||2.||6. |- | Lilla Dito||1.||2. |- | Lilla Öllesköp||1.||3. |- | Sten rörshuset||1.||1. |- | Stora Öllesköp||1.||4. |- | Löfhags huset||1.||2. |- | Sa Heljaröd||1.||3. |- | St. Rönhult||1.||3. |- | La Dito||1.||2. |- | Bjärbohuset||1.||3. |- | Tegelbruket||1.||9. |- | |} == Wäsby Socken med Anexet Wiken. == Jörssebäcken förut anmärkt, gjör till en del skillnaden mellan denna och Jonstorp Socken. Brandstorpa bäcken har sitt ursprung från Thorshult skogsmark i Allerums Socken samt faller jemte Jörssebäcken i Prestån nära Tranekärr, har låga stränder, är ända till 1/4 mil från utloppet i Prestån 2 fot bred, men sedan smalare, kan allestädes sommartiden öfvergås, men höst och vår äro dess stränder i allmänhet våta och öfversvämmade. Nära Ingelsträde der stora landsvägen framlöper delas den i 2ne små grenar som genast sammanlöpa;- dessa grenar hafva hvar sin Stenbro för Art.- Råbäcken har sitt ursprung från Stenkolsgrufvans stora Eld och Luft Machine, faller i Brandstorps bäck söder om Hustofta, har låga men sommartiden torra stränder;- Stenbro för Art. nära Ryd. Esperöds bäcken utfaller i Råbäcken samt Möllebäcken väster ut i hafvet, hafva gemensamt ursprung från en Torfmåse, men äro jemte öfrige onämde Sockens vattendrag ej anmärkningsvärde. Från den vid Ryd befintliga Eld och Luft machine är en 6 fot bred Canal som utfaller straxt söder om Höganäs fiskeläge i Cattegatt, genom en Trumma, hvarur Engelsmännen vanligen hämta friskt vatten. Skogarne äro till det mesta jemna och glesa men sumpige, kunna torra årstiden genomgås af spridt Cavallerie och Jägare. Jordmån består till det mesta af lera, sand och mylla. Åker och äng, höst och vår sumpig och svår att öfvergå. Fäladsmarken sank, stenig och tufvig, kan på nästan inte ställe med lätthet, af Cavallerie öfverkommas. Landsvägen från Kullen förbi Stenkolsgrufvan till Höganäs Gästgifvaregård, som ligger aldeles vid Hafsstranden, och vidare derifrån till Allerums Socken, är lerig, sommartiden god för Art. höst och vår djup och besvärlig för alla fordon. Landsvägen från Farhult och Jonstorp Socknar utgör Råskillnaden mellan denna och Farhult Sockn förhåller sig föröfrigt som sistnämde väg. Sockenvägen till Wiken är torra årstiden god men på många ställen nog smal för Art. Från Grufvan till Bryggan vid Höganäs Gästgifvare gård är en aldeles jemn och till på det nogaste en rak väg för Stenkols transporten. Alla öfriga vägar äro blott smärre Byvägar. Hamnen vid Höganäs formeras af 2ne grund kallade Ljungnäs båden och Svin båden; i yttre hamnen kunna ligga 9 fots djupgående fartyg, i inne 5 à 6 fots, samt i båda hamnarne 30 till antalet;- de ligga öppne för alla vindar från N.W. Till S.W; och hvilka ofta äro besvärliga. Wid Stenkols bryggan kunna 5 fots djupgående fartyg ligga. I anseende till nämde bryggas höjd, kan man ej vid den samma uppkomma ur små båtar, utan landa de vid en dertill lagd Stenbro,- Wikens hamn kan högst rymma 20 st. 3 fots djupgående båtar, och skyddar ej för Sydliga vindar. 8 (33) Hafskusten är sandig och ej synnerligen hög,- mellan stor Skjäret och Långören kunna på några ställen båtar landa;- från Wikens väderqvarn och 2000 fot, norr åt Svinabäck är tjenlig landning för båtar. Wid Wikens och Höganäs Stenbryggor kunna ungef. 12 á 16 båtar på en gång anlägga. Wid Lerbergs fiskläge finnes för några båtar en obeqväm landning vid Stenröd. Föröfrigt finnes inga landnings ställen. Höganäs Stenkolsgrufva är belägen mellan Tjöröd, Måarps och Hultabo byar, sträcker sig från N.W. till S.O;- är från 16 till 27 famnar djup, producerar årligen 50 à 60,000 Tunnor kol till export, har 5 st. Eld och luft maschiner till vattnets uppumpning häraf äro 3ne på ett, ställe förenade.- {| {{table}} | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Byar och Gårdars namn''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Hus nied Eldstäder''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Uthus''' |- | Lönskog||1.||4. |- | Gössarp med Gathus||6.||16. |- | Krokstorp||1.||3. |- | Omakärr med Gathus||21.||44. |- | Norra Danhutt||1.||3. |- | S2 Danhult med Gathus||6.||11. |- | Hulta med Dito||8.||13. |- | Wätamåsa||1.||3. |- | Ingelsträde med dess Gathus||24.||35. |- | Hustofta||5.||14. |- | Bräcke med gathus||4.||12 |- | Tågalycka med Dito||3.||6. |- | Knapelycka||2.||6. |- | Wäsby Prästgård||1.||3. |- | Dito Klockaregården||1.||3. |- | Wäsby med Gathus||15.||36. |- | Backagård nied Dito||3.||5. |- | Måarp med Dito||5.||9. |- | Plöninge med Dito||12.||24. |- | Tjörröd||9.||27. |- | Hultabo||3.||9. |- | Grufgården||6.||6. |- | Långaröd nied Husar hus. W2 Esperöd med ett gathus O^D® nied Husar och Gathus||7. 4. 10.||17. 10. 18. |- | Buskeröd med Gathus||11.||25. |- | Branstorp med Dito||11.||7. |- | W2 Klappe nied Dito||4.||8. |- | Höganäs Fiskläge||35.||27. |- | Dito Gästgifvaregården||1.||1. |- | D^Ryd||18.||4. |- | Grufhusen||5|| |- | Råbäcks huset.||1.||1. |- | |||| |- | |} {| {{table}} | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Byar och gårdars namn.''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Hus nied Eldstad''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Uthus''' |- | Lerbergs Fisklage||31.||18. |- | Wikens D1||92.||90. |- | Svinabäck||1.||3. |- | Gjödstorp nied Gathus||2.||3. |- | Wikens Ryd med D2||13.||9. |- | AJImännings husen||25.||17. |- | Römåsa husen||11.||10. |- | Brandstorps Gathus||1.|| |- | Omakjärrs hus||18.||4. |- | Hulta hus||2||2 |- | jonstorps sockens hus.||33.||8. |- | Brunby Sockens hus.||8.||3. |} == Brunby Socken == Jörssebäcken är förut i Anteckningarne för Jonstorps Socken omnämd, har sitt ursprung från Stubbarps ängs mark och torfmåse, gjör ingen städes betydligt hinder sommartiden vid dess öfverpasserande, men höst och vår är bäckens äng och fälads stränder våta och sumpiga. Skällbäcken har sitt ursprung från Bräcke bys torfmåse och har 2000 fot söder om Nyhamns fisk läge sitt utlopp i Cattegatt, derifrån den äger 12 à 14 fots höga bräddar in åt landet ungef. 1000 fot, föröfrigt äro dess stränder låga; - om sommaren är bäcken till det mesta torr, vid starka vårflöden stiger vattnet, till och med öfver stora Landsvägen, har stenbro nära Skjättekärrs by, tjenlig för alla vapen. De öfriga vattendragen äro än mindre betydliga. Skogarne äro jemne och så glesa att spridt Cavallerie och Infanteri i mindre Troupper derigenom med lätthet kan passera. Jordmån består till det mesta af sand och något lera;- höst och vår är åckern våt och slipprig. Fäladsmarken, den nordliga bergig, den öfriga tufvig och stenig, så att ridande ej deröfver, utan möda och långsamhet kunna framkomma. Kullaberg är bekant för dess höjd, sträcker sig från Nord Wäst till Syd Ost; har på dess N.W. udde Fyrbåk, samt en Silfver åder som blef, då Danskarne innehade Skåne, uppgången till 90 fot in i berget, men som för ådrens hastiga bredd förminskning ej längre blef fortgången: denna utsprängning kallas Silfpickarhålan, är vid ingången ungef: 3 fot bred men vid den inre högst 2 fot. Bergets bestånds delar, är något granit men största delen sandsten. Öfre ytan är till det mesta höljd af en jord skorpa och är god betesmark;- i dälderne äro goda torfmåsor.- Landsvägarne från Jonstorp och Wäsby Socknar till Kulla fyr, äro hårda och goda samt tjenlige för alla fordon, såväl som vägen från Brunby kyrka till Arilds Fiskläge och Krapperups Säteri. De öfriga vägarne äro små och mindre betydliga, och kunna ej begagnas af andra fordon än allmogens vagnar och ridande. Hafskusten är långs med Kulla berg eller från Hagagård till Mölles fiskläge mycke hög och brant samt består endast af berg och klippor;- den öfriga delen är äfven temligen hög och brant, består af sand och jord ba?. Wid Arilds Mölle, Lerhamn och Nyhamns Fiskläge är med besvär och ej för stark storm landning för 15 à 20 båtar på en gång, vid små utlagda stenbroar samt för 3 à 4 båtar vid Skjäret, Wattenmöllan och rakt norr om Kullagården i den så kallade lilla Fiskar viken. Föröfrigt finnes i anseende till berg, klippor och långgrund sand och sten botten, inga landningställe. Wid Mölle fiskläge finnes lemningar af några små str? batterier, som Konung Carl XII låtit derstädes uppk? Hamnar, finnes vid Mölles Fiskläge för 6 à 8 mindre fartyg högst ? 5 fot djupgående, hvilka derstädes ligga skyddade af Kulla?berg för Nordl. och Östl. vindar, för de öfriga genom en utlagd stenfyllning;- samt vid Lerhamn för några Nord båtar, hvilka der ligga öppne för N. W. storma. {| {{table}} | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Byar och Gårdars Namn.''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Hus med Eldstad''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Uthus.''' |- | Kulla Fyr||1.|| |- | Kulla gård med Gathus||4.||6. |- | Bökebolet med D*||4.||4. |- | Mölle Fiskläge||72.|| |- | Möllegårdame||2.||6. |- | Gjölleröd||1.||3. |- | Björkeröd med Gathus||10.||15. |- | Himmelstorp||3.||5. |- | Bergahusen||5.||4. |- | Haga med Gathus||3.||7. |- | Bärekull med Gat och||3.||5. |- | Qvarnhus.|||| |- | Möllehässle||7.||18. |- | Wattenmöllan||3.||7. |- | Krapparp med Gathus||13.||29. |- | Krapperup Säteri||3.||7. |- | Arilds Fiskläge||52||2. |- | Flundrarp med Gathus||13.||15. |- | Stubbarp med D2||24.||42. |- | Brunby med D2||10.||7. |- | Fjelestorp med D2||20.||35. |- | Skjäret||2.|| |- | Lerhamns Fiskläge||16.|| |- | Nyhamns D2||16.|| |- | Bräcke med Gathus||28.||48. |- | Elishult, med D2||4.||7. |- | Smestorp med D2||15.||31. |- | Skjättekjärr med D2||5.||13. |- | Krokhuset||1.||1. |- | Rågåkra med Gathus||17.||32. |- | Willstorp||1.||3. |- | Munstorp||1.||1. |- | Hästhagshuset||1.||1. |} == Allerums Socken == Wattendragen bestå blott i smärre bäckar, som ej äro anmärkningsvärda; de betydligaste äro, Mollekulls och Starrbäcken hvilka hafva ursprung från Allerums bys Torfmåse och sumpiga Fälad samt rinna in åt Kattarp Socken. Skogarne äro glesa och jemna samt sommartiden torre att Cavalleri derigenom kan passera, och på många ställen kunna vagnar genomkomma. Fäladsmarken ojemn af Tufvor och Sten, kan af Cavalleri ej utan största försigtighet passeras. Åkerjorden består af lera och svartmylla; djup och slipprig höst och vår. Landsvägen från Wäsby till Helsingborg sommartiden hård och god för Art. och alla öfriga fordon, höst och vår djup och besvärlig. Wägen till Fleninge är med nyssnämde lika beskaffad, äfvensom vägen från Kulla Gunnarstorp till Allerums kyrka. Strandvägen från Wikens Fiskläge till Helsingborg är sandig, att den för alla fordon är högst besvärlig och kan ej med någon beqvämlighet begagnas utan af Cavalleri. De öfriga vägarne äro smärre, och blott goda för ridande och Allmogens fordon. Hafskusten är från Wiken till Kulla Gunnarstorp sandig och ej synnerligen hög, men derifrån hög.- Wid Domsten och Hittarp är besvärlig landning för några båtar.- {| {{table}} | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Byar och Gårdars namn.''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Hus med Eldstäder''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Uthus''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' |- | Nygård||1.||1.|| |- | Jumfru huset||1.|||| |- | Beckahuset||1.||1.|| |- | Norra Domstens Fiskläger||5.|||| |- | Södra dito||19.||13.|| |- | Slusås||1.||3.|| |} {| {{table}} | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Kulla Gunnarstorps Ladugård.''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''2.''' |- | Tegelhuset||||1. |- | Gnedaröd||||4. |- | Wädrahuset|||| |- | Hästhagshuset|||| |- | Wärds huset|||| |- | Kulla Gunnarstorps Sät.||3.||8. |- | Gryntemölla||1.||1. |- | Hittarps Fiskläge||10.||5. |- | Laröd med dess Gathus||24.||32. |- | Djuramåsa med Dito||14.||35. |- | Döshult med Dito||9.||18. |- | Ö^KIappe medDito||7.||6. |- | Mjöhult med Dito||10.||15. |- | Thorshult||1.||3. |- | Ljusbergs husen||2||2. |- | Skoghus gårdame||2.||6. |- | Myrarp med Gathus||10.||6. |- | Horsahusen||7.||6. |- | Dompäng||1.||3. |- | Hjelmshult||3.||4. |- | Wäghusen||12.||8. |- | Skoghusen||2|| |- | Tornhult med Gathus||5.||6. |- | Dufvebolet||2.||5. |- | Nellåkra||2.||5. |- | Rygårdarne||2.||6. |- | Allerums by||18.||49. |- | Allerums Prästgård||3.||3. |- | Dito Gathus||38.||18. |- | Dufvestubbe med Gathus||4.||7. |- | Kungshult med Dito||11||12. |- | Pihlshult Säteri||3.||4. |- | |||| |- | |} == Beskrifning öfver Flenninge Socken af Luggude Härad och Malmöhus Län. == Åar finnas ej af betydenhet, endast bäckar hvarutaf den största, som flyter förbi Hyllinge och Hasslarp mot Wälinge, är vid vattuflöden eller efter starkt regnväder svår att passera, undantagandes mid för där ett passabelt vad finnes. – Bäcken som flyter förbi Skoggömmargården och Ödåkra mot Rögla, är djupt nedskuren, ungefärligen af 3 alnars bredd, och kan af Infanteri utan svårighet passeras och äfven på de flesta ställen af Cavalleri. Wägar Stora Landsvägen från Helsingborg till Engelholm passerar härigenom och är äfven vid de regniga årstiderne tämmeligen god.- Sammaledes Vägen från Flenninge till Allerum. – De öfriga mindre vägarne äro höst och vår mycket djupa och högst dåliga. Broar vid Hyllinge är bro af sten och vid Ödåkra sammaledes. Skogar finnas några smärre som äro bestående af Bok- och Björkskog. Torfmåssarne äro obetydliga och kunna lätt kring gås. Ängarne äro sanka och kunna af Infanteri passeras samt af Cavalleri endast vid mycket torra somrar. Jordmånen är god och består mäst af lera blandad med mylla. Torra och rymliga Campements platser finnas ej i denna socken Invånarne bo till större delen i hus upförda af korsverke och lera, samt på några ställen af sten.- De äro till större delen sjelfständige och idka hufvudsakligen åkerbruk. Autoriteterne: på orten är Länsmannen, hvars District är sammansatt af Allerum, Flenninge, Kattarp, Välinge Boställe för en Und: Officer vid Skånska Hussar Regementet i Flenninge By. == Beskrifning öfver Kattarps Socken af Luggude Härad och Malmöhus Län. == Åar af betydenhet finnas ej, endast bäckar hvaraf den största, som flyter förbi Hyllinge och Hasslarp mot Wällinge, är vid vattuflöden eller starkt regnväder svår att passera, undantagandes vid Hasslarp och Ebbarp, hvarje äro vad med hård botten.- Bäcken som flyter förbi Ödåkra, Skoggömmargården, Möllarp och Östraby mot Rögla, stiger vid Rögla mycket högt höst och vår och kan då intet passeras; äfven regniga somrar är den svår att passera i anseende till dess öfversvämningar. Vägar Stora landsvägen från Helsingborg till Engelholm passerar härigenom och är äfven de regniga årstiderna tämmeligen god.- Vägen förbi Kattarp mot Wälinge behöfver vid Kattarps By ofta repareras, men är för öfrig passabel, ehuru den är på några ställen ganska smal och skadas vid vattuflöden af bäckarnes öfversvämningar Broar vid Östraby bro af träd, samt vid Hasslarp af träd och sten. Skogar finnas några smärre som äro bestående af Bok och Björk-skog. Torfmåssar vid Kattarps By, hvilken i anseende till där varande vattugropar ej kan passeras, men lätt kringgås. Ängarne nära Bäckarne äro sanka, men de öfriga hårda och till större delen beväxta med skog. Likväl kunna de alla passeras af Infanteri, men ej utan svårighet och i spridd ordning af Cavalleri. Jordmånen är god och består mäst af. lera. Inga torra eller rymliga Campementsplatser finnas i denna socken. Invånarne bo i hus upförde af korsverk och lera, och idka endast åkerbruk. Autoriteterne på orten är Länsmannen, hvars District består af Allerum, Flenninge, Kattarp, Välinge Boställe för en Munsterskrifvare vid Skånska Hussar Regementet i Skafve. = Utdrag Af Luggede Härads Tabeller För år 1810. = '''Helsingborg d. 7 Julii 1812. Elias Follin''' {| {{table}} | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' |- | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||| |- | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||Ungef. Tunnel:antal|||| |- | ||||||Ungefärliga Utsädet.||||||||||||Ungefärliga Komets afkastning||||||||||||Ungefäriiga Antalet af Kreatur.||||||||||af öppen Jord, och huru stor del af den|||| |- | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||Som Sås.|||| |- | Socknar||Råg||Hvete||Kom||Hafra||Bland säd||Ärter||Potater||Råg||Hvete||Kom||Hafra||Bland säd||Ärter||Potat.||Hästar||Oxar.||Kor.||Ung Boskap||Får.||Öppen Jord.||Besåd Jord.|| |- | Helsingborgs Stad.||100||10.||250.||100.||41.||60.||10||4.||4||5||4.||5.||4||10.||200||30||240||40||200||900||5/8.|| |- | Dess Landt-Socken||110.||3.||120||140||65||45||10||4||4||6||6||6||5||12||160||100||130||113.||320||470|||all.|| |- | Råus||140.||||220||80||45||50||5.||4||||6||6||6||5||12||160.||100||120||112.||400||460||all|| |- | Welluf.||64||4.||93.||64||12||16||2||4||4||6||6||6||5||12.||80||30||86||50.||100.||260||all.|| |- | Kropp.||253||18||374||416||173||116.||24||4.||3||6||6||6||4.||12||386||175||313.||225||737.||1413||3/4.|| |- | Mörarp.||97||13||139.||130||40||34||12||4||3||6||6||6||4||12||170||110||150||90||350||480||3/4.|| |- | Allrum||150||8||445.||246.||34.||52.||20||4||4||5||7||7||4||10||246||98||358||352||507.||955||15/16.|| |- | Fleninge||78||26||227.||115||40||10||12||3||4||5||7||7||4||9||153||42.||175||120.||240||511.||11/12|| |- | Wsesby.||216.||||520.||372||116.||||||7||||7.||6||2||||||407.||||461.||329.||815.||1224||all.|| |- | Wiken||30.||||55.||19.||2.||||||7||||7.||6||2||||||31.||||32.||27.||68||106||all.|| |- | Brunby||171.||||340.||178||||72.||||3||||4||4.||||3||||293||||220.||212||316||726.||3/4.|| |- | Fartiult||80||5||310.||35||95||16.||20||5||4||6||4||5||2||4.||172.||28||260.||70||407||491.||all|| |- | Jöenstorp||100||4.||360||30.||50||16||16||5||4||6||4.||5||2||4.||240||20.||460.||200||1200||580||all.|| |- | Waslinge||150.||6||480||100.||50||70||4.||3||4||4||5||6||2||16||380||160||385.||450||400||830||all.|| |- | Kattarp||50||8||250||70||30||60||12.||3||4||5||5||5||3||16.||300||180||260.||324||300||424||all.|| |- | Bjuf||80.||7.||140||90||50||36||||4||4.||5||5||4||4||||140||100||96||150||160||520||4/5.|| |- | Kågeröd.||60||3.||360.||160||||12||30||6||5||5||6||||5||10||520||280||560.||380||450||660||9/10|| |- | Halmstad||80||12.||218.||140||36||18||45||6||5||6||4||4||6||8||224||114.||240||160||420||660||all.|| |- | Ottarp.||120||||200||20||||60||||4||||6||6||||4||||150.||80.||100||126||310||500||all.|| |- | Haesslunda||60||||220||60||20||40||||4||||6||5||4.||5||||120.||30||131.||57.||200||400||all.|| |- | Ritzakatselösa||50||||160||36||||24||||4||||6||5||||5||||96||24.||90||43||260||268||all.|| |- | Frillestad.||60||30||130||112||30||20||||6||6||7||7||6||7||||168||40.||150||40||120||450||all|| |- | Ekeby||111.||20||180||110.||||70||||4||5||6||6||||5||||320||30.||160.||120.||420||474||all.|| |- | Bårslöf||94.||23.||140||146||16||42||5||4||4||6||6||5||5||10||130.||82||124.||80.||130.||520.||all|| |- | Fjerrestad||94||6||190||200||49||70||20||4||4||5||6||5||5||10||140||96||140||86||160||670||all.|| |- | |} == Förteckning på Gårdar, Hemman och Lägenheter == uti nedannemde A, Socknar innom Luggude Härad af Malmö Lähn, jemte deras Inqvarterings förmåga - Hærads Prost. ETT EXEMPEL PÅ HUR DET KAN SE UT. /Wikired. {| {{table}} | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Socken''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''By och Gårds Namn''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Oklufne Hemman''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Smärre Hemman''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Husmän''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Backstuga''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Antal åboer i hvarje by''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''Inqvartertngs Förmåga.''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' | align="center" style="background:#f0f0f0;"|'''''' |- | ||||||||Summa||||||||Officerare||Manskap||Hästar. |- | Wäsby.||Wäsby||13.||5.||18.||3.||||18.||2.||40||22 |- | ||Hulta||||4.||4.||3.||||4.||||8.||4. |- | ||Norra Danhult||1.||||1.||||||1.||||2.||1. |- | ||Södra Danhult||||4.||4.||2.||||4.||||14.||7. |- | ||Ingelsträde||2.||9.||11.||10.||||11.||2.||31.||15. |- | ||ibm Väderqvam bruks under Gårdame|||||||||||||||||| |- | ||Wåtamåsa||1.||||1.||||||1.||1.||||2 |- | ||Brandstorp||||3.||3.||4.||||3.||||8.||4. |- | ||Ibm Qvam bruks under gårdarne|||||||||||||||||| |- | ||Buskeröd||1.||9.||10.||5.||||10.||||18||9. |- | ||Västra Klappe||||2.||2.||1.||||2||||6.||3. |- | ||Esperöd||1.||7.||8.||8.||||8.||||20.||10. |- | ||Långaröd||2.||4.||6.||||||6.||2||16.||12. |- | ||Hultabo||3.||||3.||||||3.||||8.||4. |- | ||Tjörröd||9.||||9.||3.||||9.||||16.||8. |- | ||Måarp||3.||||3.||||||3.||||8.||4. |- | ||Plöninge||8.||||8.||4.||||8.||||21.||10. |- | ||Lönskog||1.||||1.||||||1.||1||||2. |- | ||Ibm VäderQvarn bruks under Gården|||||||||||||||||| |- | ||Gössarp||3.||2.||5.||1||||5.||1.||8.||6. |- | ||Krokstorp||1.||||1.||||||1.||||2.||1. |- | ||Omakärr||5.||14.||19.||13.||||19.||1.||36.||18. |- | ||Tågalycke||||2.||2.||||||2.||||8.||4. |- | ||Trpt||54.||65.||119.||67.||||19.||10.||270.||146. |} (...) En Eld – och Luft Maschins Mjöl qvarn, med Två par stenar, och En Wäderqvarn, finnes på Ryd, och säges ännu icke vara skattlagde.- En Eld och Luft Maschin där städes med en ring Klocka och flaggstång; samt vid gamla Grufvan 2ne; Eld och Luft Maschiner, 2 ne upfordrings – Maschiner, En Klockstapel och flaggstång, och En Bakare ugn, obetäckt. –Men var icke att anmärka. – intygas Wäsby d 30 Augusti 1816./. Peter Olin. P: L [[Kategori:diverse]] [[Kategori:Källor]] [[Kategori:Väsby]] [[Kategori:Brunnby]] [[Kategori:Kattarp]] [[Kategori:Välinge]] [[Kategori:Fleninge]] [[Kategori:Allerum]] [[Kategori:Farhult]] [[Kategori:Höganäs]]

Tillbaka till Luggude Härad 1812-1817, av Peter Olin.