Visa källa för Erik Nyman (ca 1669-1739)

Från LuggudeWiki

← Erik Nyman (ca 1669-1739)

Du har inte behörighet att redigera denna sida, av följande anledning:

---

Du kan se och kopiera denna sidas källtext.

{{person |namn=Erik Nyman |född=ca 1669 |födelseort= |död=1739-06 |dödsort=Bräcke nr. 3, Väsby |far= |mor= |maka=Christina Dahlström |gift=1710-07-18 Kågeröd |barn1=Gustav Nyman (1710-) |barn2=Cornelius Nyman (1712 - 1778) |barn3=Anna-Greta Nyman (1719-) }} '''Erik Nyman'''. Befallningsman vid herresätet Knutstorp i Kågeröd. = I Källorna = == I domböckerna== === 1710 === "Amiral Ankarstierna begär 20/10 1710 genom Erik Nyman att Luggude häradsrätt rannsakar den skada som han lidit av fienden på dess gård Knutstorp. 14 dagar efter danskarnas landstigning hade ett stort parti kavallerister kommit och våldgästat under ett dygn. Därefter hade fyra kompanier danska dragoner kommit och blivit liggande där i sju veckor. Under denna tid blev herrgården illa åtgången. Dörrar, plank, portar, spiltor och fördelningar i uthusen nerbrötos och uppbrändes, och låsar och järnredskap blev borttaget. En stor hop furubjälkar lät de bortföra till Kävlingebrons uppbyggnad. Brygg- och brännvinspannor av koppar lät de borttaga till Helsingborg. Bönderna måste skjutsa och många miste sina hästar och led mycken skada. Ett parti råg och korn som var undangömt i Kågeröds kyrka lade de beslag på. När general Reventlow under ett dygn förlade 2400 man kavallerister där, förtärdes förutom hö 15 tunnor havre och 5 tunnor korn. Därefter lät de uttröska några hundra tunnor korn som de gav hästarna i sju veckorns tid. Sedan några hundra man förlagda på Axelvold hade förtärt all säden och höet där, lät de hämta hö från Knutstorp och mycket hö fördes också till Helsingborg. En ringa del blev kvar, och detta förtärdes sedan av ett parti av Västgöta kavalleriregemente. Det omtalas också, att "een skön stoor stodhäst, een oxe och wed pass 100 swin" slaktades och förtärdes av fienden (danskarna). Allt detta omtalas i en uppvist attest daterad den 14 oktober, vilken kyrkoherde Eric Herlin underskrivit. Nämndemannen Nils Nilsson i Böketofta hade dagligen vistats på herrgården under den omnämnda tiden, och han gav samma vittnesmål. Nämndemannen Anders Hansson i Rovegården, liksom föregående från Kågeröds socken, framhöll i synnerhet, att Knutstorps bönder lidit stor skada genom den stadigvarande skjutsningen, som de måst göra. En del liknande uppgifterna ges vid rättegången mot länsman Per Andersson från S Möinge och fjärdingsman Rasmus Jepsson från Munkagårda. Dessa dömdes av Rönnebergs häradsrätt och Göta hovrätt att "mista lif ähra och gods" men benådades av kungen. Även vid denna rättegång förekommer Erik Nyman och Nils Nilsson." <ref>Bengt Nordahl, Släkt och bygd 1995 nr 2 [http://www.sloff.se/sob/03-2/krigsliknande.htm]</ref> ==1719== 1719-10-19 Sedan företogz fölljande af Nembdemännen hållna granskningar öfwer några öde och förfallna Crono gods frällse hemman uppå hwolka sökes frijhetz åhr hwarföre Rätten ransakade som följer. Först upwijstes Befallningsmannens Hans [Krockz] uthgifna Städzmåhls Zedell under d 27 Sidstl:na Januarij hwarmedelst emot skäliga frijhetz åhr uplåtes till Inspecto- ren Erich Nÿman Crono ograverade hem- manet N 3 1/4 i Bräcke och Wäsbÿ Socken, hwilket skall warit allt sedan åhr 1704 merandels öde hwarföre ef- ter wederbörandes anhålan företog sig Rätten att öfwer detta hemmans [tim- made] ödesmåhl och beskaffenhet lagl:n ransaka som följer. 1na Berättades att sedan sidsta danska Kriget hafwa 2dne åboer dhen ena efter dhen andra Rymbdt öfwer till dannemark med hustru och barn ifrån detta hemman, hwar delst dett i förstene kommit utj öde och till husen blifwit underrätt, samt då legat några åhr alldeles öde, inte des förra Crono Ländzmannen Lars Persson detta emottagit, som haft det i några åhr i bruk under hwad willkor är intet bekant, men när han dödde war efter honom intet stor ägendom att han där för utan att Erfwingarna måste låna pgr till Lijkstohl kunde blifwa begrafwen sedermera har dett nu en 5 åhrs tijd stådt alldeles öde, efter ingen åbo hemmanetz slätta willkor will tyga och ägendom dett för än nu wehlat e- mottaga; hwad Elljest Bristfällighe- ten där uppå angår, så upwijstes 2de Crono Ländzmannen Tÿris Kijllman och Nämbdemännernas Påhl Jönson och Nills Ohlsons ther öfwer d 11 inn- ewarande åhr hollna granskning [..] samma bristfälligheet blif:t uthsat och wärderat för 248 D:r 16 öre smt och hwar 3tio hemmetz åcker och äng eller andra tillhörigheter wijdkommer, så är hemmanets ägendom medelst dett att hemmanet under så lång tijd dels warit åbodt af Kratzlare, dels och stådt alldeles öde mÿckit blifwit förderfwat, och andra härligheter 4to af Skog fiskerwatten Trä och humblegård, qwarn eller Tårf- måse finnes alldeles intet, utan en ganskas slätt muhlabete. hwarföre 5te i anseende till alla flÿka omstän- digheter pröfwade Tingz Rätten att åth- minstone till detta hemmanetz upkomst som alldeles skall af Nÿa uppbÿggas och uptagas ärfordras 4 åhrs frijhet som allt Kongl: qouvernementetz wijdare ompröfwande underställes Källa: Luggude Häradsrätt AIa:16 === 1726 === 1726 d 31 October<ref>Luggude häradsrätt AIA:19</ref> N:o 35 för det Sven Svenssons i hustru i Bräcke och deß stifdotter Pernela, skohla med skämfeliga skällsord öfwerfallit Erich Nyman och deß hustru ibm, samt och giordt honom skada igen- om sina Creatur på deß fälasåker har Nyman låtit dommaren inci- tera. afhördes de af käranden instämbda wittnen, hwillka efter aflagd ed berättade som följer: öfwer mönster skrifwaren Carl Ekman uti Bräke, at han förleden höstas hörde swarande hustrun Hanna Henningsdr säga till Nyman det han war en gammall tiuf och skällm, hwillket mannen Sven Svensson äfwen bekräftade, och som Nymans hustru Stina Dal- ström då sted utan för farstugu- dörren sade Sven till henne - [pack] in din [fördna] [låfwa], eij wetandes wittnet her öfwer denna träten först upkommit. /2 Nills Påhlson i Tågelycke att han i qwällningen körde förbij den- nes jord med ett hölas, då han hörde Sven Svensson och deß hustru bruka [....] på dem andre och sa- de Sven Svensson i synnerhet, at han haft en [hop] saker in i det [.......] mera intet. Resolutio Efter som TingRätten således blifwit förwißade at swaran- den Sven Svensson med deß hustru Hanna Henningsdr uti Bräke med samstämelig skällsord och beskyllningar öfwerfallit Kä- randen Nyman och deß hustru Stina Dahlström ibm; dÿ pröf- was det för rättewÿst, at Swa- randerna här får efter det 43 cap: Tingmåhla B: böre böta hwar sina 2 [...] kan oß till [...] skrijffsas, samt uti Rättgång omkåstnader 2 Dr. För öf- rigit efter, Swaranden Sven Svensson intet bestrijder at be- tahla det granskade skadestån- det på Nymans säd efter Cronan Lanzmannens Killmans bewittnan- de till 2 ½ [...] låter TingsRätten där wijd wara. = Forskningshypoteser = Släkten Nymans ursprung i Kullabygden har länge varit höjt i dunkel. Erik var befallningsman i Knutstorp under det stora Nordiska Kriget. Godset ägdes då av amiral Cornelius Ankarstierna. Erik föder 1712 sin son Cornelius där. Nån gång runt 1717-1719 flyttar han till Bräcke i Väsby socken med familjen och sen dess har Nyman-släkten spridit sig i Kullabygden. "''Nästa barn föddes 1712: d 16 Juny döptes Eric Nymans barn i Skyttagården ne Cornelius buret af Höwälboorna fru Amiralinan Margaretha E. Sparre på Knutstorp, faddrar Baron Claes Ankarstierna, Hindrich Hackson (min förfader), Pastorskan Helena Nercia. Eric kallas här inte befallningsman, men i 1711 års mantalslängd upptas som brukare av Skyttagården befallningsman Nyman. Jag har inte funnit något som tyder på att han fanns i Kågeröd tidigare än 1709 och inte heller efter 1712.''"<ref>BREV från Bengt Nordahl till Torbjörn Jerlerup 2009-11-15</ref> Men var de kom ifrån är höjt i dunkel. En forskningshypotes är att han kom från Nykils socken i Östergötaland. Redan [[Samlade_skrifter_Av_Nils_Nyman|Nils Nyman]] skrev på sin tid: "''Om ni vill veta varifrån Nymansstammen är kommen så kan jag väl berätta det så väl som allt annat. Jo min farfars farfar far han blev införskriven från Östergötland ner här till Kullen som trädgårdsmästare''." Skrivare hemma hos Ankastierna var Tyres Kihlman, som för övrigt är stamfader till en annan släkt, Kihlman släkten, i Kullabygden. Det intressanta var att Tyres var skrivare i Knutstorps gods samtidigt som Erik Nyman och att Tyres flyttade till Bräcke runt 1715, alltså ungefär samtidigt som Erik flyttade dit innan Erik. Tyres och Eriks släkt är sen sammanflätade. Deras barn och barnbarn gifter bland annat in sig i Klockarsläkten Salling. På barnens dop ses många personer av hög status, så de måste ha haft hög status i den tidens Väsby. Nu till det intressanta. Tyres Holstensson Kihlman föddes i Nykil i Östergötaland, enligt landsstaten. Enbart det är intressant. NYKIL, KIHLMAN, NYMAN... Ett mönster kan skönjas. Tyres Holstensson Kihlman torde vara identisk med Tyres, född 1681 (döpt 11/9) i Boarp, Nykils sn, son till Holsten Nilsson, bonde och ryttare i Boarp, och Brita Tyrisdotter (vigda 1681 25/5 i Nykils sn). Tyris har en syster Karna, som dör 63 år gl 1750 6/6 i Bräcke. Hon kallas länsman Kilmans faster enligt Väsbys kyrkböcker. I Nykil C:1 finns hon "''1686 d 14 Augusti Christnades Holstens dotter i Boarp Karin''" C:1 sid 72. Det finns en domboksnotis från ca 1700 som är intressant i detta sammanhang. Hämtat ur Kurt Bengtssons domboksavskrifter, Luggude 1699-1701 sidan 157". (Originalavskrift hos Kullabygdens Släktforskare) "''Nils Persson på Viken hade instämt båtsman Erik Jönsson Nyman född i Kijhl som stulit ett grönt och ett blått engelskt skört med 4 par förgyllda silvermaljor och 2ne silvernålar, 12 lärfstlakan, 2 nederdelar, 2 putevar, 5 små silverknappar, 1 svart klädeströja, 1 röd dito värt 30 dlr smt.''" Straffet för Nyman blev detta "plichta med trej gatulopp" och sen stå "kyrckiopligt". Det fanns en Anders Jönsson Nyman i Hittarp. Frågan är om det fanns släktskap mellan denne och Erik Jönsson Nyman. Nykil är i valkebo härad. = Fotnoter = <references> [[Kategori:Personer i Kågeröd]] [[Kategori:Personer]] [[Kategori:Personer i Väsby]]

Tillbaka till Erik Nyman (ca 1669-1739).